26 juli 2014

Fiskröra på gravad abborre

Hur mår ni i värmen? Jag mår inte särskilt bra... Har aldrig klarat av extrema temperaturer särskilt bra, varken för varmt eller kallt men efter jag blev utbränd har jag märkt att temperaturregleringen fungerar ännu sämre. Binjurar och sköldkörtel får nog jobba hårt för att försöka upprätthålla balansen i kroppen just nu. Jag har mått riktigt skräp den senaste veckan och trots att man "inte borde klaga på värmen" som alla säger, så kan man ju inte hjälpa att man inte mår bra. Får bara se till att hålla sig i skuggan, kyla ner sig i havet och dricka mycket vatten (och få i sig salt också) tills den här värmeböljan är över. Att försöka sova inomhus i 30 graders värme rekommenderar jag inte heller... Så skönt att det blåser idag i alla fall!

Man är inte heller direkt motiverad att stå och dona i köket och vill helst fixa något enkelt att äta. Jag längtar tills mitt kök är svalt igen och jag kan använda ugnen! När det är så här hett blir jag sällan sugen på varm mat och då är bland annat olika kalla "röror" väldigt tacksamt. Jag brukar göra olika fiskröror och nu när trädgårdslandet bjuder på färska primörer är det ju desto trevligare. Jag njuter t.ex av färska örter i princip varje dag. Man får passa på att boosta med antioxidanter nu när det finns tillgängligt! 

Här om dagen provade jag på att grava abborre för första gången. Det blev riktigt gott. Istället för att bara salta fisken, hade jag den att ligga i saltlag ca 12 timmar. Hur lång tid som behövs beror på hur tjock fisken är men nu använde jag tunna byxade abborrfiléer (alltså benfria) så de behövde inte så lång tid på sig. Jag täckte två filéer med saltvatten i ett djupt fat (ungefär 1 msk salt), lite hackad dill, peppar och en skvätt äppelcidervinäger.

Fast man inte är vrålhungrig i värmen och helst äter lättlagad mat så ska det förstås ändå vara gott! Jag blandade ihop den gravade fisken till en god och enkel röra som förutom fisken innehöll kokt ägg, majonnäs, lite keso, turkisk yoghurt, hackad vårlök och örter från trädgårdslandet,(dill, persilja, timjan, basilika, oregano och salvia), lite dijonsenap, limesaft, finhackad soltorkad tomat samt lite svartpeppar. 

Åt röran på rostat "oopsie" -bröd med ett glas kallt och uppfriskande vitt vin. Perfekt sommarmat! 






  Vad brukar ni äta i det varma vädret? 










23 juli 2014

Coleslaw för känsliga magar

Coleslaw är ett perfekt tillbehör när man grillar på sommaren. Det blir tyvärr inte så ofta jag grillar eftersom jag bor ensam och det känns ju lite onödigt att börja ställa till med grillning för sig själv. Dessutom äger jag ingen grill heller. Som tur är bor jag granne med mina föräldrar och det händer att jag bjuder in mig själv på söndags lunch ibland så här på sommaren för att få grilla :)

Kål kan vara knepigt för oss med känsliga magar men som tillagad  blir det lite lättare för matsmältningen. Coleslaw innehåller som sagt rå vitkål men det går lika bra att koka kålen först och låta den svalna. Jag brukar ångkoka den en stund och sedan skölja i kallt vatten om jag inte har tid att låta den svalna. Salladen blir ju inte lika krispig som en vanlig coleslaw men det får man stå ut med om man vill undvika magont. Den här gången blandade jag också i zucchini vilket gjorde salladen ännu saftigare. Kryddade även med gurkmeja och färsk ingefära för lite extra antioxidanter :) 

Jag har inga mått utsatta i det här receptet, det är bara att smaka av och ta den mängd man vill ha beroende på hur stor sats man lagar.

Coleslaw

- Valfri mängd vitkål (riv med osthyvel och ångkoka en liten stund. Låt svalna)
- Valfri mängd riven zucchini
- hackad vårlök eller purjolök
- färska örter (jag använde persilja, oregano, basilika och fransk dragon)
- majonnäs (jag använde min egen hemmagjorda
- turkisk yoghurt
- en skvätt äppelcidervinäger
- någon klick dijonsenap
salt
peppar
paprikapulver
gurkmeja
riven ingefära

Låt coleslawen stå och dra en stund i kylskåpet så kommer smakerna fram bättre.









