13 juli 2014

Hur mår dina binjurar?

Stress, utbrändhet, utmattningssyndrom, utmattningsdepression, kronisk trötthetssyndrom osv är inte ovanliga fenomen nu för tiden och allt fler verkar känna sig trötta och stressade. Utbrändhet blir allt vanligare och drabbar allt yngre människor. Vår livsstil med en kombination av för mycket stress, för lite återhämtning, dålig kost, gör allt fler av oss trötta, slitna och energilösa. Det är skrämmande hur vi på många sätt faktiskt väljer att förstöra våra kroppar. En del belastningar kan vi förstås inte undvika men det mesta i vår vardag har vi faktiskt själva ansvar över. För många former av belastning utan avbrott och för lite återhämtning är en stor riskfaktor för vår hälsa. 

Men visste du att en stressande livsstil kan ha förödande konsekvenser för ett par pyttesmå men livsviktiga organ i din kropp - nämligen binjurarna. 


Binjuretrötthet/stressade binjurar/binjureutmattning är mer talande begrepp för det vi vanligtvis kallar stressymptom, utbrändhet och utmattning. För det är när binjurarna blir tillräckligt belastade som vi börjar uppleva de karakteristiska symtomen på stress och trötthet. 


 Vad är det som händer i kroppen när binjurarna tröttas ut ?

Stress, energilöshet och utmattning har alltså direkt inverkan på binjurefunktionen och hur pass bra funktionen är påverkar sedan hela ditt mående, både fysiskt och psykiskt. Stress i alla former har den förödande effekten att den tröttar ut våra binjurar. Den amerikanske läkaren och författaren James L Wilson kallar binjuretrötthet för 2000-talets stressyndrom. Om det inte redan är så håller det på att bli en folksjukdom och det värsta är att ingen egentligen vet vad det handlar om.  (Det var ingen läkare som nämnde binjurarna eller hormonella obalanser när jag själv blev utbränd kan jag ju säga. Det fick jag forska vidare om på egen hand.) När vi drabbas av diverse stressrelaterade symtom och som vissa, mig själv inkluderad "går in i väggen" är det binjurarna som utsatts för allt för stor stressbelastning och inte längre klarar av att upprätthålla balans i kroppen. Det är alltså i binjurarnas funktion allting börjar. 

Vanligtvis fokuseras det mest på den mentala biten av stress och man undgår att se att det faktiskt från början handlar om en biokemisk och hormonell obalans i kroppen som även ger upphov till psykiska symtom. Mental belastning i form av negativa tankar och känslor som oro, rädsla, ångest, dålig självkänsla, nedstämdhet osv är vanliga stressfaktorer som kan ha förödande konsekvernser för binjurarna under en längre tid. Brist på glädje och positiv stimulans i samverkan med för mycket negativ belastning är ett ständigt "hot" mot kroppens försök att upprätthålla balans.  Allt är en samverkan mellan en biokemisk obalans och vår mentala motståndskraft dvs. hur vi förhåller oss till stressfaktorer. Det som upplevs som extrem stress för en, kan gå en annan obemärkt förbi. Stresstolerans handlar faktiskt både en mental förmåga att bemöta och hantera stress och en fysiologisk mekanism, som vi snart ska se närmare på.

Psykiska faktorer som negativa tankar, oro och ångest ger stressade binjurar men stressade binjurar påverkar också direkt förmågan att tolerera stress främst på grund av störning i utsöndringen av kortisol. . En person som tidigare kan ha varit väldigt stresstålig kan efter en händelse som försvagat binjurarnas funktion, plötsligt få en kraftigt försämrad stresstolerans. När nivåerna av stresshormonet kortisol sjunker, blir vår förmåga att hantera alla former av stress nedsatt. Det är alltså ett samspel mellan kroppen och våra mentala resurser i form av tankar och känslor. Om binjurarnas funktion försämrats blir det desto större press på vår mentala stresshanteringsförmåga eftersom kroppen inte längre samarbetar för att vi ska kunna ta oss igenom en stressande händelse. Obalans i kroppen påverkar också dina psykiska resurser och sänker toleransen för ytterligare belastning och mental stress påverkar i sin tur kroppens fysiologiska funktioner. Allt påverkar varandra och man kan inte alltid veta var det hela fått sin början. Började det med en stressande tanke eller en fysiologisk stressbelastning? Ofta är det en kombination av många faktorer under en längre tid och därför är det så viktigt att tänka på helheten. Ju starkare utvecklad psykisk motståndskraft en person har mot stress desto bättre förutsättningar för en god återhämtning men även binjurarnas funktion och kroppens jämvikt måste stärkas för att återhämtningen ska lyckas. 

