21 sep. 2014

Högkänslighet och utmattning

Att leva med högkänslighet i kombination med en kropp och hjärna som gått igenom en utmattning är verkligen en hårfin balansgång i vardagen. 

Jag har märkt att det verkar vara väldigt vanligt för högkänsliga människor att också drabbas av utmattning. Det är klart att en hjärna som har svårt att stänga av och reagerar starkare på stimuli och intryck också lättare blir uttröttad. Även kroppen hos en HSP är mer känslig och hamnar därför kanske lättare i obalans. Nervsystemet får ju jobba extra hårt hela tiden för att bearbeta både mentala intryck och annan form av belastning på kroppen. 
När hjärnan blir trött blir också kroppen trött och när hjärnan inte fungerar optimalt fungerar inte heller kroppsfunktionerna optimalt.Stress blir därför en viktig riskfaktor att ta i beaktande för den högkänslige. Det är så viktigt att lära sig stresshantering och hitta "knep" för att kunna använda känsligheten till sin fördel och inte låta de mer utmanande "negativa" sidorna ta över. 

Känsligheten har för mig definitivt förstärkts på många sätt i och med att kroppen blev sönderstressad men det är helt enkelt något man får lära sig att leva med. Att vara högkänslig har ju också så många positiva sidor och det får man försöka fokusera på. Till exempel tendensen att känna väldigt starkt och lätt för djup inlevelse och empati. Att känna av andra människors känslor, energier och stämningar runt omkring är en fördel men också väldigt uttröttande särskilt innan man lär sig bli medveten om det. För mig är det fortfarande lätt att bli energimässigt dränerad utan att märka av det i tid. Det finns så mycket som obemärkt kan ta energi, både "energitjuvar" i form av människor och situationer där man blir extra mottaglig. T.ex. när jag är trött och energilös eller har dagar då jag lättare fastnar i stress och oro, tappar jag en del av mitt "mentala försvar" vilket gör att jag tål mindre så att säga. Småsaker kan göra en helt slut och det är lättare att fastna i den där onda cirkeln av oro och negativa tankar. Positiva tankar och känslor är ett väldigt viktigt försvar mot negativ energi både utifrån och inifrån. 

Utmaningen är att lära sig hitta balans i livet så att man inte tröttar ut hjärnan och kroppen hela tiden. Det här har för mig blivit väldigt tydligt under de senaste åren. Jag frågar mig själv varför jag hela tiden hamnar i svackor och varför återhämtningen går så långsamt och svaret är ju ganska uppenbart. Förutom att jag är noga med att äta en bra kost och äntligen insett att jag måste låta bli att träna på obestämd tid för att det antagligen har stressat kroppen för mycket (ska skriva ett inlägg om det senare) så är nog den största boven i dramat min överaktiva hjärna som aldrig kan stänga av. Jag har så lätt att gå in i saker och bli inspirerad men jag måste också lära mig att sätta gränser för mig själv. Det blir lätt kaos i hjärnan när det blir för mycket på en gång eller för lång tid av ständiga intryck. Intryck handlar ju inte heller enbart om sådant som kommer utifrån utan även egna tankar och de är kanske svårast att få bukt med. Man kan ju stänga dörren om sig för att få lugn och ro men desto svårare att stänga den där dörren i hjärnan. Man kan befinna sig hemma i lugn och ro medan hjärnan arbetar för fullt. 

Mycket har också att göra med självkänslan och de krav man sätter på sig själv. För mig är det så viktigt att lära mig att först och främst sätta gränser för mig själv och ge min hjärna förutsättningar för återhämtning. Inte fastna i det här "faktaträsket" som jag lätt går in i. Massor av böcker som jag vill läsa, oändlig information på internet etc. Det blir en informationsstress helt enkelt. Det finns för mycket som jag vill kunna! Förstås är det positivt att ha en kunskapstörst men det blir också lätt ett prestationskrav över det hela. Jag tror att jag "borde" kunna en massa hela tiden. Att jobba inom området hälsa som kostrådgivare och reflexolog kan kännas ganska överväldigande eftersom man hela tiden kan fylla på sin kunskap i oändlighet och det gör att jag kanske ställer lite orimliga krav på mig själv. Jag behöver faktiskt inte kunna allt och det kommer jag inte heller någonsin att göra! När ens intresse också blir ens yrke blir det lätt lite luddigt det här var gränserna går. Därför tror jag det är viktigt att hitta andra saker som får uppta ens fokus också så man får koppla bort den biten. Andra intressen och saker i livet som får en på helt andra tankar. Det är kanske det som fattas i mitt liv för tillfället. Lite mer kravlöshet och glädje i vardagen! 

Jag måste helt enkelt bli bättre på att slappna av och inte ta livet så allvarligt. Släppa kraven på mig själv och tro på att allt är okej som det är, utan att jag måste det ena och det andra för att "duga". Lära mig att sätta gränser och fokusera på mer lättsamma saker också som får mig att må bra. Ha mer roligt! Fokusera på det positiva och verkligen ta till mig sådant som får mig att må bra. Hålla fast längre vid positiva tankar och känslor och släppa taget snabbare om negativa tankar och känslor. Fundera lite mer på vad som egentligen behövs för att skapa bättre balans. Och den ack så viktiga hjärnvilan måste få mer plats i vardagen annars kommer min hjärna ständigt att vara uttröttad och då kommer återhämtningen inte att gå framåt. 

Högkänsligheten kan vara underbart men också förrädiskt och det handlar ju sist och slutligen bara vad man väljer att fokusera på och vilken attityd man har. Att vara medveten om de sidor som man upplever mer utmanande gör att man kan lära sig hantera dem. 

I boken "Drunkna inte i dina känslor" beskriver författarna så bra den högkänsliges utmaningar.En högkänslig person registrerar mycket känslor från omgivningen men förstår inte alltid vad det är man uppfattar eller reagerar på. Det gör oss också känsliga för att ta emot andra människors projicerade känslor. Därför är det väldigt viktigt att få kontakt med egna känslor och bli medveten om vad det är man känner och varför. 

Vi tenderar  också att tolka och analysera mycket kan ha svårt att sortera information, fatta beslut och göra val. Vi går lätt på högvarv och gasar när vi borde bromsa, varvar upp när vi borde varva ner. Man blir lätt trött i sociala sammanhang och i miljöer med mycket ljud och intryck. Gränslöshet kan ta sig uttryck som jag beskrev i svårigheter att sätta gränser för sig själv och hitta balans. Man kan plötsligt drabbas av oförklarlig trötthet på grund av för mycket stimuli och uppleva "energidränage". "En form av trötthet som gör att vi inte kan sätta stopp. Istället för att vila trappar vi upp i stället och fastnar i en spiral av mental aktivitet. Rädda för vad som ska hända om vi släpper fram tröttheten".

Ett nervsystem som är extra känsligt för både extern och intern stimuli och som bearbetar alla intryck extra djupt är naturligtvis en riskfaktor för trötthet, stress och utmattning. Inte så konstigt att hjärnan och kroppen till slut kraschar för vissa av oss! Men, det finns så mycket positivt med att vara en person som upplever allting väldigt intensivt också. Jag tror att genom att  skifta fokus mot det positiva och lära sig förstå sig själv, acceptera sig själv och  ha medkänsla med sig själv kan man lära sig skapa den livskvalitet och balans man önskar. Lära sig vad som är konstruktivt och vad som är destruktivt. Den livsstil och livsrytm som stämmer överens med den du verkligen är, inte som du tror att du borde vara eller göra. 

Det här är säkert något som de flesta känner igen sig i  oavsett om du är högkänslig eller inte. Vi tampas alla med utmaningar som lätt blir stressfaktorer. 

Mer om mina upplevelser kring högkänslighet och utmattning finns i kategorierna här till höger. 

Önskar er en fortsatt trevlig söndag och kom ihåg att det faktiskt är en VILODAG idag så försök ta paus från allvaret lite, både i form av tankar och annat som tar onödig energi. Gör något lättsamt, avslappnande och glädjande!


























5 kommentarer:

  1. Känner också sedan flera år tillbaka att jag har en HSP-personlighet. Visst finns det nackdelar, men jag är säker på att jag aldrig skulle vara där jag är idag, om jag inte hade denna typ av personlighet :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant att man stöter på allt fler som också är högkänsliga :) Jo när jag insåg att jag var en HSP så började jag lära mig att också acceptera och uppskatta mig själv mer, innan var det lätt att tro att det liksom var något "fel" på en på grund av känsligheten, att man egentligen bara borde "skärpa till sig" och kände sig ofta lite onormal och krånglig för att man reagerade så starkt i jämförelse med andra. Men det känns bättre när man vet att det faktiskt är något man är född med och att det också medför massor av positiva sidor! :)

      Vi är ju också olika som HSP:are, vissa är mer extroverta, andra mer introverta. En del mer stresståliga, andra mindre osv. Olika grad av känslighet som också påverkas av uppväxt, miljö och vad man varit med om i livet. Du verkar t.ex vara en sån som klarar av att ha ganska mycket på gång i vardagen och verkar ha bra stresstålighet vilket ju är jättebra! Jag däremot skulle aldrig klara av att ha så fullspäckat schema, jag mår bäst när jag får tänka på en sak i taget och inte ha så mycket inplanerat :)

      Radera
  2. <3 <3 <3
    Massa fina och insiktsfulla tankar. Paus och kravlöshet är o, så viktigt för oss som har lätt för att ånga på och bara ta in och ta in.. i all oändlighet.
    Har du hört talas om auratransformation? Jag har själv gjort en för lite drygt ett år sedan och otroligt mycket positivt har hänt sedan dess. Googla gärna och se om det känns som någonting för dig. <3
    Ha en underbar vecka!
    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Sonja!

      Auratransformation låter ju spännande! Ska googla på det :)

      Radera
    2. Jag är också en HSP människa och har verkligen lidit av att hela tiden se till att alla mår bra och själv har man blivit som en urvriden trasa. Jag har också gjort en auratransformation och den har gett mitt liv en helt ny inriktning. Nytt liv och en fantastisk styrka! Verkligen något jag rekommenderar åt alla, speciellt HSP:are.

      Radera