19 juli 2014

Hur mår dina binjurar del 2 - Att läka trötta och stressade binjurar

Nu är det dags att se närmare på den så viktiga återhämtningen för trötta binjurar och en kropp i obalans.

del 1 ville jag ge en bild av den komplexa och omfattande obalans som uppstår när binjurarnas funktion tröttas ut. Belastning av stressfaktorer under en längre tid utan tillräcklig återhämtning resulterar i att kroppen får kämpa allt hårdare för att upprätthålla homeostas dvs balans. Kroppens homeostas regleras enligt hårfina mekanismer och är beroende av samverkan mellan alla hormon- och enzymreaktioner i kroppen. Om det uppstår en störning i någon funktion kommer resten av kroppen att också att påverkas på ett eller annat sätt. Det sätter igång en dominoeffekt där en rubbad funktion sprider sig och skapar på så sätt förr eller senare obalans i hela kroppen. Störningar i regleringen av hormoner och signalämnen är således resultatet av långvarig stressbelastning. Kroppen blir tvungen att arbeta för hårt tills den till slut inte orkar upprätthålla jämvikten och signalsystemet mellan hormoner och enzymer försvagas. Antingen kommer kroppen att producera mindre av vissa hormoner eller så försämras signalerna mellan hormonerna och deras mottagarceller, sk. hormonresistens. Ofta sker både och. 

Men nu ska jag gå in på hur du kan hjälpa kroppen att återställa balansen.
Först tänkte jag ge lite tips på hur man själv kan kontrollera binjurarnas funktion. Annars är det främst symptombilden som kan ge ledtrådar på binjurarnas tillstånd. Som jag nämnde finns det karakteristiska symptom på binjuretrötthet men man måste komma ihåg att ingen kropp är den andra lik och symptomen samt dess intensitet är individuella. 

Med hjälp av dessa tre "test" kan du själv hålla koll på dina binjurar:

1. Pupilltestet. Stå vid en spegel i ett mörkt rum och lys med en ficklampa vid sidan av ögat (inte rakt in i ögat!). Normalt sett ska pupillen dra ihop sig vid kontakt med ljus och hållas kontraherad. När binjurarna är trötta kommer pupillen att först dra ihop sig för att sedan utvidgas igen eller "flacka". Ju svårare pupillerna har att hållas kontraherade desto svagare binjurefunktion.

2. Blodtryckstestet. Mät blodtrycket liggande efter att ha vilat minst 10 minuter. Ställ dig sedan upp och mät igen. Om blodtrycket sjunker tyder detta på svag binjurefunktion. Många med binjuretrötthet har lågt blodtryck men kan även drabbas av ortostatiskt blodtrycksfall dvs. att blodtrycket sjunker hastigt när man stiger upp.

3. Detta test fungerar inte på alla men om det gör det så är det ett ganska säkert tecken på bristande binjurefunktion. Ta ett vasst föremål t.ex. en tandpetare eller vass penna och dra ett streck på huden på magen, nedanför naveln. Vanligtvis ska det lämna ett vitt streck som snabbt blir rött och lite svullet. Om strecket förblir vitt och till och med blir bredare efter en stund är det ett starkt tecken på trötta binjurar.

Dessa är enkla test som du kan använda dig av för att följa med din binjurefunktion. För övrigt är det svårt att med hjälp av vanliga blodprov få tillförlitliga svar. T.ex. nivåerna av kortisol varierar under dagen och därför skulle det behövas flera prov under samma dygn för att kartlägga hur kurvan för kortisolutsöndringen ser ut. Nivåerna kommer inte att vara desamma på morgonen som på kvällen även om en konstant onormalt låg nivå av kortisolet kan förekomma vid de senare stadierna av binjureutmattning. Under de första stadierna av binjurestress kommer som sagt kortisolnivåerna att vara förhöjda för att därefter sjunka för lågt. Det kan också bli en rubbning i hormonutsöndringen där nivåerna inte följer den normala rytmen vilket bland annat leder till störningar i dygnsrytmen, svårt att sova eller för mycket sömn.

