17 dec. 2016

Årets julbröd

Det här blev årets experiment på julbröd. Flera recept finns härhär och här. Kanske jag det skulle vara dags att baka de övriga bröden igen istället för att ständigt hitta på nya recept, ha ha :)

JULBRÖD årgång 2016 


  • 5 ägg
  • 50 gram smör
  • 1 dl mandelmjöl
  • 1 dl pofiber
  • 1 dl kokosmjöl
  • 1 dl cassavamjöl (eller något annat mjöl, t.ex. bovetemjöl eller mera mandelmjöl)
  • 1 msk fiberhusk
  • 1/2 dl fibrexflingor + 1/2 dl vatten att blötlägga i
  • 1 msk äppelcidervinäger
  • 2 dl turkisk yoghurt
  • 1 dl vatten
  • 1 tsk salt
  • 1/2 tsk bikarbonat
  • 1 tsk bakpulver
  • ca 1 dl russin och hackade aprikoser


Kryddblandning:
1 msk fänkålsfrön
1 msk anis
1 msk kummin
1 msk nejlika
1/2 tsk ingefära
1/2 tsk kardemumma
1 krm mald muskotnöt

Gör så här:


  • Gör kryddblandningen. Mixa fänkål,anis och kumminfrön i en mixer eller mortla. Blanda ner det övriga.
  • Smält smöret och blanda ner kryddorna. 
  • Vispa äggen och blanda ner smör, turkisk yoghurt och äppelcidervinäger.
  • Blanda de torra ingredienserna och rör ner.
  • Blanda till sist ner russin och aprikoser.
  • Låt smeten svälla i ca 10 minuter.
  • Smörj en brödform och häll i smeten.
  • Grädda på 175 grader ca 1h eller något längre (jag hade i ca 1 h och 10 minuter)
  • Stjälp upp och låt svalna under bakduk







14 dec. 2016

Lingon och vitvinsglögg

Jag har tidigare gjort glögg enligt det här receptet men ville testa en ny variant i år. Den här är också citrusfri eftersom min fästman är allergisk men det går bra att ha i lite apelsin och också om man vill. Den här glöggen kan antingen göras alkoholfri genom att koka glöggen eller om man vill ha alkohol, bara värma upp.

LINGON OCH VITVINSGLÖGG 
  • 75 cl ekologiskt vitt vin
  • 2 dl sockerfri lingonsaft (jag använde en kallpressad sort utan tillsatt socker eller sötningsmedel. Det går förstås att använda saft av andra bär också)
  • ca 1-2 msk honung beroende på hur söt du vill ha den
  • 3 kanelstänger
  • några bitar torkade ingefära
  • 20 stycken hela nejlikor
  • 20 stycken krossade kardemummakärnor 
  • 2 stycken stjärnanis
  • 2 dl svarta vinbär
  • Eventuellt en halv ekologisk apelsin med skal 
Gör så här:

  • Lägg alla ingredienser i en kastrull och låt koka ca 5-10 minuter för en alkoholfri variant, annars låt glöggen bara värmas upp för att inte koka bort alkoholen. Då går det också att ta lingonsaften och koka tillsammans med glöggkryddorna och sedan hälla i vinet. 
  • Låt stå och dra under lock över natten. Sila glöggen och häll i en flaska.
  • Tips för att öka hållbarheten: Blanda i ca 1 msk kolloidalt silver i glöggen, det fungerar lite som konserveringsmedel. 


5 dec. 2016

Julkryddornas hälsoeffekter




Så här i juletider brukar våra typiska julkryddor dyka upp i större mängd än vanligt i vår bakning och matlagning. Jag frossar verkligen i julens kryddor under december månad och vad är inte bättre än det eftersom de förutom att ge god smak, även är väldigt bra för hälsan. 

Gemensamt för julkryddorna är att de är antiinflammatoriska och verkar som antioxidanter. Det är alltså den främsta orsaken till deras många hälsoeffekter. De har alla liknande egenskaper, med vissa egna unika "förmågor". Välj gärna också ekologiska kryddor om det finns tillgängligt, för att undvika gifter. 

Bildresultat för julkryddor bild
(Bild:se.dreamstime.com)


KANEL

När det gäller kanel är det viktigt att välja den äkta kanelen dvs ceylonkanel (cinnamomum verum/cinnamomum zeylanicum) . Cassiakanelen som är den vanligaste formen man hittar i butikerna innehåller det giftiga ämnet kumarin som kan skada levern. Så läs på burken vilken kanel du köper!

Kanel har bland annat dessa egenskaper:

  • Verkar antiinflammatoriskt 
  • Bra för insulinkänsligheten och stabiliserar blodsockret. Super för diabetiker alltså! 
  • I studier på djur har man sett att kanel verkar ha förmågan att stabilisera och minska de nedbrytande effekterna vid neurogenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sjukdom
  • I andra studier har man hittat belägg för att kanel också kan ha en skyddande effekt mot cancer. 
  • Ämnet kanelaldehyd har antiinflammatoriska egenskaper som kan hjälpa kroppen att bekämpa bakterie, svamp och vissa virus infektioner.
  • Främjar matsmältningen och lugnar magen
  • Hjälper till att lindra smärta. 
  • Bra för hjärt-och kärlsjukdom och obalans i blodfetterna (högt LDL i samband med höga triglycerider)
Bildresultat för cinnamon picture

(Bild:www.naturalhealthnews.com)

INGEFÄRA


  • Antiinflammatoriskt och smärtstillande, så väldigt bra att använda vid förkylningar och alla former av smärta, värk (t.ex. ledvärk) och infektioner. 
  • Lindrar matsmältningsproblem och illamående
  • En del forskning har också visat att ingefära kan hjälpa att motverka cancer.
  • Minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom samt har en blodförtunnande effekt
  • Stimulerar ämnesomsättningen
  • Allmänt stärkande för immunförsvaret
Bildresultat för ginger picture
(Bild:www.natureandnutrition.com)



KARDEMUMMA

  • Kan lindra magkramper.
  • Bra vid halsont och andra infektioner (bakterie- och svampdödande)
  • Kan hjälpa mot dålig andedräkt
  • Även kardemumma är bra för olika magproblem och främjar matsmältningen
  • Kardemummaolja kan användas som aromaterapi vid ångest- och stresstillstånd
  • Har också cancerbekämpande egenskaper
  • Som de övriga kryddorna är också kardemumma full av antioxidanter som hjälper till att lugna inflammation och sakta ner åldrandeprocessen. I studier på råttor har man även funnit att kardemumma kan öka produktionen av kroppens egen antioxidant Glutation.
Relaterad bild
(Bild:http://food.ndtv.com/)


NEJLIKA

  • Lite upprepning här men även nejlika är bra vid olika magbesvär och verkar lugnande på tarmslemhinnan. 
  • Även denna antiseptisk och antiinflammatorisk. Särskilt effektiv mot parasitinfektioner i tarmen. 
  • Slemlösande vid hosta
  • Bra vid tandvärk och problem med munhälsan
  • Nejlikaolja kan appliceras utvärtes vid inflammatoriska besvär t.ex.ledsmärta. 
  • Nejlika har också visat sig vara en mild naturlig antihistamin och kan hjälpa att lindra allergiska besvär till viss del. 
Bildresultat för nejlika krydda bild

(Bild: www.tidningenland.se)

SAFFRAN

Denna världens dyraste krydda är verkligen värdefull, inte bara för att ge smak åt lussebullarna utan också på grund av dess hälsofrämjande effekt. 