Varför är binjurarna så viktiga?

Det är binjurarna som reglerar energinivån och kroppens stresstolerans. Man kan säga att binjurarna är kroppens ”energikraftverk” och när de blivit överbelastade och inte längre orkar fungera som de ska, börjar kroppen gå på sparlåga. Jag brukar säga att kroppen går i ”energisparläge”. Binjurarna producerar även ett femtiotal hormoner och när deras funktion avtar blir resultatet hormonell obalans. När binjurarna är stressade under en längre tid orkar de till slut inte fungera som de ska och en mängd olika funktioner i kroppen avtar. Binjurarnas funktion påverkar i stort sett alla kroppens organ och funktioner vilket gör att en utbränd person i ett sent skede av binjureutmattning knappt orkar ta sig upp ur sängen. Kroppen klarar inte längre av att upprätthålla väsentliga funktioner och ”stänger” helt enkelt ner de funktioner som inte är livsnödvändiga just då och tvingar kroppen i viloläge för att spara på energi. Kroppens förmåga att hantera någon form av stress blir nedsatt och i de senare skeden av binjureutmattning föreligger en extremt nedsatt stresstolerans följt av en rad fysiologiska, biokemiska och psykiska/neurologiska symtom.  Det är det vi kallar för utbrändhet, utmattning eller binjureutmattning (adrenal burnout).


Jag tänker inte gå in mer ingående på binjurarnas funktion (det finns massor med information på nätet) men eftersom en av binjurarnas största funktion är att utsöndra stresshormoner, är det inte så konstigt hur dåligt man kan må när denna funktion avtar. Många symptom uppstår som en direkt följd av obalans i kortisolnivåerna.

I det tidiga skedet av binjuretrötthet har man ofta under en längre tid för höga nivåer av stresshormonerna kortisol och adrenalin, tills binjurarna inte längre orkar med och då sjunker nivåerna i stället för lågt. Både för höga och för låga nivåer av stresshormoner är tecken på binjuretrötthet. Binjurarna påverkar också produktionen av övriga hormoner som DHEA, progesteron, östrogen, samt reglerar insulin och blodsockerkurvan, blodtryck, vätskebalans etc. Sköldkörteln påverkas, matsmältning och näringsupptag fungerar sämre, funktion hos lever och njurar avtar. Det blir alltså fråga om en omfattande hormonell obalans i kroppen och organen kan inte längre reglera de grundläggande funktionerna och upprätthålla jämvikt. Denna biokemiska obalans påverkar förstås även nervsystemet och den kognitiva funktionen. Hjärnan kommer att ta skada av utbrändhet  och omfattningen beror på i vilket stadie av binjuretrötthet och utmattning man är. Kroppen kommer att återhämta sig med rätt hjälp men ofta kan man känna av konsekvenserna av en utbrändhet resten av livet.  Hjärnan blir helt enkelt känsligare och fortare uttröttad.  Man har via magnetröntgen undersökningar sett att en utmattad hjärna liknar en hjärna som drabbats av stroke. På samma sätt som vid stroke eller andra hjärnskador leder utbrändhet alltid till någon form av hjärntrötthet. Inga organ eller funktioner går oberörda när kroppens homeostas rubbas på detta sätt.



