25 okt. 2016

Syndromet som inte finns


För ett par veckor sedan läste jag en artikel i Vasabladet (den lokala dagstidningen) om det faktum att utbrändhet eller utmattningssyndrom inte räknas som en sjukdom i Finland. Detta faktum är jag förstås själv medveten om eftersom jag drabbades av utmattningssyndrom för ca fem år sedan. 
Detta väckte så mycket tankar att jag satte mig ner och skrev en text som sedan publicerades på debattsidan i Vasabladet ( 21.10)

Även om jag brinner för ämnet hälsa så där i allmänhet också så är stress och utmattning något som jag vill uppmärksamma extra mycket eftersom det är så många som drabbas och för att jag själv tampas med sviterna efter kronisk stress. Jag vill att vi ska prata mer om det och få bort tabun kring stress och utmattning. Vi skapar ett samhälle där vi förväntas vara supermänniskor på ytan och samtidigt förstör vi under ytan långsamt både vår kropp och själ.

Jag förstår faktiskt inte varför utmattningssyndrom inte existerar "officiellt" i Finland, för existerar, det gör det ju. Utbrändhet, utmattningssyndrom eller vad man sen väljer att kalla det är en konsekvens av kronisk stress. Kronisk stress leder till obalanser i hela kroppen t.ex. hormonsystemet, nervsystemet och immunförsvaret. När hjärnan blir för trött påverkas alla andra funktioner i kroppen också. Långvarig stress utan tillräcklig återhämtning kan vara rent livsfarlig och jag tycker vi måste börja ta det här på allvar en gång för alla, särskilt eftersom det redan i princip är en folksjukdom.

Att inte erkänna utmattningssyndrom som diagnos gör att det blir svårt att få rätt hjälp. Många som har kraschat på grund av kronisk stress får kämpa för en tillräckligt lång sjukskrivning och som jag skriver i artikeln, blir tvungen att leva med en felaktig diagnos för att få sjukersättning. 

Jag tycker själv att begreppet utmattningssyndrom är att föredra framför utbrändhet även om man fortfarande använder ordet utbrändhet eller burnout i folkmun. Tyvärr verkar ordet utbrändhet mer syfta till arbetsrelaterad stress ( i alla fall i Finland) vilket är en grov generalisering. Ofta är det många faktorer som tillsammans orsakar utmattning. Det kan vara många bäckar små, det kan vara en enskild väldigt stressande situation - det har ingen betydelse. Det som är viktigt är vad som sedan händer med kroppen och vad du ska göra för att få den i balans igen. 

Trötthet och stress är kanske inga sjukdomar som sådana - det är symptom på dagens sjuka och stressade samhälle, men detta borde inte få hindra en utmattad person att få ersatt sjukskrivning. Om stressen tar kål på din kropp så att du knappt orkar fungera, vad finns det då att ifrågasätta? Du kan inte bota din utmattning med mediciner men det betyder inte att du är frisk. Kanske det är fel att medikalisera stress och göra det till en diagnos men faktum kvarstår att vi lever i ett system där vi är beroende av vissa godkända diagnoser för att få ekonomiskt stöd. Och då tycker jag också att den som drabbats har rätt till en diagnos som faktiskt stämmer. 

Här nedan följer i alla fall artikeln i sin helhet men om det inte syns så bra så lägger jag in hela texten i blogginlägget efteråt också. 








SYNDROMET SOM INTE FINNS

Artikeln i Vbl den 12.10 ”Utbrändhet är ingen sjukdom i Finland” väckte många tankar för en som själv drabbats. När man själv lidit av utmattning och fortfarande tampas med sviterna av detta, kan man inte undgå att känna sig lite uppgiven över de missförstånd som ännu förekommer kring utmattning och stressrelaterad ohälsa. Det verkar också fortfarande råda  en viss tabu kring ämnet även om stressrelaterade problem är så vanligt idag , så till den grad att man kan säga att det snart håller på att bli en folksjukdom.

Det faktum att konsekvensen av kronisk stress dvs utmattningssyndrom ”inte existerar” i Finland, men däremot i Sverige är ju lite förbryllande. Vi vet att allt fler människor är kroniskt stressade och blir utmattade men detta syns inte i statistiken. I stället stiger statistiken för t.ex depression eftersom det är den diagnosen som ofta ställs för att patienten ska få ersättning från FPA. Visst drabbas många utmattade av depression (sk utmattningsdepression) men inte alla. En felaktig diagnos kan få konsekvenser för t.ex. rehabiliteringsmöjligheter. Om personen anses lida av depression och därmed förväntas äta antidepressiv medicin kan möjligheterna för adekvat rehabilitering bli begränsade eftersom tillståndet inte tas på allvar. Att bli stämplad med en inkorrekt diagnos kan också av den drabbade upplevas som att inte blir tagen på allvar och kan leda till att man inte får tillräckligt lång (ersatt) sjukskrivning för att kunna återhämta sig tillräckligt eftersom man ”bara lider av lite ångest och depression” och borde bli frisk med mediciner.

Utmattningssyndrom är just vad namnet säger: ett syndrom, som har lång återhämtningstid och symptombilden är inte densamma som vid depression även om utmattningssyndrom förstås ofta medför ångest och nedstämdhet. Utmattningssyndrom är mycket mera komplext och påverkar hela kroppens system t.ex. hormonsystemet och immunförsvaret. Vid utmattningssyndrom föreligger bland annat en dysfunktion i hjärnans stress-axel (HPA-axeln) som reglerar utsöndringen av stresshormoner. Dessutom påverkar alla hormoner varandra vilket skapar andra följdproblem t.ex. underfunktion i sköldkörteln. Orsaken ligger i att hjärnan är så uttröttad att den inte längre kan upprätthålla kroppens funktioner och man har även sett att det uppstått synliga skador på hjärnan. Många som lider av utmattningssyndrom blir aldrig helt återställda utan får i olika grad leva med nedsatt stresskänslighet och vissa kvarstående symptom resten av livet.

Ett annat problem med det faktum att man i Finland väljer att fokusera på just arbetsrelaterad utbrändhet och inte utmattningssyndrom är att arbetet inte är den enda orsaken till att någon blir utmattad. I många fall är arbetet orsaken eller åtminstone en bidragande faktor men problemet är mycket mer omfattande än så. Kronisk stress har nästan blivit en livsstil i dagens samhälle, där du blir klappad på axeln för att du är så ”duktig” och klarar av att hålla så många bollar i luften samtidigt. Du får i princip beröm för att du är stressad. 

Många faktorer kan bidra till utmattning, förutom den mentala stressen även fysiologisk stress som t.ex. dålig kost , för lite sömn, inflammation osv. Kroppen kan tyvärr inte skilja på varifrån stressen kommer, resultatet är detsamma. För många är det en kombination av olika orsaker och orsakerna till utmattning varierar från person till person och kan inte uteslutande kopplas till personens arbete. Även arbetslösa blir utmattade.  Visst kan stress på arbetsplatsen i många fall vara en utlösande faktor för utmattningssyndrom men när du väl är utbränd räcker det inte med att försöka ändra på arbetsplatsen – då är skadan redan sked. Då räcker det inte att förändra ledarskapet. Har stressen gått så långt så behöver din kropp långvarig återhämtning, inte bara omstrukturering på arbetsplatsen. Dessutom – hur ofta sker en förändring? Som exempel, inom vården sparas det hela tiden på resurser, personal och pengar. Hur lätt är det att försöka göra något åt källan till stressen om det inte finns resurser? När det inte fungerar i praktiken?

Många lider av kronisk stress men alla är inte utbrända- än. En person som som är på gränsen till att springa in i den ökända väggen borde få hjälp och bli sjukskriven INNAN  kollapsen är totalt. Men personer som är väldigt stressade har oftast svårt att medge för sig själva hur allvarligt läget faktiskt är och kämpar på tills duktighetsfällan till slut tar kål på hälsan.
En annan problematik uppstår när systemet byggs på specifika diagnoser och ”erkända” sjukdomar för att få rätt till ekonomisk ersättning. Oavsett om personen lider av något som erkänns som en giltig sjukdom/diagnos så borde det vara hälsotillståndet och arbetsoförmågan som avgör om personen har rätt till ersättning, inte en specifikt godkänd diagnos. Måste det vara en ”godkänd sjukdom”? Eller en sjukdom över huvud taget? Är det inte tillräckligt att du är så slutkörd att kroppen sagt upp samarbetet, oavsett orsaken?  Nej, stress och trötthet är ingen sjukdom som sådan men det inte inte mindre allvarligt.

Officiellt existerar inte begreppet utmattningssyndrom i Finland men i verkligheten kämpar oroväckande många med denna problematik som påverkar hela deras liv. De kämpar för att bli tagna på allvar, bli förstådda, få utrymme för att återhämta sig och slippa den ekonomiska stressen som ofta är ett faktum för långtidssjukskrivna. Jag vet, för jag har själv gått igenom detta och även föreläst kring stressens konsekvenser. Det viktigaste för en utmattad (”stressallergisk”) person är att eliminera stressfaktorer  men istället tillkommer det ofta ännu mer stress i form av oro över ekonomin och oro över om man kommer att bli tagen på allvar. Detta sätter käppar i hjulet för återhämtningen och försvårar läkandeprocessen. För den som är utmattad finns oftast inte mycket krafter att kämpa. Då vill man bara bli bemött med förståelse utan att oroa sig över att bli ifrågasatt. Som tur är finns det många fina och förstående läkare där ute men de jobbar också med bakbundna händer i detta fall och kan inget annat än att använda de diagnoskriterier som existerar i nuläget.

 Jag hoppas verkligen att Finland snart följer Sveriges exempel och att utmattningssyndrom kan bli en diagnos som berättigar till sjukersättning. Det handlar inte enbart om  arbetsrelaterad stress eftersom vi lever i ett samhälle där stressen har tagit över allt för många områden och  på många sätt uppmuntrar till en livsstil som vår kropp inte klarar av.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar