16 juli 2015

Låt livet vara

Det finns mycket som verkar så lätt i teorin men desto svårare i praktiken. Det här med att släppa taget till exempel. Att få rätt perspektiv på livet utan att låta rädsla och negativa tankemönster styra. Att släppa kontrollbehovet och ge livet en chans att skänka oss möjligheterna istället för att tro att vi måste kämpa med blod, svett och tårar för att få det vi vill. Eller det galnaste av allt, att tro på att oro faktiskt tjänar något syfte. För det mesta är det helt bortkastad energi som gör oss sjuka. Varje stund har sin lösning och oro eller ångest skapar bara nya problem. 

Under de senaste åren har jag verkligen utmanat mig själv när det gäller att släppa taget. Lära mig att leva i nuet och inte oroa mig för framtiden. Det har också skrivits en del inlägg här på bloggen. Men trots att jag slukat böcker om mindfulness och livsvisdom så är ju sanningen den att oavsett hur mycket böcker du läser eller hur mycket du "vet" i teorin, så har det ingen betydelse om du inte kan omsätta visdomen i praktiken. Det har varit svårt ska jag säga. I vissa stunder har jag lyckats bättre men ibland trillar jag tillbaka in i gamla mönster igen. Tappar bort mig själv i rädslan. På sistone har det varit svårt för mig att acceptera att det blev som det blev. Att jag lät stressen ta makten över mig igen. Jag har oroat mig över kroppen som inte orkat. Men det är som det är. Ibland måste man gå lite vilse för att hitta rätt igen. Jag har svårt för förändringar och då är det lätt att trilla tillbaka i gamla mönster. Men det är okej. Jag väljer att acceptera och fokusera på allt det som är gott i mitt liv. För innerst inne viskar min intuition att allt kommer att ordna sig. Det finns alltid lösningar bara det är lösningarna vi fokuserar på och inte problemen. 

Även om en del yttre omständigheter känns osäkra så måste vi inse att osäkerheten inte behöver innebära ett hot. Osäkerhet är också samma sak som möjlighet. Vi måste inse att vi alltid är trygga. Att det finns en livskraft som bär. Att det inte är nödvändigt att försöka kontrollera allt med tanken utan istället bara låta allt vara som det är och lita på att allt ordnar sig precis som det ska. 

En av "symptomen" på stress är att du börjar se livet ur ett väldigt snävt perspektiv. Tillvaron börjar lätt präglas av rädsla och en tvångsmässighet. Ditt sinne är rastlöst trots att du är trött. Du ser allt med rädslans ögon. Du är fånge i dina egna tankar och känslor. För att komma ur det måste du först lugna ner kroppen och det överaktiva nervsystemet som är inställt på att "fly eller fäkta". Det är programmerat att se faror överallt och överreagera på allt som din kropp och sinne upplever som ett hot. När du börjar kunna slappna av och blir närvarande i nuet, ger du också utrymme för medvetenheten att växa. Medvetenheten är nyckeln till förändring och frihet.  Varje gång du blir medveten om något negativt hos dig själv så tappar detta också makten över dig. Då har du möjlighet att förändra din upplevelse och släppa in ny positiv energi.

För att bli medveten måste du rutinmässigt ifrågasätta dina tankar och känslor och fråga dig om de faktiskt tillför någon nytta. Är dina tankar sanna? Eller är det du som fått för dig att de är det? Får dina tankar dig att må bättre? Vilken historia berättar du för dig själv? Den historia som du skapar om dig själv och ditt liv, det BLIR ditt liv. Du har alltid ett val när det gäller dig själv. Omständigheterna må vara som de är men om du vill leva ett liv i frid och glädje så måste du bli medveten om dig själv och dina reaktionsmönster.

Det är klart att du inte ständigt ska gå omkring i ett meditativt tillstånd, oberörd av livets "ups and downs". Och det är klart att du upplever konflikter mellan dig själv och omvärldens förväntningar och krav. Men sist och slutligen måste du välja vilket som är viktigast. Din inre frid eller andras krav. För de omständigheter, upplevelser och de människor som är meningen att finnas i ditt liv kommer också att göra det. Du måste fråga dig själv om det är värt det? Är det värt att låta rädsla styra ditt liv? Är det inte lika bra att släppa taget och leva? För du vet ändå aldrig vad som kommer. Du har bara den här stunden, en stund som för med sig allt du kan önska. Välkomna livet istället för att försöka kontrollera det eller fly bort från det. 

Låt livet vara ifred lite mer. Krångla inte till det för mycket. Låt livet leva sig själv och fokusera istället på hur du vill må och hur du vill uppleva livet. Acceptera det som är, utan att göra motstånd mot det. Det är inte att ge upp, det är att öppna sig för livet. För genom motstånd föder du alltid mer motstånd och hindrar livet från att levas genom dig. Du gömmer dig för livet. Du upplever rädsla  och oro för den bild av livet som du själv skapat. Som inte behöver vara sann. Du kan skapa en ny historia. Men bara genom att leva livet, inte tänka det. Sluta identifiera dig med dina tankar och det "drama" som du själv spelar upp och du kommer att inse att det finns något annat, något djupare inom dig som du tappat kontakten med och som kan rädda ditt liv. Som ÄR ditt liv. Som ÄR du. 

Varje gång du är närvarande i nuet sker detta. Du kommer i kontakt med livet självt. Med den stillhet du söker. Rädslan tappar sitt grepp. Något nytt väcks upp inom dig. En ny energi, en ny trygghet, en ny livskraft.

Bara genom att låta livet vara som det är och därigenom släppa taget om det som hindrar dig från att verkligen leva, går du från teori till praktik. Du kan inte kämpa dig till det. Du behöver helt enkelt inte göra någonting. Det går inte att försöka släppa taget. Antingen gör du det eller inte. Om du inte kan det så acceptera att det är så just nu. Nästa stund kan allt se annorlunda ut. Ha tillit. Allt sker i rätt tid. Bara du ger livet tillåtelse. 

Det finns inget att förlora. Lösningarna kommer inte genom kontroll utan först när du släpper kontrollen. Det är dags att sluta kämpa. Det är dags att börja leva. Livet som får sin början inom dig. Inte utanför. Och inom dig är du alltid hel. Alltid trygg. Alltid fri. Bara du inser det. Besluta dig för att det liv du vill leva är viktigare än rädslan. Att rädslan inte behöver vara ett hot. Det tjänar inget syfte. Det finns ingen framtid ännu, bara dina egna tankar om den. Det som finns är nuet. Där finns alla svar och alla lösningar som du behöver just nu. Rädslan försöker få dig att tro annorlunda men välj att inte ägna den någon uppmärksamhet. Acceptera den men fokusera inte på den och den kommer att försvinna. Acceptera osäkerheten och se den som en möjlighet. Varje gång du skiftar fokus från negativa känslor eller tankar till något som ger positiv energi så förstärker du nya spår i din hjärna. När du slutar kämpa emot det som är och väljer att fokusera på det som du önskar känna och uppleva så drar du till dig mer av det. Men så länge du håller fast vid det förflutna eller oro inför framtiden så finns det inte heller utrymme för det nya att växa. Det finns inget utrymme för livet självt som endast finns i denna stund. 

Låt livet vara som det är. Det blir inte alltid som vi trodde men det blir alltid som det ska vara. 

För ofta är det så att när du förlorar det som du trodde var ditt liv, som du verkligen finner det. 

 "The soul always knows how to heal itself. The challenge is to silence the mind".



11 juli 2015

Protein till frukost

På sistone har jag ätit en ny sorts "röra" till frukost. Försöker få i mig mer protein till frukost för att hjälpa till att balansera hormonerna och blodsockret under dagen men det är inte det lättaste. Tanken på kött till frukost är inte så lockande så oftast blir det någon av mina favoritfrukostar, mejerifri "yoghurt" eller zucchini-chiagröt samt ett kokt ägg för att få upp proteinmängden även om ett enda ägg inte innehåller särskilt mycket protein . 

Kvarg innehåller mycket protein men komjölksprotein är oftast inte är så bra för kroppen och många är känsliga mot det. Däremot är ju A2 mjölk bättre (mer om A2 mjölk HÄR)vilket finns i bland annat getmjölk men även i mjölk från isländska kor har jag läst. Därför tänkte jag att Skyr som ju är ett isländskt märke kanske vore ett bättre alternativ. Hoppas dock att mjölken faktiskt är isländsk eftersom jag läste att produkten i sig tillverkas i Danmark men bolaget är isländskt...

Jag har faktiskt varit mer uppblåst om magen på sistone och vet inte om det beror på att magen inte riktigt gillar kvargen. Får kanske hålla upp någon dag och se om det gör någon skillnad. 

Nu har i alla fall testat att blanda Skyr med lokalproducerad getyoghurt när jag får tag på det samt kokosmjölk och ibland en skvätt mandelmjölk. Sedan har jag i en tsk malda chiafrön, 1 tsk gurkmejapasta (se HÄR ), riven ingefära och lite vaniljpulver. 



Jag har också börjat ta tillskott av aminosyror i pulverform på morgonen, så kallade EAA (essentiella aminosyror). Problemet är att det alltid ska tillsättas en massa sötningsmedel och smakämnen för att få bort den mindre tilltalande smaken. Jag insåg inte heller att det märke jag köpte innehöll Steviaglykosider och päronarom innan jag smakade...usch och blä, hellre tar jag nog pulvret som det är även om det inte smakar gott, för det här smakar bara sliskigt sött med en onaturlig päronsmak. Dessutom är det grönt och ser ut som utblandat diskmedel...Men det är ju inte helt billigt att köpa heller så jag tänkte att jag borde väl använda upp det när jag väl köpt det men jag börjar nog luta åt att sluta eftersom jag inte tror att det är särskilt bra att börja morgonen med något som känns som ett glas sockervatten, även om det är Stevia. Sötningsmedel går inte heller opåverkat genom kroppen utan kan tvärt om ha många negativa effekter, som t.ex att höja insulinet och påverka tarmfloran negativt. Stevia är förstås ett bättre val än artificiella sötningsmedel men tror inte det är bra att äta det varje dag i alla fall. Så, jag får väl leta efter någon "renare" produkt utan tillsatser. 

Ja det var alltså inte det lättaste att öka på proteinet till frukost men jag får fundera vidare på olika alternativ.











4 juli 2015

Kolhydrater och hormoner

Har varken haft energi eller motivation att blogga den senaste månaden men idag kände jag faktiskt för det igen. Jag är för tillfället sjukskriven och det har tagit lång tid för min hjärna att varva ner. Måendet har gått upp och ner men nu börjar jag äntligen uppleva att stresspåslaget dämpats och jag kan kanske äntligen börja fokusera på min återhämtning.

För tillfället experimenterar jag med att öka lite på kolhydraterna i min kost för att se om det påverkar mitt mående och hormonnivåer. När kroppen har utsatts för stressbelastning behöver den tillräckligt med näring, både mikronutrienter (dvs vitaminer och mineraler) samt en bra balans mellan makronutrienterna, alltså protein, fett och kolhydrater. 

Eftersom min kropp har varit så trög i återhämtningen efter första kraschen av utmattning för ungefär 3 år sedan och jag nu går igenom ännu ett "bakslag" så så vill jag förstås göra allt för att försöka läka kroppen. Detta är ett litet experiment för min återhämtnings skull. Med hjälp av kosten och genom att fortsättningsvis försöka lära mig att hitta en livsstil där stressen inte ständigt tar kål på mig, så hoppas jag få den här kroppen i balans igen. 

-----------------------------------------------------------------------------------------

För kvinnor kan en längre tid med lågkolhydratkost påverka hormonerna genom t.ex. symptom på sänkt ämnesomsättning, försämrad energi eller andra hormonella problem. Vissa mår prima med liten mängd kolhydrater medan andra som inte upplever de önskade hälsoeffekterna eller de som först upplevt hälsoeffekter men efter en tid märker negativa förändringar kan göra gott i att experimentera med kosten och prova öka mängden kolhydrater. Som sagt är det ALLTID individuellt hur kroppen reagerar. Speciellt kvinnornas hormoner verkar vara känslig när det kommer till förändringar i kosten. Att drastiskt minska på någon av makronutrienterna kan få negativa effekter. Fettsnålt är katastrof för hormonerna men det kan det också vara med en alltför strikt lågkolhydratkost.  Speciellt när man som i mitt fall lider av "trötta binjurar" eller obalans i HPA-axeln/stressaxeln som det egentligen heter, så kan en kost med för lite kolhydrater stressa kroppen ytterligare och påverka hormonbalansen negativt. Så om du har ätit lågkolhydratkost en längre tid och lider av stressrelaterade problem, utmattningssyndrom, uttröttade binjurar och andra hormonella problem som utebliven menstruation till följd av stress (psykisk stress, för mycket träning, undervikt), även kallad hypotalamisk amenorré eller fertilitetsproblem då kan det vara en god idé att öka på kolhydraterna något och se om det gör någon skillnad för dina energinivåer och hormonella balans. Vid utebliven viktminskning/platåer kan det också löna sig att öka lite på kolhydraterna om lågkolhydratkost inte längre hjälper. Att köra ännu mer strikt är inte alltid lösningen men det beror förstås på din bakgrund och varför din kropp är i obalans i första hand och på vilket sätt det påverkat dina hormoner. Kör med det som funkar för din kropp helt enkelt. 

Undantag är förstås insulinresistens, diabetes och PCOS där kroppen är kraftigt kolhydratkänslig (gäller förstås även sockerberoende ). Som vanligt finns det inget rätt sätt. Kolhydrater och särskilt naturliga kolhydrater behövs till viss del men det beror på hur sockerkänslig kroppen är och hur bra kroppen klarar av att använda både kolhydrater och fett som energi dvs. så till vida kroppen använder det du äter som energi eller lagrar det som fett. Är fettförbränningen optimal är det ingen fara men en stressad kropp har också svårare att hålla igång fettförbränningen eftersom den försöker spara på energin. 

Det är också viktigt att komma ihåg kvaliteten på kolhydraterna. Kvalitet handlar om bra, naturliga kolhydrater, inte vitt socker, gluten-spannmål eller andra processade snabba kolhydrater. Vissa tycker att potatis och ris funkar bra men jag tycker det känns onödigt att fylla ut måltiden med näringsfattigt vitt ris som också är mycket blodsockerhöjande. Potatis har jag aldrig tyckt om så det faller också bort. (Kall potatis är ju annars en bra källa till resistent stärkelseGlutenfria "gryn" som bovete och quinoa kan jag dock tänka mig att äta ibland i lagom mängd. Det som känns viktigt för mig är att välja näringsrika kolhydratkällor som rotfrukter, frukt, sötpotatis och ibland andra glutenfria livsmedel. Majsmjöl, rismjöl och andra ljusa glutenfria mjölsorter bör man vara försiktig med eftersom de också innehåller mycket snabba kolhydrater.  För den som gillar potatis går det också bra. 

Man får dock hålla koll på hur kroppen reagerar. Blodsockret kan flippa ur lite i början om kroppen inte är inställd på att prioritera glukosförbränning i första hand efter en tid med mindre kolhydrater. Vore mycket intressant att ha en blodsockermätare för att kolla hur mitt blodsocker beter sig. Tyvärr är det antagligen inte helt i balans på grund av den stress jag belastat kroppen med på sistone heller. Hoppas också att magen håller sig lugn. Testade ris ett par gånger men det verkar inte min mage gilla alls. Även frukt ska man vara försiktig med  om man har en känslig mage (t.ex. IBS, candida och SIBO (bakterieöverväxt). 

Det är märkligt hur svårt det är att ändra kosten när man ätit på ett visst sätt under en längre tid. Man måste verkligen tänka till och helt lätt är det inte att få en variation på kosten. Jag försöker också att äta mesta av kolhydraterna på kvällen för att understöda kortisol/melatoninbalansen. Melatonin (sömnhormonet) och serotonin ("må bra" hormonet) påverkas positivt av kolhydrater och det vill vi ju ha mer av på kvällen. På dagen påverkas kortisolet positivt av mer protein och fett. Därför är det bra att äta mer protein till frukost och lite mer kolhydrater på kvällen. Att öka proteinet till frukost är också något av en utmaning för mig. 

De råd jag läst angående kolhydratmängden är ca 100 gram/dag vilket känns rätt mycket efter att ha ätit lågkolhydratkost men är betydligt mindre än vad de flesta äter. Jag tror också att mängden är individuell eftersom kolhydratkänsligheten är individuell. Själv tycker jag det är jättesvårt att hålla koll på hur mycket kolhydrater jag får i mig (kanske för att jag är urusel på att räkna och avskyr det... ;) Så jag försöker istället känna efter hur kroppen reagerar utan att behöva räkna. Jag tror att äter du en naturlig kost med naturliga, ekologiska råvaror och minimerar processade produkter så hittar du nog din egen individuella kolhydratnivå som passar. 

Vill du läsa mer om hormonella obalanser och kosten är www.paleoforwomen.com en jättebra sida (finns bl.a. mycket bra info om hypotalamisk amenorré ). Lyssna också gärna på The ancestral rd:s podcast , de är mycket kunniga, speciellt gällande stress och trötta binjurar (adrenal fatigue). På 4health.se kan du också läsa mer om varför det är bra att äta dina kolhydrater på kvällen.