   Olika former av stress

 Vi vet ju att stress i kombination med för lite återhämtning är det som skadar kroppen men även kortvariga och intensiva stressande händelser belastar binjurarna. Dock återfår binjurarna ofta sin normala funktion efter tillräcklig återhämtning. Hur pass lyckad återhämtning  påverkas av en rad faktorer t.ex. hur pass starka binjurar man är född med och storleken. En "liten" människa har mindre binjurar än en som är stor och kraftig. Män har också naturligt större binjurar än kvinnor.  De flesta upplever perioder av trötta binjurar utan att veta om det t.ex i samband med en kraftig infektion. Vanligt är också att en kombination av olika stressfaktorer/belastningar eller ansamling av stressrelaterade händelser kan utlösa en så kallad ”binjurekrasch”. Det är vanligt att ha gått med en stressbelastning under en längre tid och så kommer en eller flera utlösande händelser som gör att man till sist ”går in i väggen”. Det kan t.ex. vara en långvarig mental stress utan tillräcklig återhämtning, en kombination av mental stress och andra faktorer som en kraftig infektion, dålig kost eller långvarig sömnbrist. Alla påverkas och reagerar vi olika så hur pass kraftigt och i vilket skede kroppen säger ifrån är individuellt. 

Det man måste komma ihåg är att stress kan vara många saker.  Kroppen kan inte heller skilja på orsakerna till stressen. Den vet bara att det handlar  om ett hot som den måste skydda sig mot. Oro, ångest, rädsla, depression, negativa tankar, dålig självkänsla, brist på positiv stimulans, uttråkning, för mycket negativ stimulans, för mycket intryck och stimuli, otillräcklig återhämtning samt emotionella trauman och kriser är exempel på mentala stressfaktorer. Den mentala stressen är kanske det första vi tänker på men fysiologisk stress påverkar kroppen på precis samma sätt. En kombination av både mental och fysiologisk stress gör förstås belastningen ännu större.

Exempel på fysiologiska stressfaktorer :


  • Inflammation i kroppen. Både akuta och kroniska infektioner, inflammatoriska sjukdomar, autoimmuna sjukdomar, allergier, astma, födoämnesintolleranser. (Särskilt återkommande luftvägsinfektioner är väldigt belastande för binjurarna)
  • - För mycket stimulerande livsmedel som alkohol, koffein, nikotin
  • - För mycket träning (överträning med otillräcklig återhämtning)
  • -  Stillasittande och för lite träning  ( även för lite fysisk aktivitet och stillasittande är negativt, särskilt i kombination med psykisk stress)
  • - Fysiologiska skador eller större operationer och ingrepp.
  • - Kemikalier, gifter från omgivningen, onaturliga tillsatsämnen
  • - För lite sömn och sömnstörningar
  • - Övervikt
  • - Dålig kost (ökar inflammation i kroppen)
  • - Näringsbrister
  • - Dålig matsmältning
  • - Nedsatt immunförsvar
  • - Obalans i blodsockerkurva och dålig insulinkänslighet
  • - Hormonella obalanser
    Allt som på något sätt belastar kroppen och rubbar homeostasen (kroppens balans) är alltså stressfaktorer. Var den största känsligheten ligger varierar också från person till person. Den genetiska och biologiska stresstoleransen är också individuell. Är man t.ex. född med små och/eller svaga binjurar kommer man tyvärr att leva med en lägre stresstolerans. Har man ett svagare psykiskt motstånd och lättare skapar stress i sitt liv kommer också binjurarna fortare att bli uttröttade.


   Symptom

Tecken på trötta binjurar är många och varierar också från person till person. I tidigt skede är det främst de ”välkända” stressymtomen som ger sig till känna medan de senare stadierna av binjureutmattning kännetecknas av en extremt låg energinivå och störda kroppsfunktioner. 

Tecken på trötta binjurar:



  • · Trötthet och låg energinivå (svårt att komma igång på morgonen, vardagliga sysslor blir extremt uttröttande)
  • ·     Känsla av att inte vara utsövd trots lång nattsömn
  •     Sömnproblem
  • ·      Nedsatt stresstolerans.
  • ·     Saltsug 
  •      Sötsug
  • · Försämrad återhämtningsförmåga efter sjukdom, trauma eller emotionell   belastning.
  • · Försämrat immunförsvar t.ex. återkommande infektioner och förkylningar
  • ·     Yrsel och lågt blodtryck
  • ·     Lågt blodsocker 
  • -  Försämrad glukos- och insulinkänslighet
  • -   Depression, nedstämdhet, apati, känsla av meningslöshet (ingenting känns roligt)
  • - Ångest, oro, panikattacker, depression, tvångstankar (och andra humörförändringar och nedsatt psykisk hälsa)
  • -  Ökad ljud- och ljuskänslighet
  • ·    Ökad pms och hormonella obalanser. (störd menscykel, även utebliven menstruation kan förekomma)
  • · Kognitiva svårigheter t.ex. känsla av ”hjärndimma”, overklighetskänslor, svårt att fokusera och koncentrera sig, problem med minnet, t.ex "blackouter och "tappar tråden", problem att fatta beslut, "skenande tankar", svårare att stänga av intryck utifrån. 
  • · Problem med mage och tarm (IBS, dålig matsmältning, födoämnesallergier etc)
  • ·  Muskel och ledbesvär t.ex. smärta och värk ,spänningar, oförklarlig   muskelsvaghet.
  • ·    Ont i ländrygg, höfter och övre rygg/nacke
  • - Viktuppgång, svårt att gå ner i vikt eller viktnedgång 
  • -  Inflammatoriska tillstånd i kroppen t.ex autoimmuna sjukdomar och allergier. 
  • - Problem med ämnesomsättning och sköldkörtel (även vid normala lab.värden. Många symtom vid binjuretrötthet kan ofta också relateras till hypotyreos). Exempel på sköldkörtelproblem är problem med hy och hår, t.ex. torr hy, eksem, akne, håravfall, problem med vikten, magbesvär, låg kroppstemperatur, trötthet. Många symtom vid binjuretrötthet och obalans i sköldkörtelfunktionen är de samma. 
Listan på symtom kan göras ännu längre. Man behöver inte drabbas av alla symtom och det är som sagt individuellt hur varje kropp reagerar. Som du ser kan trötta binjurar bidra till många störningar i kroppen och särskilt påverkas den hormonella balansen. Inga hormoner går opåverkade när binjurarna inte fungerar optimalt. Matsmältning och ämnesomsättning rubbas vilket leder till brister på viktiga mineraler och vitaminer. Inflammationen i kroppen ökar den oxidativa stressen och försvårar kroppens avgiftningsmekanismer vilket för att toxiner lättare ansamlas. När hormon- och enzymreaktioner i kroppen inte fungerar leder det oundvikligen till att kroppen till slut går i strejk och prioriterar endast de mest basala funktionerna som behövs för att hålla kroppen vid liv. 

Det behöver förstås inte gå så långt men för en del slutar det tyvärr så att kroppen har hunnit bli så utmattad att den inte förmår mer än att upprätthålla de nödvändigaste funktionerna för överlevnad. Det är viktigt att komma ihåg att extrem stress faktiskt har allvarliga konsekvenser. Redan mindre obalanser ställer till mycket oreda i kroppen som på längre sikt kan ha förödande effekter. Det är hög tid att vi börjar  ha tillräcklig respekt för vår kropp och lär oss att lyssna till signalerna i ett tidigt skede, innan kroppen tvingar oss i sängläge för att vi ska förstå allvaret.

Finns det hjälp?

Det tragiska i det hela är att begreppet binjuretrötthet inte erkänns inom skolmedicinen. Det inte är så lätt att hitta någon som förstår sig på denna problematik inom sjukvården, trots att det börjar bli ett skrämmande vanligt förekommande fenomen. Den enda form av binjurestörning som erkänns inom konventionell medicin är den form av svår binjuresvikt som kallas för Addisons sjukdom, då binjurarna nästan helt slutat fungera. Men det finns ju ett ganska brett spektrum mellan helt friska binjurar och fullständig binjurekollaps som tråkigt nog förbises. Tar man blodprov för att mäta kortisolvärden så kommer det bara att visa om du har långt gången binjuresvikt, dvs. Addisons sjukdom. Ett effektivt sätt att mäta kortisolnivåerna är genom ett så kallat salivtest men detta finns tyvärr inte tillgängligt i Finland. I USA har man kommit längre i förståelsen av binjuretrötthet men även där är det svårt att få hjälp från sjukvården. Som med många andra obalanser anser jag att det förekommer ett alltför smalt spektrum gällande provtagningar och referensvärden som endast visar de allvarligare störningarna vilket gör det svårt att identifiera en obalans innan det skede då kroppen har blivit väldigt sjuk. Om vi i ett tidigare skede kunde förstå och erkänna att kroppens jämvikt rubbas långt innan vi blir allvarligt sjuka.

En person med stress och utbrändhet blir oftast ordinerad antidepresssiv medicin och terapi. Självklart är terapi ofta en mycket viktig del vid stressproblematik men det handlar också om mer än så. Svårigheter att hantera stress har ofta att göra med våra sk. kognitiva scheman, alltså hur vi tänker och förhåller oss till det som sker i vårt liv men det är inte hela förklaringen. Det är alltid en samverkan mellan det mentala och det fysiologiska. Till exempel panikångest som är ett vanligt symtom på stress har både psykiska och biokemiska orsaker och påföljder. Du kan direkt påverka din ångest med hur du förhåller dig till ångesten och därför kan t.ex. kognitiv terapi eller kognitiv beteendeterapi vara effektivt vid ångest och stressproblematik. Men man måste också komma ihåg att det finns fysiologiska obalanser som också kan trigga igång den onda cirkeln. Till exempel kan en obalanserad blodsockerkurva ge extrema humörsvängningar och utlösa en panikattack.  Hormonella obalanser påverkar kraftigt vårt humör och psykiska hälsa. Man kan inte alltid veta vad som är hönan och vad som är ägget men just därför måste man se till helheten och åtgärda både den mentala biten och den fysiologiska/biokemiskaDet är fråga om en kraftig obalans i kroppen på många plan som kräver en sammansättning av olika stödåtgärder för att hjälpa kroppen till bästa möjliga återhämtning.

Återhämtning från binjuretrötthet och utmattning innebär en livssttilsförändring för att återställa både den biokemiska, psykiska och själsliga balansen. Detta inkluderar bland annat en naturlig, näringsrik kost, kosttillskott i form av vitaminer, mineraler och örter.  Rätt form av vila, återhämtning, samtalsstöd,  mer positiv energi och glädje och framför allt TID, är det som krävs för att återställa kroppens balans. Det räcker inte med några veckors sjukledighet , SSRI-preparat och ångestdämpande läkemedel som endast maskerar symptomen. Det funkar inte att bara dämpa symtomen med läkemedel för då kommer man snart att vara i samma situation igen. Läkemedel kan förstås ibland behövas som ett kortvarigt stöd i återhämtningsprocessen men det kommer inte att "läka" den obalans som är orsaken till utmattningen.

Återhämtning tar tid!

Att läka trötta binjurar och en kropp i obalans tar tid och det måste få ta tid. I vårt samhälle ges tyvärr inte alltid utrymme för detta. Vi ska vara effektiva och känner krav på att komma ut i arbetslivet igen så fort som möjligt. Men kroppen tar inga genvägar och går inte att lura. Den måste få den tid den behöver för att läka. Tar man inte symtomen på allvar kan det hända att man aldrig blir fullt återställd. Många går också omkring med trötta binjurar största delen av sitt liv utan att hamna i det senare stadierna av utmattning men för att förhindra att detta ska behöva ske, är det viktigt att lyssna på och ta hand om sin kropp innan stressen får sista ordet. Trötta binjurar/stress/ utbrändhet är inte att leka med. En kropp med kraftig hormonell obalans och livsviktiga organ som inte fungerar på ett bra sätt blir till en grogrund för andra kroniska sjukdomar som t.ex. cancer, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, autoimmuna sjukdomar, inflammatoriska sjukdomar, kronisk näringsbrist och för att inte tala om den psykiska belastning och nedsatta livskvalitet som konsekvens. 

Det går att återhämta sig och ju tidigare man åtgärdar stressen och obalansen desto snabbare återhämtning men det är väldigt vanligt att en person som tröttat ut sina binjurar rejält aldrig återgår till samma "nivå" som innan. För många kommer stresstoleransen att stanna på en lägre nivå för resten av livet. "Stressallergi" är ett begrepp som jag stötte på här om dagen och tyckte det var en så talande beskrivning. Det är just det som händer när binjurarna inte längre kan reglera hormonbalansen och kroppens homeostas rubbas. På samma sätt som man är allergisk för vilken annan substans som helst, blir stressen en "allergen" för trötta binjurar och en trött hjärna. Jag önskar att folk kunde förstå att det inte handlar om att "rycka upp sig" eller helt enkelt " bara lära sig hantera stress". Självklart måste man fråga sig varför man upplever stress och lära sig nya förhållningssätt och redskap att bemöta stressande situationer men utöver detta finns det också en biokemisk bit i pusslet som jag önskar att fler kunde uppmärksamma och förstå. 

När kroppen kraschat kommer det att lämna spår men det betyder inte att livskvaliteten behöver bli sämre för det. Man får helt enkelt lära sig känna efter och fråga sig själv hurudant liv man vill leva och prioritera. Kanske man inte kan hantera lika mycket stress som förut men vem har sagt att man behöver det då? Är det önskvärt? Det faktum att kroppen sagt ifrån en gång tyder ju på att den stressbelastning man tidigare trodde sig ha "tolererat", var för stor. Kroppen signalerar att du behöver en livsstilsförändring. Att bita ihop,"vara duktig" och tro att man är stark som kör på trots att kroppen inte mår bra, är bara att missbruka sin hälsa och förstöra sin kropp. Att vara snäll mot sig själv är första steget till hälsa! 

Vad kan du själv göra? 

Som jag redan nämnde är det livsstilsfaktorer i form av rätt kost i samband med kosttillskott och en för övrigt balanserande livsstil med vila, återhämtning och positiv energi som är ordinationen för att återställa balansen. Att uppleva glädje och lugn är något av det viktigaste för att stärka binjurarna och ge ny energi till hela kroppen. En harmonisk själ ger en harmonisk kropp och en kropp i balans ger en harmonisk själ.

Jag kommer att skriva ett inlägg till angående återhämtning och hur man med hjälp av livsstilsförändringar som bl.a vila, kost och näring kan återställa kroppens balans. 

För mer information om binjuretrötthet finns många bra engelska sidor t.ex www.drlam.comwww.adrenaladvice.com och www.adrenalfatigue.org. Kan också rekommendera James Wilsons bok "Adrenal Fatigue, the 21th century stress syndrome". Finns tyvärr inte på svenska. 

Har inte hittat lika bra information på svenska men bland annat här finns också flera bra inlägg om trötta binjurar och även fler lästips.

Känner du igen symptomen på trötta binjurar? Hur reagerar din kropp på stress? 

OBS! Läs gärna det uppdaterade inlägget Binjuretrötthet- ett felaktigt begrepp? där jag reder ut begreppen kring stress och binjurar. 

12 kommentarer:

  1. Veldig bra skrevet!
    Har hatt høy kortisol nivå over 15 år....kjenner meg igjen i mye.jeg er endelig tatt på alvor av min lege,og under utredning,tatt mr av hypofysen,neste er mr av binyrene,
    Jeg veksler i perioder på å være veldig sliten,mye syk osv- for så å være "bare stresset". Er der vanlig? Jeg kan kjenne når jeg har høyt kortisol- skjelver innvendig , urolig, styrer masse med mat...fordi min appetitt/ sug er helt enorm. Holder jeg meg til lchf går dette bedre.
    - Ellen. -

    SvaraRadera
  2. Ja det är viktigt att ta stressymptom på allvar. Att gå med höga kortisolnivåer under lång tid är en enorm stressbelastning för kroppen. Jag känner igen det där att det växlar i perioder. Min återhämtningsprocess har gått väldigt mycket upp och ner och när det varit för mycket stress igen så hamnar jag lätt i en "svacka" då energinivån sjunker och kroppen börjar strejka. Jag försöker lära mig lyssna på kroppen och hitta en balans i vardagen som gynnar återhämtningen.

    Kosten är väldigt viktigt vid stress och trötta binjurar eftersom stress påverkar både blodsocker, insulinkänslighet och hunger- och mättnadssignaler. Både för högt och för lågt kortisol har negativ inverkan på blodsockerregleringen. Jag drabbas av lågt blodsocker när kroppen är tröttare även om jag äter lågkolhydratkost och normalt håller mig mätt och lugn länge. Men kroppen klarar ändå inte av att reglera hormonerna när den är i obalans och kortisolnivåerna är avvikande. Så jag försöker då äta lite oftare än jag normalt gör för att undvika blodsockerfall . Man brukar klara sig bra utan mellanmål på lågkolhydratkost men om man har trötta binjurar och störning i blodsockerbalansen kan det ändå behövas. Man får helt enkelt känna efter. Också viktigt att försöka ha lugn och ro när man äter för att minska stresspåslaget.

