25 okt. 2016

Syndromet som inte finns


För ett par veckor sedan läste jag en artikel i Vasabladet (den lokala dagstidningen) om det faktum att utbrändhet eller utmattningssyndrom inte räknas som en sjukdom i Finland. Detta faktum är jag förstås själv medveten om eftersom jag drabbades av utmattningssyndrom för ca fem år sedan. 
Detta väckte så mycket tankar att jag satte mig ner och skrev en text som sedan publicerades på debattsidan i Vasabladet ( 21.10)

Även om jag brinner för ämnet hälsa så där i allmänhet också så är stress och utmattning något som jag vill uppmärksamma extra mycket eftersom det är så många som drabbas och för att jag själv tampas med sviterna efter kronisk stress. Jag vill att vi ska prata mer om det och få bort tabun kring stress och utmattning. Vi skapar ett samhälle där vi förväntas vara supermänniskor på ytan och samtidigt förstör vi under ytan långsamt både vår kropp och själ.

Jag förstår faktiskt inte varför utmattningssyndrom inte existerar "officiellt" i Finland, för existerar, det gör det ju. Utbrändhet, utmattningssyndrom eller vad man sen väljer att kalla det är en konsekvens av kronisk stress. Kronisk stress leder till obalanser i hela kroppen t.ex. hormonsystemet, nervsystemet och immunförsvaret. När hjärnan blir för trött påverkas alla andra funktioner i kroppen också. Långvarig stress utan tillräcklig återhämtning kan vara rent livsfarlig och jag tycker vi måste börja ta det här på allvar en gång för alla, särskilt eftersom det redan i princip är en folksjukdom.

Att inte erkänna utmattningssyndrom som diagnos gör att det blir svårt att få rätt hjälp. Många som har kraschat på grund av kronisk stress får kämpa för en tillräckligt lång sjukskrivning och som jag skriver i artikeln, blir tvungen att leva med en felaktig diagnos för att få sjukersättning. 

Jag tycker själv att begreppet utmattningssyndrom är att föredra framför utbrändhet även om man fortfarande använder ordet utbrändhet eller burnout i folkmun. Tyvärr verkar ordet utbrändhet mer syfta till arbetsrelaterad stress ( i alla fall i Finland) vilket är en grov generalisering. Ofta är det många faktorer som tillsammans orsakar utmattning. Det kan vara många bäckar små, det kan vara en enskild väldigt stressande situation - det har ingen betydelse. Det som är viktigt är vad som sedan händer med kroppen och vad du ska göra för att få den i balans igen. 

Trötthet och stress är kanske inga sjukdomar som sådana - det är symptom på dagens sjuka och stressade samhälle, men detta borde inte få hindra en utmattad person att få ersatt sjukskrivning. Om stressen tar kål på din kropp så att du knappt orkar fungera, vad finns det då att ifrågasätta? Du kan inte bota din utmattning med mediciner men det betyder inte att du är frisk. Kanske det är fel att medikalisera stress och göra det till en diagnos men faktum kvarstår att vi lever i ett system där vi är beroende av vissa godkända diagnoser för att få ekonomiskt stöd. Och då tycker jag också att den som drabbats har rätt till en diagnos som faktiskt stämmer. 

Här nedan följer i alla fall artikeln i sin helhet men om det inte syns så bra så lägger jag in hela texten i blogginlägget efteråt också. 








SYNDROMET SOM INTE FINNS

Artikeln i Vbl den 12.10 ”Utbrändhet är ingen sjukdom i Finland” väckte många tankar för en som själv drabbats. När man själv lidit av utmattning och fortfarande tampas med sviterna av detta, kan man inte undgå att känna sig lite uppgiven över de missförstånd som ännu förekommer kring utmattning och stressrelaterad ohälsa. Det verkar också fortfarande råda  en viss tabu kring ämnet även om stressrelaterade problem är så vanligt idag , så till den grad att man kan säga att det snart håller på att bli en folksjukdom.

Det faktum att konsekvensen av kronisk stress dvs utmattningssyndrom ”inte existerar” i Finland, men däremot i Sverige är ju lite förbryllande. Vi vet att allt fler människor är kroniskt stressade och blir utmattade men detta syns inte i statistiken. I stället stiger statistiken för t.ex depression eftersom det är den diagnosen som ofta ställs för att patienten ska få ersättning från FPA. Visst drabbas många utmattade av depression (sk utmattningsdepression) men inte alla. En felaktig diagnos kan få konsekvenser för t.ex. rehabiliteringsmöjligheter. Om personen anses lida av depression och därmed förväntas äta antidepressiv medicin kan möjligheterna för adekvat rehabilitering bli begränsade eftersom tillståndet inte tas på allvar. Att bli stämplad med en inkorrekt diagnos kan också av den drabbade upplevas som att inte blir tagen på allvar och kan leda till att man inte får tillräckligt lång (ersatt) sjukskrivning för att kunna återhämta sig tillräckligt eftersom man ”bara lider av lite ångest och depression” och borde bli frisk med mediciner.

Utmattningssyndrom är just vad namnet säger: ett syndrom, som har lång återhämtningstid och symptombilden är inte densamma som vid depression även om utmattningssyndrom förstås ofta medför ångest och nedstämdhet. Utmattningssyndrom är mycket mera komplext och påverkar hela kroppens system t.ex. hormonsystemet och immunförsvaret. Vid utmattningssyndrom föreligger bland annat en dysfunktion i hjärnans stress-axel (HPA-axeln) som reglerar utsöndringen av stresshormoner. Dessutom påverkar alla hormoner varandra vilket skapar andra följdproblem t.ex. underfunktion i sköldkörteln. Orsaken ligger i att hjärnan är så uttröttad att den inte längre kan upprätthålla kroppens funktioner och man har även sett att det uppstått synliga skador på hjärnan. Många som lider av utmattningssyndrom blir aldrig helt återställda utan får i olika grad leva med nedsatt stresskänslighet och vissa kvarstående symptom resten av livet.

Ett annat problem med det faktum att man i Finland väljer att fokusera på just arbetsrelaterad utbrändhet och inte utmattningssyndrom är att arbetet inte är den enda orsaken till att någon blir utmattad. I många fall är arbetet orsaken eller åtminstone en bidragande faktor men problemet är mycket mer omfattande än så. Kronisk stress har nästan blivit en livsstil i dagens samhälle, där du blir klappad på axeln för att du är så ”duktig” och klarar av att hålla så många bollar i luften samtidigt. Du får i princip beröm för att du är stressad. 

Många faktorer kan bidra till utmattning, förutom den mentala stressen även fysiologisk stress som t.ex. dålig kost , för lite sömn, inflammation osv. Kroppen kan tyvärr inte skilja på varifrån stressen kommer, resultatet är detsamma. För många är det en kombination av olika orsaker och orsakerna till utmattning varierar från person till person och kan inte uteslutande kopplas till personens arbete. Även arbetslösa blir utmattade.  Visst kan stress på arbetsplatsen i många fall vara en utlösande faktor för utmattningssyndrom men när du väl är utbränd räcker det inte med att försöka ändra på arbetsplatsen – då är skadan redan sked. Då räcker det inte att förändra ledarskapet. Har stressen gått så långt så behöver din kropp långvarig återhämtning, inte bara omstrukturering på arbetsplatsen. Dessutom – hur ofta sker en förändring? Som exempel, inom vården sparas det hela tiden på resurser, personal och pengar. Hur lätt är det att försöka göra något åt källan till stressen om det inte finns resurser? När det inte fungerar i praktiken?

Många lider av kronisk stress men alla är inte utbrända- än. En person som som är på gränsen till att springa in i den ökända väggen borde få hjälp och bli sjukskriven INNAN  kollapsen är totalt. Men personer som är väldigt stressade har oftast svårt att medge för sig själva hur allvarligt läget faktiskt är och kämpar på tills duktighetsfällan till slut tar kål på hälsan.
En annan problematik uppstår när systemet byggs på specifika diagnoser och ”erkända” sjukdomar för att få rätt till ekonomisk ersättning. Oavsett om personen lider av något som erkänns som en giltig sjukdom/diagnos så borde det vara hälsotillståndet och arbetsoförmågan som avgör om personen har rätt till ersättning, inte en specifikt godkänd diagnos. Måste det vara en ”godkänd sjukdom”? Eller en sjukdom över huvud taget? Är det inte tillräckligt att du är så slutkörd att kroppen sagt upp samarbetet, oavsett orsaken?  Nej, stress och trötthet är ingen sjukdom som sådan men det inte inte mindre allvarligt.

Officiellt existerar inte begreppet utmattningssyndrom i Finland men i verkligheten kämpar oroväckande många med denna problematik som påverkar hela deras liv. De kämpar för att bli tagna på allvar, bli förstådda, få utrymme för att återhämta sig och slippa den ekonomiska stressen som ofta är ett faktum för långtidssjukskrivna. Jag vet, för jag har själv gått igenom detta och även föreläst kring stressens konsekvenser. Det viktigaste för en utmattad (”stressallergisk”) person är att eliminera stressfaktorer  men istället tillkommer det ofta ännu mer stress i form av oro över ekonomin och oro över om man kommer att bli tagen på allvar. Detta sätter käppar i hjulet för återhämtningen och försvårar läkandeprocessen. För den som är utmattad finns oftast inte mycket krafter att kämpa. Då vill man bara bli bemött med förståelse utan att oroa sig över att bli ifrågasatt. Som tur är finns det många fina och förstående läkare där ute men de jobbar också med bakbundna händer i detta fall och kan inget annat än att använda de diagnoskriterier som existerar i nuläget.

 Jag hoppas verkligen att Finland snart följer Sveriges exempel och att utmattningssyndrom kan bli en diagnos som berättigar till sjukersättning. Det handlar inte enbart om  arbetsrelaterad stress eftersom vi lever i ett samhälle där stressen har tagit över allt för många områden och  på många sätt uppmuntrar till en livsstil som vår kropp inte klarar av.



20 okt. 2016

Några tips för bättre sömn

För den som lider eller har lidit av utmattningssyndrom eller stress vet att sömnen kan vara en svår nöt att knäcka. 

När jag drabbades av utmattningssyndrom för snart fem år sedan, sov jag väldigt få timmar per natt under en lång period. Under åren efter det har jag i perioder tampats med sömnproblem som kommer och går, beroende på hur jag mår. Mer stress betyder alltid sämre sömn för mig. Som högkänslig person har jag också en hjärna som väldigt lätt börjar gå på högvarv och när hjärnan är för uppskruvad försvinner också sömnen. Högkänslig personlighet i kombination med stress skapar ofta sömnproblem. Tyvärr är det också många högkänsliga som blir utmattade just därför att man har svårare att stänga av intryck och stimuli vilket gör att hjärnan lätt blir överstimulerad, vilket resulterar i en stressrespons. Jag behöver själv ganska lång tid på kvällarna för att varva ner. Har jag varit borta någonstans och kommer hem sent så kan jag vara säker på att natten är förstörd för det tar så länge för mig att varva ner, trots att jag är trött. Dessutom är jag en orubblig morgonfågel och kan inte sova längre än till sju på morgonen oavsett när jag somnat på kvällen, vilket skapar lite problem när man engagerar sig i sociala aktiviteter på kvällstid. 

Många tror att problemen att somna handlar om att  ligga och grubbla och inte kan stänga av hjärnan men för mig är så oftast inte fallet. Hjärnan kan vara helt "avstängd" och jag kan vara extremt trött men det är som om det finns en gräns som jag inte kan glida över för att kunna somna. Sömnporten öppnas helt enkelt inte. Trots att man är trött är hjärnan på något sätt ändå för uppskruvad för att kunna gå in i sömnläge. Vid sådana tillfällen kan jag ligga i någon sorts dvala i flera timmar utan att somna. 

På sistone har det varit rätt mycket på gång vilket har gjort att min hjärna varit uppe i varv lite för länge och det har resulterat i några veckors sömnproblem. Det har dock handlat om positiva saker men det behöver inte enbart vara negativ stress för att min hjärna ska bli trött. Så är det efter en utmattning - man är känsligare för stress och jag märker ganska fort nu för tiden när min hjärna börjar få nog. Först blir jag allt mer upp i varv och lättstressad och sedan kommer energilösheten. Ofta går det upp och ner, en dag är jag lite småstressad och nästa är jag helt slut. Lägg problem med sömnen till ekvationen så börjar det snabbt tära på kroppen. 

Jag har ju lärt mig att lyssna på kroppen (fast jag tyvärr inte alltid gör som den signalerar åt mig att göra ändå...) och känner igen varningssignalerna så jag får helt enkelt bara försöka att lugna ner min hjärna så gott jag kan och stoppa stresspåslaget. Det är ju absolut ingen idé att stressa över att man inte kan sova och ibland kan det vara en förbannelse att ha för mycket kunskap. När man känner till de negativa effekter som sömnbrist har på kroppen så är det lätt att bli ännu mer stressad över det. Men det bästa är ju att bara låta det vara, försöka göra det man kan, för stressen över att inte sova skapar ju bara en ond cirkel. Kroppen är ändå fantastisk på att återhämta sig och självläka, så det bästa man kan göra är att acceptera läget, ta hand om sig själv på alla sätt man kan och inse att med för lite sömn orkar man inte som vanligt.

Vad kan man då göra? 

Tips vid sömnproblem 

(Obs, de råd och tips jag ger i den här bloggen är just tips och råd som förhoppningsvis kan hjälpa någon men inte behöver vara rätt för alla. Allt man gör och experimenterar med sker på eget ansvar. Lider du av någon sjukdom, rådgör alltid med din läkare. )

Det finns många tips och råd om vad man kan göra vid sömnproblem men har sömnlösheten gått allt för långt så kan det vara väldigt svårt att få bukt med det.

  •  Tillskott

Det finns vissa örter och tillskott som kan vara till hjälp, till exempel valeriana, passionsblomma, humle, kamomill osv. Dessa skulle jag säga av erfarenhet hjälper bäst vid lindriga sömnproblem eftersom de har en mild lugnande effekt. 

Ashwaganda är en rot som används inom ayurvedisk medicin och är bra mot stress och stressrelaterade sömnproblem. Den är en sk adaptogen ört som hjälper kroppen att anpassa sig vid stresstillstånd, balanserar hormonerna och stärker immunförsvaret. 

Aminosyran tryptofan omvandlas till den lugnande signalsubstansen serotonin och vidare till melatonin som utsöndras under natten. Tillskott av tryptofan eller 5-htp som är förstadiet till serotonin (ett inlägg om det här) kan hjälpa sömnproblem, särskilt i samband med depression, ångest och oro. Dessa kan dock ha en uppiggande effekt på vissa så det får man experimentera med och se om det hjälper. Kan också tillägga att vissa (mig inkluderat) upplever mer drömmar eller mardrömmar av tryptofan eller 5-htp, så det kan man ha i åtanke.  

  • Magnesium 

Har en lugnande och avslappnande effekt och kan med fördel intas på kvällen för att hjälpa sömnen. Viktigt att veta är att det finns många olika former av magnesium som verkar på lite olika sätt. För sömnen verkar magnesiumglycinat vara den bästa. Även magnesiumolja som man sprayar på huden fungerar bra (går också att göra eget av magnesiumkloridflingor och vatten) eller epsomsalt att lägga i badvattnet när man tar ett bad. Undvik magnesiummalat som kan verka uppiggande. Magnesium treonat, taurat, citrat och oxid funkar också. Magnesiumoxid som tidigare haft dåligt rykte om att inte absorberas så bra har fått lite upprättelse i ny forskning och verkar kunna tas upp ganska bra ändå. Kelaterat magnesium gör också att upptaget fungerar ännu bättre. 

  • Bra sömnrutin 
Det är viktigt att sova i ett lagom svalt, tyst och mörkt rum särskilt om man är är känslig för extra intryck. 

Se till att varva ner i tid innan du lägger dig och undvik blått ljus från tv, dator och telefonskärmar som lurar din hjärna att tro att det är dag. (Använd sk "blue light blocking glasses", alltså glasögon med orange/gult glas som blockerar det blåsa ljuset från skärmar) en stund innan du lägger dig, särskilt om du tittar på en skärm. Det finns också program/appar du kan ladda ner på datorn/telefon som reglerar ljuset på skärmen beroende på hur mörkt det är. Undvik elektronik nära sängen och särskilt internet routrar som avger elektromagnetisk strålning. 

Gå gärna och lägg dig samma tid varje kväll (gärna senast 22) 

För den cirkadiska rytmen är det också viktigt med solljus under dagen, ju tidigare på dagen desto bättre.  

Hitta en avslappnande kvällsritual t.ex. drick en kopp varmt te, gärna med lugnande örter eller gör guldmjölk (recept här) Kramas med din partner, ligg på spikmattan, meditera/gör avslappningsövningar eller yoga nidra som är en form av avslappningsövning som är väldigt lugnande för kroppen. 

  • Ät rätt under dagen
Vad du äter kan också ha stor betydelse för nattsömnen. För det första, ät på ett sätt som håller blodsockret stabilt för att undvika stresspåslag som stör dygnsrytmen och hormonutsöndringen. Undvik socker och snabba kolhydrater och ät bra fetter, grönsaker och protein. Genom att börja dagen med tillräckligt med protein och fett och spara en del av kolhydraterna till kvällen (t.ex. rotfrukter, frukt, bär, nötter osv) så stöder du balansen mellan kortisol och melatonin och undviker blodsockersvängningar. Kolhydrater under senare delen av dagen gör att serotonin utsöndras och omvandlas till melatonin som kan underlätta sömnen. Välj alltså främst naturliga oprocessade kolhydrater. Livsmedel som innehåller tryptofan tillsammans med lite kolhydrater kan också boosta serotoninet.  Cashewnötter innehåller både tryptofan, lite kolhydrater och magnesium. Till exempel en sked cashewsmör med lite salt på är något jag brukar ta till när jag råkar ha det hemma eller varför inte en kopp varm choklad eller guldmjölk gjord på cashewmjölk. 

Ät en ordentlig, näringsrik middag men låt det gå fyra timmar innan du lägger dig och ät inget direkt innan du lägger dig. 

Om du tenderar att få lågt blodsocker på grund av dysfunktion i HPA-axeln vid stress och utmattning så är det ändå viktigt att inte lägga sig hungrig eftersom det kan leda till blodsockerfall och utsöndring av stresshormoner under natten vilket gör att du sover sämre. Ett tips är att ta en sked kokosolja på kvällen, antingen som sådan eller blanda ut i en kopp te. En nypa himalayasalt i vattnet hjälper också elektrolytbalansen under natten. 

Undvik gärna koffein men om du absolut vill ha kaffe så drick det helst bara på förmiddagen. 

Ät förstås en antiinflammatorisk och näringsrik kost som hjälper kroppen till balans på alla plan. 

  • Prova behandlingar som reflexologi, akupunktur eller dylikt
Reflexologi som jag själv sysslar med hjälper kroppen att självläka och kan knuffa bollen i rätt riktning så att säga. Sömnproblem är ett vanligt symptom som man kan behandla med reflexologi och kan tillsammans med andra åtgärder vara effektivt. 


Detta var några naturliga tips för sömnen. Hoppas du hittar något som kan hjälpa dig att få bukt med din sömn. 





6 okt. 2016

Gratäng på rovor


För den som inte gillar potatis eller vill ha ett alternativ till potatis så är rovor ett bra tips. Rovor åt vi ju långt innan potatisen hittade hit. Rovan eller majrovan som den också kallas innehåller mindre mängd stärkelse och snabba kolhydrater än potatis och innehåller inte heller det inflammationsframkallande ämnet solanin (som fungerar som ett sorts bekämpningsmedel hos just potatisväxterna). Personer med inflammatoriska sjukdomar och särskilt autoimmuna sjukdomar bör ha det i åtanke och vara lite försiktiga med intaget av potatis eftersom immunförsvaret kan reagera. 

Rovan har en starkare smak än potatis som kanske inte faller alla i smaken men blandar man det i soppa eller tillsammans med andra grönsaker så känns inte smaken lika starkt. Jag provade att göra en gratäng av rovor och det blev riktigt gott. Ett tips är också att blanda med grönsaker som t.ex kålrabbi, rättika eller palsternacka. 

   GRATÄNG PÅ ROVOR

  • ca 500 gram rovor
  • 1 stor gul lök
  • 3 stora vitlöksklyftor
  • 1,5 dl kokosmjölk eller vispgrädde
  • 1 dl creme fraiche (kan uteslutas vid mejerifri gratäng, använd istället mer kokosmjölk)
  • 1/2-1 dl hackade färska örter (kan uteslutas, går att använda torkade örter också, dock inte samma mängd :) )
  • 1 dl riven parmesanost (kan uteslutas vid mejerifri gratäng)
  • salt
  • peppar 

Gör så här:


  • Skiva rovorna i lagom stora bitar och koka några minuter tills de mjuknat lite.
  • Skiva löken och hacka vitlöken. Fräs i stekpanna tills löken mjuknar. 
  • Blanda alla ingredienser i en ugnsform och strö på osten. 
  • Gratinera på 200 grader ca 20-25 minuter, tills osten fått färg.


                                 Ursäkta denna icke-professionella och småfula matbilden...
                                                  Det var gott ändå! :)