  • Kan hjälpa vid mild till måttlig depression
  • Mildrar astmatiska besvär
  • Kan ha effekt vid sömnproblem. 
  • Smärtstillande.
  • Även hos saffran har man hittat egenskaper som kan minska risken för cancer. 
  • Inom Ayurveda har man använt saffran i långa tider vid problem med oregelbunden mens, samtidigt som kryddan också verkar smärtlindrande vid mensvärk. 
  • Innehåller också ämnet crocin som anses skydda hjärnceller och kan hjälpa till att motverka bl.a. MS och Parkinson. 
Bildresultat för saffron picture
(Bild:www.spiceandtea.com)



När man sammanfattar julkryddornas egenskaper ser man att samtliga har positiv inverkan särskilt på inflammation, smärta och magproblem som ju är väldigt vanliga problem idag. Särskilt under julen då man kanske äter mer än vanligt och kanske inte alltid väljer de nyttigaste alternativen kan det löna sig att krydda lite extra för att hjälpa matsmältningen på traven. 

Men, kryddorna tar förstås inte bort effekterna av en dålig kost och för mycket socker som kommer att öka inflammationen i kroppen. Så det är alltid bra att tänka över sina val när det gäller kosten under jultiden. Så till vida man väljer lite mer av sådant som man inte vanligtvis äter mycket av t.ex socker, så beror det helt på din hälsa och situation, hur kroppen reagerar. Är man i någorlunda friskt skick så borde det inte vara någon fara med lite mer "utsvävningar" under en kort period, det är ju som sagt viktigare vad man äter mellan nyår och jul, än mellan jul och nyår :) Men har man problem med sockerberoende eller starkt sockersug som riskerar att spåra ur eller om man får magproblem eller andra symptom som triggas igång av vissa livsmedel så mår man förstås bäst av att avstå. Men det är alltid ett val man själv måste göra och avgöra om det är värt det. Själv kan jag äta lite mer socker ibland men undviker helt gluten på grund av mina magproblem. Sen äter jag också mer kolhydrater nu för tiden än jag gjorde för några år sedan vilket innebär att jag är mer liberal med sötning som honung och dadlar, särskilt när det kommer till julgodistillverkning :) Men för mig funkar det, jag triggas inte av det och äter inte för mycket. Det är jag väldigt tacksam för, eftersom det är många som reagerar annorlunda. 

Jag tycker ändå det är viktigt att man vågar njuta av julens godsaker och inte får dåligt samvete eller ångest över något man ätit. Det hjälper dig inte att må bättre! Överväg ditt val, fatta ditt beslut och gå vidare, oavsett om det enligt dig var ett bättre eller sämre val. Sedan är det ju förstås lite knepigare för den som har ett sockerberoende, där hjärnan i princip "kapar" dig och får dig att tappa kontrollen. Då är det bra att ha en strategi för att klara sig igenom högtider där det är svårt att inte bli utsatt för det som triggar. 

Oavsett hur ditt förhållande till mat ser ut så önskar jag dig en riktigt kulinarisk jul, gärna med mycket smaker och dofter av våra superfood-kryddor. 


28 nov. 2016

Saffranskakor med russin och aprikoser

Hoppas ni haft en fin första adventshelg! Jag satte igång med adventsbaket förra veckan för att ha något gott till den första glöggen. På fredagskvällen blev det blev det nybakade pepparkakor och min hemgjorda glögg.  

Till advent bakade jag också dessa juliga småkakor med smak av saffran. 

SAFFRANSKAKOR MED RUSSIN OCH APRIKOSER 

100 gram smör
1 ägg
1,5 dl kokosflingor
1 dl kokosmjöl
0,5 dl mandelmjöl eller t.ex. jordmandelmjöl  för helt nötfria kakor
0,5 dl grädde
1 tsk fiberhusk
0,5 tsk bakpulver
1 tsk vaniljpulver
0,25 g saffran
1,5 dl hackade russin och torkade aprikoser
1 tsk honung

- Smält smöret med honungen och blanda i saffran
- Blanda ihop alla ingredienser och låt degen stå en stund i kylskåp.
- Tryck ut degen i små runda pepparkaksformar (går också utan men är lättare att få kakorna runda med form)
- Grädda i 10-15 minuter på 175 grader. 
- Jag hade också mina kakor i torkapparaten efteråt för att få dem mer krispiga. Går också att låta de stå i eftervärme i ugnen med ugnsluckan lite öppen om de inte blir tillräckligt krispiga. 










16 nov. 2016

Sötpotatis-morotssoppa


Det här är ett recept som jag lagade för flera månader sedan men vad passar inte bättre under kyliga höst och vinterkvällar än en len och värmande soppa! 

Det här behöver du: 
  • 1 stor sötpotatis
  • 2 stora morötter eller 3 mindre
  • 1 gul lök
  • 3 vitlöksklyftor
  • 1 bit färsk ingefära
  • Riven parmesanost (kan uteslutas för mejerifri soppa)
  • Kokosmjölk
  • salt
  • peppar
Gör så här:
  • Koka sötpotatisen och morötterna mjuka 
  • Fräs lök och vitlök 
  • Lägg samtliga ingredienser i en mixer med parmesanosten. Riv ner ingefäran, salta och peppra.
  • Häll i kokosmjölk enligt behag, beroende på hur tjock eller tunn soppa du vill ha. Mixa till en slät soppa. 
  • Toppa med knaperstekt bacon, riven parmesan och färsk persilja. 
    (På den här bilden har jag också toppat med kokbananchips som jag hittade när jag var i Sverige) 

25 okt. 2016

Syndromet som inte finns


För ett par veckor sedan läste jag en artikel i Vasabladet (den lokala dagstidningen) om det faktum att utbrändhet eller utmattningssyndrom inte räknas som en sjukdom i Finland. Detta faktum är jag förstås själv medveten om eftersom jag drabbades av utmattningssyndrom för ca fem år sedan. 
Detta väckte så mycket tankar att jag satte mig ner och skrev en text som sedan publicerades på debattsidan i Vasabladet ( 21.10)

Även om jag brinner för ämnet hälsa så där i allmänhet också så är stress och utmattning något som jag vill uppmärksamma extra mycket eftersom det är så många som drabbas och för att jag själv tampas med sviterna efter kronisk stress. Jag vill att vi ska prata mer om det och få bort tabun kring stress och utmattning. Vi skapar ett samhälle där vi förväntas vara supermänniskor på ytan och samtidigt förstör vi under ytan långsamt både vår kropp och själ.

Jag förstår faktiskt inte varför utmattningssyndrom inte existerar "officiellt" i Finland, för existerar, det gör det ju. Utbrändhet, utmattningssyndrom eller vad man sen väljer att kalla det är en konsekvens av kronisk stress. Kronisk stress leder till obalanser i hela kroppen t.ex. hormonsystemet, nervsystemet och immunförsvaret. När hjärnan blir för trött påverkas alla andra funktioner i kroppen också. Långvarig stress utan tillräcklig återhämtning kan vara rent livsfarlig och jag tycker vi måste börja ta det här på allvar en gång för alla, särskilt eftersom det redan i princip är en folksjukdom.

Att inte erkänna utmattningssyndrom som diagnos gör att det blir svårt att få rätt hjälp. Många som har kraschat på grund av kronisk stress får kämpa för en tillräckligt lång sjukskrivning och som jag skriver i artikeln, blir tvungen att leva med en felaktig diagnos för att få sjukersättning. 

Jag tycker själv att begreppet utmattningssyndrom är att föredra framför utbrändhet även om man fortfarande använder ordet utbrändhet eller burnout i folkmun. Tyvärr verkar ordet utbrändhet mer syfta till arbetsrelaterad stress ( i alla fall i Finland) vilket är en grov generalisering. Ofta är det många faktorer som tillsammans orsakar utmattning. Det kan vara många bäckar små, det kan vara en enskild väldigt stressande situation - det har ingen betydelse. Det som är viktigt är vad som sedan händer med kroppen och vad du ska göra för att få den i balans igen. 

Trötthet och stress är kanske inga sjukdomar som sådana - det är symptom på dagens sjuka och stressade samhälle, men detta borde inte få hindra en utmattad person att få ersatt sjukskrivning. Om stressen tar kål på din kropp så att du knappt orkar fungera, vad finns det då att ifrågasätta? Du kan inte bota din utmattning med mediciner men det betyder inte att du är frisk. Kanske det är fel att medikalisera stress och göra det till en diagnos men faktum kvarstår att vi lever i ett system där vi är beroende av vissa godkända diagnoser för att få ekonomiskt stöd. Och då tycker jag också att den som drabbats har rätt till en diagnos som faktiskt stämmer. 

Här nedan följer i alla fall artikeln i sin helhet men om det inte syns så bra så lägger jag in hela texten i blogginlägget efteråt också. 








SYNDROMET SOM INTE FINNS

Artikeln i Vbl den 12.10 ”Utbrändhet är ingen sjukdom i Finland” väckte många tankar för en som själv drabbats. När man själv lidit av utmattning och fortfarande tampas med sviterna av detta, kan man inte undgå att känna sig lite uppgiven över de missförstånd som ännu förekommer kring utmattning och stressrelaterad ohälsa. Det verkar också fortfarande råda  en viss tabu kring ämnet även om stressrelaterade problem är så vanligt idag , så till den grad att man kan säga att det snart håller på att bli en folksjukdom.

Det faktum att konsekvensen av kronisk stress dvs utmattningssyndrom ”inte existerar” i Finland, men däremot i Sverige är ju lite förbryllande. Vi vet att allt fler människor är kroniskt stressade och blir utmattade men detta syns inte i statistiken. I stället stiger statistiken för t.ex depression eftersom det är den diagnosen som ofta ställs för att patienten ska få ersättning från FPA. Visst drabbas många utmattade av depression (sk utmattningsdepression) men inte alla. En felaktig diagnos kan få konsekvenser för t.ex. rehabiliteringsmöjligheter. Om personen anses lida av depression och därmed förväntas äta antidepressiv medicin kan möjligheterna för adekvat rehabilitering bli begränsade eftersom tillståndet inte tas på allvar. Att bli stämplad med en inkorrekt diagnos kan också av den drabbade upplevas som att inte blir tagen på allvar och kan leda till att man inte får tillräckligt lång (ersatt) sjukskrivning för att kunna återhämta sig tillräckligt eftersom man ”bara lider av lite ångest och depression” och borde bli frisk med mediciner.

Utmattningssyndrom är just vad namnet säger: ett syndrom, som har lång återhämtningstid och symptombilden är inte densamma som vid depression även om utmattningssyndrom förstås ofta medför ångest och nedstämdhet. Utmattningssyndrom är mycket mera komplext och påverkar hela kroppens system t.ex. hormonsystemet och immunförsvaret. Vid utmattningssyndrom föreligger bland annat en dysfunktion i hjärnans stress-axel (HPA-axeln) som reglerar utsöndringen av stresshormoner. Dessutom påverkar alla hormoner varandra vilket skapar andra följdproblem t.ex. underfunktion i sköldkörteln. Orsaken ligger i att hjärnan är så uttröttad att den inte längre kan upprätthålla kroppens funktioner och man har även sett att det uppstått synliga skador på hjärnan. Många som lider av utmattningssyndrom blir aldrig helt återställda utan får i olika grad leva med nedsatt stresskänslighet och vissa kvarstående symptom resten av livet.

Ett annat problem med det faktum att man i Finland väljer att fokusera på just arbetsrelaterad utbrändhet och inte utmattningssyndrom är att arbetet inte är den enda orsaken till att någon blir utmattad. I många fall är arbetet orsaken eller åtminstone en bidragande faktor men problemet är mycket mer omfattande än så. Kronisk stress har nästan blivit en livsstil i dagens samhälle, där du blir klappad på axeln för att du är så ”duktig” och klarar av att hålla så många bollar i luften samtidigt. Du får i princip beröm för att du är stressad. 

Många faktorer kan bidra till utmattning, förutom den mentala stressen även fysiologisk stress som t.ex. dålig kost , för lite sömn, inflammation osv. Kroppen kan tyvärr inte skilja på varifrån stressen kommer, resultatet är detsamma. För många är det en kombination av olika orsaker och orsakerna till utmattning varierar från person till person och kan inte uteslutande kopplas till personens arbete. Även arbetslösa blir utmattade.  Visst kan stress på arbetsplatsen i många fall vara en utlösande faktor för utmattningssyndrom men när du väl är utbränd räcker det inte med att försöka ändra på arbetsplatsen – då är skadan redan sked. Då räcker det inte att förändra ledarskapet. Har stressen gått så långt så behöver din kropp långvarig återhämtning, inte bara omstrukturering på arbetsplatsen. Dessutom – hur ofta sker en förändring? Som exempel, inom vården sparas det hela tiden på resurser, personal och pengar. Hur lätt är det att försöka göra något åt källan till stressen om det inte finns resurser? När det inte fungerar i praktiken?

Många lider av kronisk stress men alla är inte utbrända- än. En person som som är på gränsen till att springa in i den ökända väggen borde få hjälp och bli sjukskriven INNAN  kollapsen är totalt. Men personer som är väldigt stressade har oftast svårt att medge för sig själva hur allvarligt läget faktiskt är och kämpar på tills duktighetsfällan till slut tar kål på hälsan.
En annan problematik uppstår när systemet byggs på specifika diagnoser och ”erkända” sjukdomar för att få rätt till ekonomisk ersättning. Oavsett om personen lider av något som erkänns som en giltig sjukdom/diagnos så borde det vara hälsotillståndet och arbetsoförmågan som avgör om personen har rätt till ersättning, inte en specifikt godkänd diagnos. Måste det vara en ”godkänd sjukdom”? Eller en sjukdom över huvud taget? Är det inte tillräckligt att du är så slutkörd att kroppen sagt upp samarbetet, oavsett orsaken?  Nej, stress och trötthet är ingen sjukdom som sådan men det inte inte mindre allvarligt.

Officiellt existerar inte begreppet utmattningssyndrom i Finland men i verkligheten kämpar oroväckande många med denna problematik som påverkar hela deras liv. De kämpar för att bli tagna på allvar, bli förstådda, få utrymme för att återhämta sig och slippa den ekonomiska stressen som ofta är ett faktum för långtidssjukskrivna. Jag vet, för jag har själv gått igenom detta och även föreläst kring stressens konsekvenser. Det viktigaste för en utmattad (”stressallergisk”) person är att eliminera stressfaktorer  men istället tillkommer det ofta ännu mer stress i form av oro över ekonomin och oro över om man kommer att bli tagen på allvar. Detta sätter käppar i hjulet för återhämtningen och försvårar läkandeprocessen. För den som är utmattad finns oftast inte mycket krafter att kämpa. Då vill man bara bli bemött med förståelse utan att oroa sig över att bli ifrågasatt. Som tur är finns det många fina och förstående läkare där ute men de jobbar också med bakbundna händer i detta fall och kan inget annat än att använda de diagnoskriterier som existerar i nuläget.

 Jag hoppas verkligen att Finland snart följer Sveriges exempel och att utmattningssyndrom kan bli en diagnos som berättigar till sjukersättning. Det handlar inte enbart om  arbetsrelaterad stress eftersom vi lever i ett samhälle där stressen har tagit över allt för många områden och  på många sätt uppmuntrar till en livsstil som vår kropp inte klarar av.



20 okt. 2016

Några tips för bättre sömn

För den som lider eller har lidit av utmattningssyndrom eller stress vet att sömnen kan vara en svår nöt att knäcka. 

När jag drabbades av utmattningssyndrom för snart fem år sedan, sov jag väldigt få timmar per natt under en lång period. Under åren efter det har jag i perioder tampats med sömnproblem som kommer och går, beroende på hur jag mår. Mer stress betyder alltid sämre sömn för mig. Som högkänslig person har jag också en hjärna som väldigt lätt börjar gå på högvarv och när hjärnan är för uppskruvad försvinner också sömnen. Högkänslig personlighet i kombination med stress skapar ofta sömnproblem. Tyvärr är det också många högkänsliga som blir utmattade just därför att man har svårare att stänga av intryck och stimuli vilket gör att hjärnan lätt blir överstimulerad, vilket resulterar i en stressrespons. Jag behöver själv ganska lång tid på kvällarna för att varva ner. Har jag varit borta någonstans och kommer hem sent så kan jag vara säker på att natten är förstörd för det tar så länge för mig att varva ner, trots att jag är trött. Dessutom är jag en orubblig morgonfågel och kan inte sova längre än till sju på morgonen oavsett när jag somnat på kvällen, vilket skapar lite problem när man engagerar sig i sociala aktiviteter på kvällstid. 

Många tror att problemen att somna handlar om att  ligga och grubbla och inte kan stänga av hjärnan men för mig är så oftast inte fallet. Hjärnan kan vara helt "avstängd" och jag kan vara extremt trött men det är som om det finns en gräns som jag inte kan glida över för att kunna somna. Sömnporten öppnas helt enkelt inte. Trots att man är trött är hjärnan på något sätt ändå för uppskruvad för att kunna gå in i sömnläge. Vid sådana tillfällen kan jag ligga i någon sorts dvala i flera timmar utan att somna. 

På sistone har det varit rätt mycket på gång vilket har gjort att min hjärna varit uppe i varv lite för länge och det har resulterat i några veckors sömnproblem. Det har dock handlat om positiva saker men det behöver inte enbart vara negativ stress för att min hjärna ska bli trött. Så är det efter en utmattning - man är känsligare för stress och jag märker ganska fort nu för tiden när min hjärna börjar få nog. Först blir jag allt mer upp i varv och lättstressad och sedan kommer energilösheten. Ofta går det upp och ner, en dag är jag lite småstressad och nästa är jag helt slut. Lägg problem med sömnen till ekvationen så börjar det snabbt tära på kroppen. 

Jag har ju lärt mig att lyssna på kroppen (fast jag tyvärr inte alltid gör som den signalerar åt mig att göra ändå...) och känner igen varningssignalerna så jag får helt enkelt bara försöka att lugna ner min hjärna så gott jag kan och stoppa stresspåslaget. Det är ju absolut ingen idé att stressa över att man inte kan sova och ibland kan det vara en förbannelse att ha för mycket kunskap. När man känner till de negativa effekter som sömnbrist har på kroppen så är det lätt att bli ännu mer stressad över det. Men det bästa är ju att bara låta det vara, försöka göra det man kan, för stressen över att inte sova skapar ju bara en ond cirkel. Kroppen är ändå fantastisk på att återhämta sig och självläka, så det bästa man kan göra är att acceptera läget, ta hand om sig själv på alla sätt man kan och inse att med för lite sömn orkar man inte som vanligt.

Vad kan man då göra? 

Tips vid sömnproblem 

(Obs, de råd och tips jag ger i den här bloggen är just tips och råd som förhoppningsvis kan hjälpa någon men inte behöver vara rätt för alla. Allt man gör och experimenterar med sker på eget ansvar. Lider du av någon sjukdom, rådgör alltid med din läkare. )

Det finns många tips och råd om vad man kan göra vid sömnproblem men har sömnlösheten gått allt för långt så kan det vara väldigt svårt att få bukt med det.

  •  Tillskott

Det finns vissa örter och tillskott som kan vara till hjälp, till exempel valeriana, passionsblomma, humle, kamomill osv. Dessa skulle jag säga av erfarenhet hjälper bäst vid lindriga sömnproblem eftersom de har en mild lugnande effekt. 

Ashwaganda är en rot som används inom ayurvedisk medicin och är bra mot stress och stressrelaterade sömnproblem. Den är en sk adaptogen ört som hjälper kroppen att anpassa sig vid stresstillstånd, balanserar hormonerna och stärker immunförsvaret. 

Aminosyran tryptofan omvandlas till den lugnande signalsubstansen serotonin och vidare till melatonin som utsöndras under natten. Tillskott av tryptofan eller 5-htp som är förstadiet till serotonin (ett inlägg om det här) kan hjälpa sömnproblem, särskilt i samband med depression, ångest och oro. Dessa kan dock ha en uppiggande effekt på vissa så det får man experimentera med och se om det hjälper. Kan också tillägga att vissa (mig inkluderat) upplever mer drömmar eller mardrömmar av tryptofan eller 5-htp, så det kan man ha i åtanke.  

  • Magnesium 

Har en lugnande och avslappnande effekt och kan med fördel intas på kvällen för att hjälpa sömnen. Viktigt att veta är att det finns många olika former av magnesium som verkar på lite olika sätt. För sömnen verkar magnesiumglycinat vara den bästa. Även magnesiumolja som man sprayar på huden fungerar bra (går också att göra eget av magnesiumkloridflingor och vatten) eller epsomsalt att lägga i badvattnet när man tar ett bad. Undvik magnesiummalat som kan verka uppiggande. Magnesium treonat, taurat, citrat och oxid funkar också. Magnesiumoxid som tidigare haft dåligt rykte om att inte absorberas så bra har fått lite upprättelse i ny forskning och verkar kunna tas upp ganska bra ändå. Kelaterat magnesium gör också att upptaget fungerar ännu bättre. 

  • Bra sömnrutin 
Det är viktigt att sova i ett lagom svalt, tyst och mörkt rum särskilt om man är är känslig för extra intryck. 

Se till att varva ner i tid innan du lägger dig och undvik blått ljus från tv, dator och telefonskärmar som lurar din hjärna att tro att det är dag. (Använd sk "blue light blocking glasses", alltså glasögon med orange/gult glas som blockerar det blåsa ljuset från skärmar) en stund innan du lägger dig, särskilt om du tittar på en skärm. Det finns också program/appar du kan ladda ner på datorn/telefon som reglerar ljuset på skärmen beroende på hur mörkt det är. Undvik elektronik nära sängen och särskilt internet routrar som avger elektromagnetisk strålning. 

Gå gärna och lägg dig samma tid varje kväll (gärna senast 22) 

För den cirkadiska rytmen är det också viktigt med solljus under dagen, ju tidigare på dagen desto bättre.  

Hitta en avslappnande kvällsritual t.ex. drick en kopp varmt te, gärna med lugnande örter eller gör guldmjölk (recept här) Kramas med din partner, ligg på spikmattan, meditera/gör avslappningsövningar eller yoga nidra som är en form av avslappningsövning som är väldigt lugnande för kroppen. 

  • Ät rätt under dagen
Vad du äter kan också ha stor betydelse för nattsömnen. För det första, ät på ett sätt som håller blodsockret stabilt för att undvika stresspåslag som stör dygnsrytmen och hormonutsöndringen. Undvik socker och snabba kolhydrater och ät bra fetter, grönsaker och protein. Genom att börja dagen med tillräckligt med protein och fett och spara en del av kolhydraterna till kvällen (t.ex. rotfrukter, frukt, bär, nötter osv) så stöder du balansen mellan kortisol och melatonin och undviker blodsockersvängningar. Kolhydrater under senare delen av dagen gör att serotonin utsöndras och omvandlas till melatonin som kan underlätta sömnen. Välj alltså främst naturliga oprocessade kolhydrater. Livsmedel som innehåller tryptofan tillsammans med lite kolhydrater kan också boosta serotoninet.  Cashewnötter innehåller både tryptofan, lite kolhydrater och magnesium. Till exempel en sked cashewsmör med lite salt på är något jag brukar ta till när jag råkar ha det hemma eller varför inte en kopp varm choklad eller guldmjölk gjord på cashewmjölk. 

Ät en ordentlig, näringsrik middag men låt det gå fyra timmar innan du lägger dig och ät inget direkt innan du lägger dig. 

Om du tenderar att få lågt blodsocker på grund av dysfunktion i HPA-axeln vid stress och utmattning så är det ändå viktigt att inte lägga sig hungrig eftersom det kan leda till blodsockerfall och utsöndring av stresshormoner under natten vilket gör att du sover sämre. Ett tips är att ta en sked kokosolja på kvällen, antingen som sådan eller blanda ut i en kopp te. En nypa himalayasalt i vattnet hjälper också elektrolytbalansen under natten. 

Undvik gärna koffein men om du absolut vill ha kaffe så drick det helst bara på förmiddagen. 

Ät förstås en antiinflammatorisk och näringsrik kost som hjälper kroppen till balans på alla plan. 

  • Prova behandlingar som reflexologi, akupunktur eller dylikt
Reflexologi som jag själv sysslar med hjälper kroppen att självläka och kan knuffa bollen i rätt riktning så att säga. Sömnproblem är ett vanligt symptom som man kan behandla med reflexologi och kan tillsammans med andra åtgärder vara effektivt. 


Detta var några naturliga tips för sömnen. Hoppas du hittar något som kan hjälpa dig att få bukt med din sömn. 





6 okt. 2016

Gratäng på rovor


För den som inte gillar potatis eller vill ha ett alternativ till potatis så är rovor ett bra tips. Rovor åt vi ju långt innan potatisen hittade hit. Rovan eller majrovan som den också kallas innehåller mindre mängd stärkelse och snabba kolhydrater än potatis och innehåller inte heller det inflammationsframkallande ämnet solanin (som fungerar som ett sorts bekämpningsmedel hos just potatisväxterna). Personer med inflammatoriska sjukdomar och särskilt autoimmuna sjukdomar bör ha det i åtanke och vara lite försiktiga med intaget av potatis eftersom immunförsvaret kan reagera. 

Rovan har en starkare smak än potatis som kanske inte faller alla i smaken men blandar man det i soppa eller tillsammans med andra grönsaker så känns inte smaken lika starkt. Jag provade att göra en gratäng av rovor och det blev riktigt gott. Ett tips är också att blanda med grönsaker som t.ex kålrabbi, rättika eller palsternacka. 

   GRATÄNG PÅ ROVOR

  • ca 500 gram rovor
  • 1 stor gul lök
  • 3 stora vitlöksklyftor
  • 1,5 dl kokosmjölk eller vispgrädde
  • 1 dl creme fraiche (kan uteslutas vid mejerifri gratäng, använd istället mer kokosmjölk)
  • 1/2-1 dl hackade färska örter (kan uteslutas, går att använda torkade örter också, dock inte samma mängd :) )
  • 1 dl riven parmesanost (kan uteslutas vid mejerifri gratäng)
  • salt
  • peppar 

Gör så här:


  • Skiva rovorna i lagom stora bitar och koka några minuter tills de mjuknat lite.
  • Skiva löken och hacka vitlöken. Fräs i stekpanna tills löken mjuknar. 
  • Blanda alla ingredienser i en ugnsform och strö på osten. 
  • Gratinera på 200 grader ca 20-25 minuter, tills osten fått färg.


                                 Ursäkta denna icke-professionella och småfula matbilden...
                                                  Det var gott ändå! :) 



14 sep. 2016

Valnötsscones med russin

Mumsiga scones med smak av russin, kanel och ingefära. Gott till frukost eller fikat. Min favorit är att äta de lite varma eller rostade med färskost av getmjölk. 



Recept för 7 stycken scones 

2 ägg+2 äggulor
50 gram smör eller kokosolja 
1 dl valnötter (gärna blötlagda och torkade. Läs mer om blötläggning HÄR)
3 msk kokosmjöl
1 msk psylliumförskal
0,5 dl vatten
0,5 dl ekologiska russin 
1 tsk kanel
0,5 tsk ingefära
2 tsk bakpulver
0,5-1 tsk salt

Gör så här:

  • Vispa äggen
  • Smält smöret med kanel och ingefära och blanda ner i äggsmeten tillsammans med vatten
  • Mixa valnötterna till mjöl
  • Blanda de torra ingredienserna och blanda ner i smeten med russinen.
  • Låt svälla ca 10 minuter
  • Klicka ut på plåt och grädda ca 15 minuter på 200 grader.










Valnötsscones med russin

Mumsiga scones med smak av russin, kanel och ingefära. Gott till frukost eller fikat. Min favorit är att äta de lite varma eller rostade med färskost av getmjölk. 



Recept för 7 stycken scones 

2 ägg+2 äggulor
50 gram smör eller kokosolja 
1 dl valnötter (gärna blötlagda och torkade. Läs mer om blötläggning HÄR)
3 msk kokosmjöl
1 msk psylliumförskal
0,5 dl vatten
0,5 dl ekologiska russin 
1 tsk kanel
0,5 tsk ingefära
2 tsk bakpulver
0,5-1 tsk salt

Gör så här:

  • Vispa äggen
  • Smält smöret med kanel och ingefära och blanda ner i äggsmeten tillsammans med vatten
  • Mixa valnötterna till mjöl
  • Blanda de torra ingredienserna och blanda ner i smeten med russinen.
  • Låt svälla ca 10 minuter
  • Klicka ut på plåt och grädda ca 15 minuter på 200 grader.










31 aug. 2016

Binjuretrötthet - ett felaktigt begrepp?

Jag har tidigare skrivit flera inlägg om det som i folkmun kallas för "binjuretrötthet". Det är egentligen ett lite missvisande begrepp - något jag tänkte nörda in mig på närmare i det här inlägget. Om du inte gillar mina långa texter eller inte är intresserad av att dyka in i hormonernas värld så känn dig fri att återkomma när jag lägger upp ett gott recept istället ;)

Att prata om "trötta" binjurar har kritiserats för att vara ett begrepp som bara används inom alternativmedicinen och något som inte existerar. Jag har alltid tyckt att det är märkligt att stress och stressrelaterade hormonella obalanser skulle vara ovetenskapligt eller "påhittat" eftersom de processer som sker i kroppen vid stress och som ger upphov till så kallade trötta binjurar beskrivs i vilken fysiologibok som helst. Det är inget konstigt flum-flum, utan fakta om hur kroppen fungerar. Stress orsakar hormonell obalans. Mer eller mindre. Punkt. 

Däremot är begreppet i sig kanske inte helt korrekt eftersom det syftar till att det är något fel med själva binjurarna vilket inte är fallet. Man kan förstås säga att binjurefunktionen blir försämrad och därmed är binjurarna kanske lite "trötta" men det har inget att göra med binjurarna som organ. Vid Addisons, som är en autoimmun sjukdom, förstörs binjurarna med den påföljden att hormonutsöndringen minskar till följd av nedbrytningen. Vid stress förstörs däremot inte binjurarna men funktionen är nedsatt vilket naturligtvis också medför en obalans i hormonutsöndringen. 

Det är alltså inte binjurarna vi bör fokusera på utan hjärnan. Det är helt enkelt hjärnan som är boven i dramat eller spindeln i nätet. Hjärnan är ansvarig för att skicka signaler till alla endokrina organ (de organ som utsöndrar hormoner) och finns det en störning i hjärnan så kommer hormonutsöndringen att påverkas. Hjärntrötthet, överbelastat nervsystem och immunförsvar bidrar till att kroppens funktioner sätts ur spel. 

Man kan säga att det finns en motorväg mellan hjärnan och de endokrina organen. Hjärnan skickar signaler till binjurar, sköldkörtel, äggstockar, bukspottskörtel osv.  för att de ska sätta igång och göra sitt jobb. Det är områdena hypotalamus och hypofysen i hjärnan som är ansvariga för detta. Man kan säga att hypofysen är "chefen" som ser till att de underordnade verkställer arbetsuppgifterna i kroppen. Eller en kompositör som leder en orkester (av hormoner). Om signalen är för svag eller skickas ut vid fel tillfälle har det negativa konsekvenser för samtliga hormoner, eftersom de samverkar med varandra. Om t.ex. hypofysen inte skickar tillräckligt starka signaler till binjurarna eller råkar skicka signalen lite för sent så kan inte binjurarna utföra sitt jobb på rätt sätt. Det betyder att t.ex. stresshormon som kortisol kanske inte utsöndras i tillräcklig mängd eller att det utsöndras för mycket och signalen inte stängs av eller att cellerna blir resistenta mot kortisolet dvs det finns tillräckligt med  hormon men när hormonnivåerna är för höga under för lång tid får cellerna "nog" så att säga och slutar öppna dörren för att släppa in hormonet.  Då har man mycket hormon i blodet men inte inne i cellen, där de behövs för att göra nytta. Då får man samma symptom som vid brist på det hormonet även om det utsöndras i normal mängd.

Vid stress pratar man om något som kallas för HPA-axeln eller stres-axeln. Man kan säga att det är som en motorväg mellan hjärnan och binjurarna och HPA står för "Hypothalamus, Pituitary (hypofysen) och Adrenal (binjurar). Hypothalamus skickar en signal till hypofysen som skickar signal till binjurarna att utsöndra bland annat adrenalin och kortisol vid stresspåslag. Det är egentligen här som obalansen ligger vid kronisk stress. En överaktiv HPA-axel under en lång tid kan ge problem med hormonutsöndringen eftersom hjärnan blir uttröttad och signalerna inte inte längre fungerar som de borde. Konsekvenserna blir för mycket hormoner, för lite hormoner eller hormoner som inte utsöndras under rätt tid på dygnet. Detta gäller främst kortisolet eftersom det har en så specifik dygnsrytm och därför orsaken till många symptom vid stress, t.ex. sömnproblem. 

Bildresultat för HPA axis
(Bild:thepaleomom.com)

Många väljer att istället prata om en obalans i HPA-axeln (HPA-axis dysregulation på engelska) istället för trötta binjurar eftersom det är en mer korrekt förklaring men begreppet "binjuretrötthet" är ändå mer vanligt och något som folk lättare förstår. Att säga att man lider av obalans i HPA-axeln skulle kanske ge upphov till några konstiga blickar...  ;) 

Det är alltså inte så enkelt som att långvarig stress gör binjurarna trötta och oförmögna att utsöndra kortisol, men långvarig stress ger en överaktiv HPA-axel, gör hjärnan trött och nedreglerar sedan HPA-axeln vilket minskar kortisolproduktionen samt skapar hormonresistens. Kronisk stress minskar också serotoninnivåerna (vår lugn och ro signalsubstans ) och vid riktigt lågt serotonin får inte binjurarna längre signalen att utsöndra hormoner som kortisol och DHEA. 

För att få en bättre helhetsbild kan man också titta på metaboliterna vid hormonella problem. Metaboliter produceras vid hormonernas ämnesomsättning och är restprodukter av denna process. En del av hormonerna bryts ner och omvandlas till andra ämnen sk. metaboliter. Om hormonerna metaboliseras snabbt och omvandlas till andra mer inaktiva ämnen finns det mindre fria hormoner som kan ta sig in i cellerna. Du kan t.ex. ha lågt fritt kortisol (det kortisol som kan ta sig in i cellerna) men samtidigt en normal eller hög utsöndring av kortisol, vilket antyder att kortisolet bryts ner till metaboliter (t.ex kortison) för snabbt vilket gör att det fria kortisolet sjunker och du får då symptom på kortisolbrist. 

I USA finns tillgång till en ny sorts testmetod för kortisol och andra hormoner som kallas för DUTCH-testet som står för Dried Urine test for Comprehensive Hormones. DUTCH-testet mäter både fria hormoner (t.ex. kortisol) och metaboliterna vilket ger ett mer helhetstäckande och djupgående svar än enbart blod-eller salivprov. Det ger en bättre bild av den totala hormonproduktionen och även variationen i hormonhalterna under dygnet vilket är viktigt när det gäller kortisolet. Du kan mäta många andra hormoner med detta test, t.ex. östrogen, progesteron,testosteron och melatonin. 

Salivprov har sedan tidigare ansetts som det bästa sättet att mäta fritt kortisol men eftersom DUTCH-testet även mäter det totala kortisolet samt metaboliterna ger det en djupare bild om man vill gå till grunden med sina hormonella problem. Tyvärr vet jag inte hur man kan gå tillväga om man vill beställa ett prov från USA eller om det ännu finns tillgängligt via Sverige/Finland. Har hört rykten om att det kan gå att få men vet inte ännu desto mera. Hoppas dock att det ska gå att ta testen härifrån också men tyvärr är det ju ingen billig historia. 

Så, för att sammanfatta det hela så är det man kallar för "trötta binjurar" egentligen en obalans eller dysfunktion i HPA-axeln/stress axeln. På grund av kronisk stress störs signalen från hjärnan till binjurarna som antingen på grund av kroniskt högt stresspåslag till slut inte producerar tillräckligt med kortisol och/eller det föreligger en störning i rytmen av hormonutsöndringen dvs kortisolet är högt/lågt vid fel tidpunkt på dygnet. För att göra det ännu mer invecklat kan också cellerna bli resistenta mot kortisolet vilket innebär att det finns tillräckligt med kortisol men cellerna släpper inte in det. Detta sker efter långvarig utsöndring av stresshormoner och är helt enkelt kroppens sätt att skydda sig mot kroniskt höga kortisolnivåer. Cellerna slutar helt enkelt lyssna och tvingar till slut hormonproduktionen att avta. 

Kortisolet kan också brytas ner för snabbt till metaboliter vilket också ger mindre fritt kortisol i omlopp. Oavsett så ger det symptom på lågt/högt kortisol. Det är viktigt att tänka på att högt kortisol kan ge liknande symptom som lågt kortisol men som jag nämnde kan det också handla om att det finns tillräckligt med kortisol men det finns inte tillräckligt mycket i fri form. Det kan också vara så att kortisolet bryts ner för snabbt i kroppen. 

Oavsett var funktionen sviktar gällande kortisolproduktionen så leder kronisk stress till slut till problem med hormonbalansen på ett eller annat sätt, inte bara kortisol utan även könshormoner, insulin, sköldkörtelhormon osv. Långvarig stress ger ett överaktivt nervsystem och skadar området hippocampus i hjärnan vilket kan ge problem med långtidsminnet. Stress och högt kortisol skapar också systemisk inflammation i kroppen vilket kan leda till ytterligare hormonresistens och andra hälsoproblem. 

Trötta binjurar, obalans i HPA-axeln eller kortisoldysfunktion eller vad man nu vill kalla det - handlar helt enkelt om en funktionell obalans i kroppens hormonsystem och immunförsvar. Det handlar inte bara om binjurarna utan ett komplicerat sammanhängande system som hamnat ur balans på grund av kronisk stressbelastning. Hjärnan är den som styr hela systemet så när hjärnan blir skadad och trött på grund av kronisk stressbelastning kommer signalerna till resten av kroppen till slut inte att fungera lika bra vilket skapar problem med olika kroppsfunktioner.

Sanningen bakom binjuretrötthet är ett kaotiskt och trött hormonsystem till följd av ett uttröttat nervsystem och immunförsvar - på grund av kronisk stress. Och binjurarna är en del av det system som påverkas. Det är en den enkla förklaringen. Dessutom förbrukas mycket mer näringsämnen vid stress och det är vanligt med brist på vissa vitaminer och mineraler t.ex. B-vitaminer, C-vitamin och magnesium. Brist på näringsämnen kan också förvärra de hormonella obalanserna, öka tröttheten och sakta ner återhämtningen. Att få bukt med inflammation och läka tarmen är också av största vikt. Som vanligt måste man se helheten för att läka kroppen.

Hoppas du hängde med någorlunda i denna genomgång om vad trötta binjurar egentligen handlar om. Vill du läsa mer i ämnet kan du kolla under kategorin binjuretrötthet och stress. Jag har valt att inte ändra begreppet här på bloggen även om jag personligen tycker att binjuretrötthet är ett lite föråldrat begrepp och nya upptäckter gett en bredare bild av fenomenet , men för enkelhetens skull eftersom det är ett välkänt begrepp och det inte riktigt finns något annat enkelt begrepp förutom obalans/dysfunktion i HPA-axeln 
så får det stå kvar. 

Jag hoppas att stressrelaterade konsekvenser för hälsan, som problem med HPA-axeln och kortisol och alla andra påföljder för hormonsystemet skulle uppmärksammas mera inom skolmedicinen. Du blir inte av med din stress endast med hjälp av terapi och absolut inte genom att knapra antidepressiv medicin. Det känns som att dumförklara kroppens komplexa helhet. Men eftersom konventionell sjukvård viftar bort alla problem som det inte finns en etablerad diagnos för och inte heller verkar bli mer öppna för samarbete med funktionell medicin som ser kroppen som en helhet, så förblir begrepp som "trötta binjurar" något som anses vara en flummig självdiagnos som man hittat på google....

Men det räcker med att googla lite mer så hittar man flera studier om HPA-axeln och dess roll vid stress. Till exempel Den här studien som behandlar HPA-axelns roll vid depression hos personer med neurogenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinssons,  eller Den här studien om dysfunktion i HPA-axeln hos barn och unga med depression som exempel. 


Här nedan listar jag också några länkar om ämnet för den som vill fördjupa sig ytterligare. 

http://nourishandflourishhealth.com/2016/05/18/despite-youve-told-dont-adrenal-fatigue/

http://mialundin.se/binjureutmattning-beror-inte-pa-trotta-binjurar/

http://paleoforwomen.com/why-adrenal-fatigue-doesnt-exist/

http://paleoforwomen.com/the-hpa-axis-an-introduction/

http://www.thepaleomom.com/stress-undermines-health/

https://dutchtest.com/2016/07/05/adrenal-fatigue-is-all-in-your-head-sort-of/

http://www.naringsmedicinsktidskrift.se/MichaelLam.html

https://bengreenfieldfitness.com/2016/05/what-is-the-dutch-test/ (podcast om dutch-testet och kortisol)



24 aug. 2016

Blåbärs-och vinbärskaka med kokosglasyr

Nu är det vinbärstider! Då vill man passa på att baka något gott - och hälsosammare än vanliga kakor förstås! :) En sån här till exempel. 

Blåbärs-och vinbärskaka med kokosglasyr


Botten

2 ägg
1 dl mandelmjöl
2 msk kokosmjöl
1 tsk fiberhusk
50 gram smör eller kokosolja
0,75 dl grädde eller kokosmjölk
1 tsk kanel
1/2 tsk kardemumma
0,5 tsk vaniljpulver

Fyllning

1,5 dl blåbär
1 dl vinbär 
1 tsk honung
1 msk arrowroot stärkelse eller potatismjöl

Kokosglasyr

0,5 dl kokosolja
3 dl kokosmjölk
2 äggulor
2 dl kokosflingor
1 tsk vaniljpulver
1 tsk- 1 msk honung 




Gör så här:


  • Vispa ihop ingredienserna till bottnen och låt stå och svälla en liten stund. Häll sedan smeten i en springform, 20 cm i diameter.
  • Blanda bären med arrowroot och honung. Strö bären över bottnen
  • Gör glasyren: Värm upp kokosmjölk, äggulor, vaniljpulver, honung och kokosolja i kastrull under omrörning, rör sedan ner kokosflingorna. Häll glasyren över bären.
  • Grädda kakan på 175 grader ca 20 minuter, tills glasyren fått lite färg. 
  • Servera med hemmagjord vaniljsås (Så här gul blir vaniljsåsen på bilden, när man använder äggulor av glada hönor som får gå ute och äta gräs :) ) 



Blåbärs-och vinbärskaka med kokosglasyr

Nu är det vinbärstider! Då vill man passa på att baka något gott - och hälsosammare än vanliga kakor förstås! :) En sån här till exempel. 

Blåbärs-och vinbärskaka med kokosglasyr


Botten

2 ägg
1 dl mandelmjöl
2 msk kokosmjöl
1 tsk fiberhusk
50 gram smör eller kokosolja
0,75 dl grädde eller kokosmjölk
1 tsk kanel
1/2 tsk kardemumma
0,5 tsk vaniljpulver

Fyllning

1,5 dl blåbär
1 dl vinbär 
1 tsk honung
1 msk arrowroot stärkelse eller potatismjöl

Kokosglasyr

0,5 dl kokosolja
3 dl kokosmjölk
2 äggulor
2 dl kokosflingor
1 tsk vaniljpulver
1 tsk- 1 msk honung 




Gör så här:


  • Vispa ihop ingredienserna till bottnen och låt stå och svälla en liten stund. Häll sedan smeten i en springform, 20 cm i diameter.
  • Blanda bären med arrowroot och honung. Strö bären över bottnen
  • Gör glasyren: Värm upp kokosmjölk, äggulor, vaniljpulver, honung och kokosolja i kastrull under omrörning, rör sedan ner kokosflingorna. Häll glasyren över bären.
  • Grädda kakan på 175 grader ca 20 minuter, tills glasyren fått lite färg. 
  • Servera med hemmagjord vaniljsås (Så här gul blir vaniljsåsen på bilden, när man använder äggulor av glada hönor som får gå ute och äta gräs :) )