    Lycka till med din återhämtning!

    SvaraRadera
  3. Känner igen mig enormt när det gäller symptomen, gäller bara att min läkare tar mig på allvar...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja hoppas du får träffa en förstående läkare! <3

      Radera
  4. Fantastisk läsning, man klarar inte ens vardagliga göromål och blir rasande så fort nån försöker stressa en.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! :) Hoppas du börjar må bättre snart!

      Radera
  5. fantastisk läsning.

    SvaraRadera
  6. Mycket bra skrivet ☺ Om bara fler förstod det du skriver om...

    Men som alltfler människor förstår är att den vinstdrivande läkemedelsindustrin tjänar STORA pengar på alla sina mediciner och läkarkåren styrs omedvetet och ibland medvetet av läkemedelsindustrin. ( Självklart säljs det en hel del bra mediciner också ).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! :) Ja jag hoppas att det fortsättningsvis blir vanligare att prata om utmattningssyndrom och vilka konsekvenser det har. Tyvärr så är det ju läkemedelsindustrin och pengar som styr i många fall. Men hoppas fler läkare kan börja se helhetsbilden och inte bara behandla symptomen.

      Radera
  7. Mycket intressant läsning som ger en hel del svar! Som så många andra sagt, tänk om man kunde få läkarna att fatta detta också :( Men de blir ju bara förbannade på en om man kommer med åsikter, "jaha, har du också studerat läkarlinjen i flera år?!"
    Jag gick in i väggen för 3 år sen, fick SSRI som jag bara åt i 2 mån för jag blev helt likgiltig av dom. Har efter det inte fått nån hjälp, läkaren ville bara skriva ut piller "det finns ju inget att göra" sa hon o ryckte på axlarna :( Gick hos terapeut ett tag, men vi klickade inte, sen har lixom inte orken funnits att hitta nån ny. Kroppen har successivt börjat krångla mer o mer, speciellt efter min senaste graviditet. Den senaste månaden har varit hemsk. Kroppen vill inte vara med, har ont i muskler o leder, tröttheten och utmattningen är konstant, känner mig småförkyld hela tiden, ont i området över njurarna, magkatarren har blossat upp rejält, håret är torrt och känns nästan dött, hjärndimma, m.m. Idag ringde jag till slut vårdcentralen och bokade tid...får vänta ända till 25 oktober....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Cia!
      Tråkigt att höra att du mår så dåligt. Har man en gång varit utmattad så är risken hög att det sker igen om det blir för mycket. Har du kollat upp sköldkörteln? Vissa kvinnor kan ju också få problem med sköldkörteln efter graviditet och har du lidit av utmattning tidigare kan ju hormonerna vara känsligare. Man kan ju ha symptom på hypotyreos även om provsvaren ligger inom referensvärdena men det betyder inte att värdena är på optimal nivå som behövs för att man ska må bra. Det kan också finnas tillräckligt med sköldkörtelhormon i blodet men av olika orsaker blir hormonerna resistenta och kopplar inte tillräckligt till cellernas receptorer. Omvandlingsproblem från T4 till det aktiva hormonet T3 pga näringsbrister eller magproblem kan också förekomma. Så det kan vara en kombination av stressrelaterad obalans i HPA-axeln ("trötta binjurar") och underfunktion i sköldkörteln (som också ofta går hand i hand). Läs gärna det nyare inlägget om varför det inte är binjurarna i sig som är problemet utan en funktionell störning till följd av kronisk stress och hormonell obalans. Det vore också bra att kolla upp progesteronnivåerna (t.ex. via werlabs om du bor i Sverige)och kanske testa bioidentisk progesteronkräm.

      Låter väldigt länge att du ska behöva vänta så länge för att få hjälp. Om du känner att du behöver bli sjukskriven så kan du kanske få en akut tid till läkaren?

      Sköt om dig!

      Radera
  8. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera