31 aug. 2016

Binjuretrötthet - ett felaktigt begrepp?

Jag har tidigare skrivit flera inlägg om det som i folkmun kallas för "binjuretrötthet". Det är egentligen ett lite missvisande begrepp - något jag tänkte nörda in mig på närmare i det här inlägget. Om du inte gillar mina långa texter eller inte är intresserad av att dyka in i hormonernas värld så känn dig fri att återkomma när jag lägger upp ett gott recept istället ;)

Att prata om "trötta" binjurar har kritiserats för att vara ett begrepp som bara används inom alternativmedicinen och något som inte existerar. Jag har alltid tyckt att det är märkligt att stress och stressrelaterade hormonella obalanser skulle vara ovetenskapligt eller "påhittat" eftersom de processer som sker i kroppen vid stress och som ger upphov till så kallade trötta binjurar beskrivs i vilken fysiologibok som helst. Det är inget konstigt flum-flum, utan fakta om hur kroppen fungerar. Stress orsakar hormonell obalans. Mer eller mindre. Punkt. 

Däremot är begreppet i sig kanske inte helt korrekt eftersom det syftar till att det är något fel med själva binjurarna vilket inte är fallet. Man kan förstås säga att binjurefunktionen blir försämrad och därmed är binjurarna kanske lite "trötta" men det har inget att göra med binjurarna som organ. Vid Addisons, som är en autoimmun sjukdom, förstörs binjurarna med den påföljden att hormonutsöndringen minskar till följd av nedbrytningen. Vid stress förstörs däremot inte binjurarna men funktionen är nedsatt vilket naturligtvis också medför en obalans i hormonutsöndringen. 

Det är alltså inte binjurarna vi bör fokusera på utan hjärnan. Det är helt enkelt hjärnan som är boven i dramat eller spindeln i nätet. Hjärnan är ansvarig för att skicka signaler till alla endokrina organ (de organ som utsöndrar hormoner) och finns det en störning i hjärnan så kommer hormonutsöndringen att påverkas. Hjärntrötthet, överbelastat nervsystem och immunförsvar bidrar till att kroppens funktioner sätts ur spel. 

Man kan säga att det finns en motorväg mellan hjärnan och de endokrina organen. Hjärnan skickar signaler till binjurar, sköldkörtel, äggstockar, bukspottskörtel osv.  för att de ska sätta igång och göra sitt jobb. Det är områdena hypotalamus och hypofysen i hjärnan som är ansvariga för detta. Man kan säga att hypofysen är "chefen" som ser till att de underordnade verkställer arbetsuppgifterna i kroppen. Eller en kompositör som leder en orkester (av hormoner). Om signalen är för svag eller skickas ut vid fel tillfälle har det negativa konsekvenser för samtliga hormoner, eftersom de samverkar med varandra. Om t.ex. hypofysen inte skickar tillräckligt starka signaler till binjurarna eller råkar skicka signalen lite för sent så kan inte binjurarna utföra sitt jobb på rätt sätt. Det betyder att t.ex. stresshormon som kortisol kanske inte utsöndras i tillräcklig mängd eller att det utsöndras för mycket och signalen inte stängs av eller att cellerna blir resistenta mot kortisolet dvs det finns tillräckligt med  hormon men när hormonnivåerna är för höga under för lång tid får cellerna "nog" så att säga och slutar öppna dörren för att släppa in hormonet.  Då har man mycket hormon i blodet men inte inne i cellen, där de behövs för att göra nytta. Då får man samma symptom som vid brist på det hormonet även om det utsöndras i normal mängd.

Vid stress pratar man om något som kallas för HPA-axeln eller stres-axeln. Man kan säga att det är som en motorväg mellan hjärnan och binjurarna och HPA står för "Hypothalamus, Pituitary (hypofysen) och Adrenal (binjurar). Hypothalamus skickar en signal till hypofysen som skickar signal till binjurarna att utsöndra bland annat adrenalin och kortisol vid stresspåslag. Det är egentligen här som obalansen ligger vid kronisk stress. En överaktiv HPA-axel under en lång tid kan ge problem med hormonutsöndringen eftersom hjärnan blir uttröttad och signalerna inte inte längre fungerar som de borde. Konsekvenserna blir för mycket hormoner, för lite hormoner eller hormoner som inte utsöndras under rätt tid på dygnet. Detta gäller främst kortisolet eftersom det har en så specifik dygnsrytm och därför orsaken till många symptom vid stress, t.ex. sömnproblem. 

Bildresultat för HPA axis
(Bild:thepaleomom.com)

Många väljer att istället prata om en obalans i HPA-axeln (HPA-axis dysregulation på engelska) istället för trötta binjurar eftersom det är en mer korrekt förklaring men begreppet "binjuretrötthet" är ändå mer vanligt och något som folk lättare förstår. Att säga att man lider av obalans i HPA-axeln skulle kanske ge upphov till några konstiga blickar...  ;) 

Det är alltså inte så enkelt som att långvarig stress gör binjurarna trötta och oförmögna att utsöndra kortisol, men långvarig stress ger en överaktiv HPA-axel, gör hjärnan trött och nedreglerar sedan HPA-axeln vilket minskar kortisolproduktionen samt skapar hormonresistens. Kronisk stress minskar också serotoninnivåerna (vår lugn och ro signalsubstans ) och vid riktigt lågt serotonin får inte binjurarna längre signalen att utsöndra hormoner som kortisol och DHEA. 

För att få en bättre helhetsbild kan man också titta på metaboliterna vid hormonella problem. Metaboliter produceras vid hormonernas ämnesomsättning och är restprodukter av denna process. En del av hormonerna bryts ner och omvandlas till andra ämnen sk. metaboliter. Om hormonerna metaboliseras snabbt och omvandlas till andra mer inaktiva ämnen finns det mindre fria hormoner som kan ta sig in i cellerna. Du kan t.ex. ha lågt fritt kortisol (det kortisol som kan ta sig in i cellerna) men samtidigt en normal eller hög utsöndring av kortisol, vilket antyder att kortisolet bryts ner till metaboliter (t.ex kortison) för snabbt vilket gör att det fria kortisolet sjunker och du får då symptom på kortisolbrist. 

I USA finns tillgång till en ny sorts testmetod för kortisol och andra hormoner som kallas för DUTCH-testet som står för Dried Urine test for Comprehensive Hormones. DUTCH-testet mäter både fria hormoner (t.ex. kortisol) och metaboliterna vilket ger ett mer helhetstäckande och djupgående svar än enbart blod-eller salivprov. Det ger en bättre bild av den totala hormonproduktionen och även variationen i hormonhalterna under dygnet vilket är viktigt när det gäller kortisolet. Du kan mäta många andra hormoner med detta test, t.ex. östrogen, progesteron,testosteron och melatonin. 

Salivprov har sedan tidigare ansetts som det bästa sättet att mäta fritt kortisol men eftersom DUTCH-testet även mäter det totala kortisolet samt metaboliterna ger det en djupare bild om man vill gå till grunden med sina hormonella problem. Tyvärr vet jag inte hur man kan gå tillväga om man vill beställa ett prov från USA eller om det ännu finns tillgängligt via Sverige/Finland. Har hört rykten om att det kan gå att få men vet inte ännu desto mera. Hoppas dock att det ska gå att ta testen härifrån också men tyvärr är det ju ingen billig historia. 

Så, för att sammanfatta det hela så är det man kallar för "trötta binjurar" egentligen en obalans eller dysfunktion i HPA-axeln/stress axeln. På grund av kronisk stress störs signalen från hjärnan till binjurarna som antingen på grund av kroniskt högt stresspåslag till slut inte producerar tillräckligt med kortisol och/eller det föreligger en störning i rytmen av hormonutsöndringen dvs kortisolet är högt/lågt vid fel tidpunkt på dygnet. För att göra det ännu mer invecklat kan också cellerna bli resistenta mot kortisolet vilket innebär att det finns tillräckligt med kortisol men cellerna släpper inte in det. Detta sker efter långvarig utsöndring av stresshormoner och är helt enkelt kroppens sätt att skydda sig mot kroniskt höga kortisolnivåer. Cellerna slutar helt enkelt lyssna och tvingar till slut hormonproduktionen att avta. 

Kortisolet kan också brytas ner för snabbt till metaboliter vilket också ger mindre fritt kortisol i omlopp. Oavsett så ger det symptom på lågt/högt kortisol. Det är viktigt att tänka på att högt kortisol kan ge liknande symptom som lågt kortisol men som jag nämnde kan det också handla om att det finns tillräckligt med kortisol men det finns inte tillräckligt mycket i fri form. Det kan också vara så att kortisolet bryts ner för snabbt i kroppen. 

Oavsett var funktionen sviktar gällande kortisolproduktionen så leder kronisk stress till slut till problem med hormonbalansen på ett eller annat sätt, inte bara kortisol utan även könshormoner, insulin, sköldkörtelhormon osv. Långvarig stress ger ett överaktivt nervsystem och skadar området hippocampus i hjärnan vilket kan ge problem med långtidsminnet. Stress och högt kortisol skapar också systemisk inflammation i kroppen vilket kan leda till ytterligare hormonresistens och andra hälsoproblem. 

Trötta binjurar, obalans i HPA-axeln eller kortisoldysfunktion eller vad man nu vill kalla det - handlar helt enkelt om en funktionell obalans i kroppens hormonsystem och immunförsvar. Det handlar inte bara om binjurarna utan ett komplicerat sammanhängande system som hamnat ur balans på grund av kronisk stressbelastning. Hjärnan är den som styr hela systemet så när hjärnan blir skadad och trött på grund av kronisk stressbelastning kommer signalerna till resten av kroppen till slut inte att fungera lika bra vilket skapar problem med olika kroppsfunktioner.

Sanningen bakom binjuretrötthet är ett kaotiskt och trött hormonsystem till följd av ett uttröttat nervsystem och immunförsvar - på grund av kronisk stress. Och binjurarna är en del av det system som påverkas. Det är en den enkla förklaringen. Dessutom förbrukas mycket mer näringsämnen vid stress och det är vanligt med brist på vissa vitaminer och mineraler t.ex. B-vitaminer, C-vitamin och magnesium. Brist på näringsämnen kan också förvärra de hormonella obalanserna, öka tröttheten och sakta ner återhämtningen. Att få bukt med inflammation och läka tarmen är också av största vikt. Som vanligt måste man se helheten för att läka kroppen.

Hoppas du hängde med någorlunda i denna genomgång om vad trötta binjurar egentligen handlar om. Vill du läsa mer i ämnet kan du kolla under kategorin binjuretrötthet och stress. Jag har valt att inte ändra begreppet här på bloggen även om jag personligen tycker att binjuretrötthet är ett lite föråldrat begrepp och nya upptäckter gett en bredare bild av fenomenet , men för enkelhetens skull eftersom det är ett välkänt begrepp och det inte riktigt finns något annat enkelt begrepp förutom obalans/dysfunktion i HPA-axeln 
så får det stå kvar. 

Jag hoppas att stressrelaterade konsekvenser för hälsan, som problem med HPA-axeln och kortisol och alla andra påföljder för hormonsystemet skulle uppmärksammas mera inom skolmedicinen. Du blir inte av med din stress endast med hjälp av terapi och absolut inte genom att knapra antidepressiv medicin. Det känns som att dumförklara kroppens komplexa helhet. Men eftersom konventionell sjukvård viftar bort alla problem som det inte finns en etablerad diagnos för och inte heller verkar bli mer öppna för samarbete med funktionell medicin som ser kroppen som en helhet, så förblir begrepp som "trötta binjurar" något som anses vara en flummig självdiagnos som man hittat på google....

Men det räcker med att googla lite mer så hittar man flera studier om HPA-axeln och dess roll vid stress. Till exempel Den här studien som behandlar HPA-axelns roll vid depression hos personer med neurogenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinssons,  eller Den här studien om dysfunktion i HPA-axeln hos barn och unga med depression som exempel. 


Här nedan listar jag också några länkar om ämnet för den som vill fördjupa sig ytterligare. 

http://nourishandflourishhealth.com/2016/05/18/despite-youve-told-dont-adrenal-fatigue/

http://mialundin.se/binjureutmattning-beror-inte-pa-trotta-binjurar/

http://paleoforwomen.com/why-adrenal-fatigue-doesnt-exist/

http://paleoforwomen.com/the-hpa-axis-an-introduction/

http://www.thepaleomom.com/stress-undermines-health/

https://dutchtest.com/2016/07/05/adrenal-fatigue-is-all-in-your-head-sort-of/

http://www.naringsmedicinsktidskrift.se/MichaelLam.html

https://bengreenfieldfitness.com/2016/05/what-is-the-dutch-test/ (podcast om dutch-testet och kortisol)



2 kommentarer:

  1. Hej så intressant detta var!!! Jag har alla symtom och mår uruselt. Har inte råd att vara ledig från jobbet. Vad ska jag göra?? Hjälp!!!

    SvaraRadera
  2. Hej Lise-Lott!

    Tråkigt att höra att du mår dåligt. Jag förstår den ekonomiska situationen och att du inte gärna vill sjukskriva dig, men tänk också på din hälsa. Håller du på att gå in i väggen så måste du stanna upp och göra någon förändring. Din kropp behöver återhämtning, annars kan du inte bli bättre. Det är viktigt att fundera över vad som är din största stressfaktor. Är det jobbet eller något annat. Om jobbet ger dig mycket stress så kan du inte må bättre innan du gjort någon förändring på det planet tyvärr. Det finns mycket man kan göra för att lindra stressen något men det är viktigt att se helheten och kartlägga alla stressfaktorer, både mental/emotionell stress och fysisk stress. Rätt kost, sömn, rätt andning/avslappning, rätta till näringsbrister osv är viktigt men det går inte att bli frisk om det ligger kvar någon stress. Man måste gå till botten med grundorsaken. Kropp och själ måste få återhämtning under en lång tid om stressen gått för långt och då behöver man sjukskriva sig för att kunna återhämta sig. Att pressa sig vidare när kroppen skriker att man måste vila, det är att förstöra sin hälsa på lång sikt och man måste ta signalerna på allvar. Man vill förstås inte välja mellan pengar och hälsa men till slut måste man ändå göra ett val om man mår så pass dåligt och fundera över vad som är viktigast. Finns det möjlighet att förändra något i arbetsuppgifterna på jobbet först som underlättar är det ju jättebra men kör man på och mår ständigt dåligt så kommer man till slut att tvingas sjukskriva sig ändå eftersom kroppen till slut kommer att ge upp helt och då orkar man ingenting längre. Men som sagt, att identifiera vilka stressfaktorerna är och försöka åtgärda dem, är A och O för att kunna bli frisk.

    Sen är det viktigt att det finns någon att tala med och det sociala stödet är väldigt viktigt. Att känna sig ensam i sina problem förvärrar förstås stressen.

    Hoppas du hottar en lösning! <3

    SvaraRadera