Eftersom många hormonrubbningar uppstår till följd av hormonresistens, kommer inte dessa alltid att upptäckas via ett vanligt blodprov. Exempel på detta är symptom på underfunktion i sköldkörteln trots att blodproven visar sig vara inom gränsvärden. Andra hormoner som snabbt påverkas är insulin och de blodsockerhöjande stresshormonerna adrenalin och glukagon. DHEA och könshormonerna progesteron, östrogen och testosteron påverkas också. När binjurarna är tillräckligt trötta blir konsekvensen att kroppen inte orkar producera de nödvändiga hormonerna och att cellerna blir resistenta för vissa hormoner ( hormonerna finns men signalerna mellan hormon och mottagarcell fungerar inte). Produktionen och regleringen av signalsubstanserna som påverkar vårt psykiska mående t.ex. serotonin, dopamin och GABA kommer också att störas. 

Men nu ska jag inte gå in på hormonerna för då får jag sitta här och skriva resten av dagen :)

Återhämtning från trötta binjurar kommer att ta tid och kräver ett helhetstänkande. Man måste ta hela kroppen i beaktande under läkningsprocessen för att hitta de rätta åtgärderna för att hjälpa kroppens egen självläkningsförmåga och återfå balansen. Nyckeln i återhämtningen är att lära sig lyssna på kroppen och lära känna hur den fungerar, reagerar och signalerar.

Jag har sammanfattat de punkter jag anser är de centrala i återhämtningsprocessen:

1. Vila 

När kroppen börjar stänga av livsviktiga funktioner för att spara på energi är det en klar signal att du behöver vila. Du kanske inte ens orkar stiga upp ur sängen och inte har något val. Under stresspåslag kan vi ibland vara väldigt effektiva när adrenalinet aktiverar kroppens "fly eller fäkta" reaktion. Man kan gå på "övervarv" en tid men efter tillräckligt lång tid av belastning säger kroppen ifrån och resultatet är som jag tidigare nämnt "ett hormonellt kaos". Då kortisolet sjunker tillräckligt lågt tappar vi energin att utföra ens vardagliga sysslor.

Om kroppen är trött behöver du vila. Så enkelt är det. Vila betyder inte dock inte enbart att ligga i sängen -  den psykiska vilan är minst lika viktig, om inte viktigare. När hjärnan är uttröttad behöver den få vila från intryck och för mycket stimuli. Vid hjärntrötthet klarar inte hjärnan av att hantera stimuli som normalt, särskilt inte negativ och stressande sådan.
Det är viktigt att eliminera så många stressfaktorer som möjligt för att minska belastningen på hjärna och binjurar och att skapa rätt förutsättningar för återhämtning. 

Sömnen är en viktig del av vilan. Sömnproblem är tyvärr ett vanligt symtom vid stress och trötta binjurar. Det är också individuellt hur sömnen påverkas. Vissa har väldigt svårt att sova medan andra reagerar med att sova för mycket. För många kan det också vara så att det först förekommer en längre period av sömnsvårigheter för att sedan övergå i en förlamande trötthet och ett kraftigt ökat sömnbehov.  Vanligt är också att man känner sig fruktansvärt trött men ändå inte kan sova, som man på engelska brukar säga "wired and tired", det vill säga man känner sig "upp i varv" men ändå väldigt trött.

Att komma tillrätta med sömnproblem är inte alltid så enkelt och vilka knep som funkar varierar också från person till person. Man får dock komma ihåg att kroppens viktigaste återhämtningsprocesser sker ungefär mellan kl 22-02, därför är det viktigt att gå och lägga sig senast vid 22-tiden eftersom kroppen utför de viktigaste "reparationerna" innan midnatt. Kan du inte sova den tiden så undvik åtminstone för mycket stimuli och försök varva ner och vila. Spikmatta, avslappningsövningar, meditation, lugnande örter som valeriana, kamomill och humle verkar kan vara till hjälp. Magnesium, tryptofan eller 5-htp (förstadium till serotonin och melatonin) kan också intas på kvällen. Tillskott av melatonin kan hjälpa vissa men jag rekommenderar inte att äta melatonin under en längre period eftersom det trots allt är fråga om ett hormon, vilket kan störa kroppens egen produktion i längden. Att äta något smått som innehåller protein och fett innan sänggående kan också hjälpa att hålla blodsockret stabilt under natten, eftersom sömnproblem också kan orsakas av för lågt blodsocker nattetid. 


2. Positiv stimulans

Trots vikten av vila kan du faktiskt inte vila dig helt från en utbrändhet. Vila behövs absolut särskilt i början då kroppen kräver det, men vilan måste även i den mån kroppen orkar med, balanseras upp med sådan aktivitet som ger positiv energi. Stressande, negativa tankar och känslor och brist på positiv stimulans har mycket negativ inverkan på kroppens balans. 

Det behöver inte handla om några märkvärdiga saker. Det kan vara vad som helst som hjälper dig att återfå krafterna och fyller på med positiv energi. Huvudsaken att det verkar uppbyggande och inte nedbrytande. Allt som gör dig glad helt enkelt! 

Till en början kan det vara svårt att uppleva glädje över huvud taget eftersom man ofta upplever känslor av nedstämdhet, oro, ångest, apati och meningslöshet. Detta för att kroppens hormoner och signalsubstanser har hamnat i rejäl obalans. Vid låg energi är det svårt att känna positiva känslor eller tänka positiva tankar men försök att varje dag hitta något positivt att fokusera på och fråga dig själv: "Vad vill jag idag?" Ställ inga krav på dig själv, fundera inte på vad du "borde" göra eller vad du tror att du "borde" tänka eller känna. Acceptera hur du mår just nu och försök sedan fokusera på det du faktiskt har lust att göra och håll fast vid de stunderna och den känslan när du upplever positiva känslor. Till exempel att skratta och kramas (eller annan fysisk beröring) verkar mycket välgörande för kroppen. Umgås med människor som stöder dig och får dig att må bra. Man orkar inte alltid vara social men det viktiga är att man vet att det finns människor i ens liv som bryr sig och som finns där när man behöver stöd och orkar umgås.

Gör det alltså till en prioritet att göra sånt som du verkligen vill. Lyssna på dina behov och öva på att visa medkänsla och kärlek till dig själv. Det här är din tid och din chans att ta hand om din kropp och din själ, lära dig lyssna på dig själv och leva ett balanserat liv. 

3. Balanserande kost

Kosten är en oerhört viktig del av binjurarnas återhämtning. Felaktig kost är också en stor stressfaktor för kroppen och kan påskynda en binjureutmattning. Kroppen måste arbeta väldigt hårt för att hantera onaturliga tillsatser och överskott av skadliga ämnen som för mycket socker. 

För personer med stressade och trötta binjurar rekommenderar jag som för övriga, en artegen, naturlig kost, fri från socker, tillsatser och gluten. Utan spannmål innefattar kosten naturligt mindre mängd kolhydrater och man slipper många av de övriga ämnen (som gluten och lektiner) som har negativ inverkan på kroppen. T.ex. paleo/stenålderskost och lchf är båda varianter av den artegna kosten men jag väljer att helt enkelt tala om riktig mat. En individuellt anpassad naturlig kost. Vi behöver inte sätta etiketter på hur vi äter. Hur man väljer att äta enligt den artegna kosten är individuellt och här igen handlar det om att lyssna på kroppen. Vad mår just din kropp bra/dåligt av att äta? Hur reagerar din kropp? Hur pass sockerkänslig är du? En del kan må ypperligt på en relativt strikt lågkolhydratskost och är för vissa en nödvändighet på grund av dålig insulin- och glukoskänslighet eller stort sockersug/beroende. Andra tolererar en lite större mängd kolhydrater och upplever också att kroppen fungerar bättre då. Huvudsaken att man väljer bra källor till kolhydrater i form av grönsaker, bär, rotfrukter, nötter och frukt ibland (men med måtta). Vid binjuretrötthet är det också vanligt att man har besvär med mage och tarm i form av matsmältningsproblem, irriterad tarm (IBS), födoämnesintolleranser etc. och då får man prova sig fram vilka livsmedel som påverkar magen. T.ex. för mycket råa grönsaker och vissa sorter som sparris, lök, kål, en del frukter (särskilt med mycket fruktos) och för mycket fibrer (särskilt olösliga fibrer bör undvikas!) kan förvärra magbesvär. En del har också svårt att hantera mejeriprodukter. Det gäller att försöka hålla koll på vad och vilka mängder av det du äter som kroppen kan hantera.

Vid binjuretrötthet är det alltså viktigt att tillföra en näringsrik kost, fri från tillsatser och irriterande och inflammationsfrämjande ämnen som socker och gluten. Välj gärna ekologiskt så långt som möjligt. Många med binjuretrötthet har en störning i glukosmetabolismen dvs blodsockerregleringen och därför är det ytterst viktigt att eliminera alla snabba kolhydrater. En ostabil blodsockerkurva är extremt stressande för binjurarna och ökar risken för insulinresistens och diabetes. När binjurarna inte klarar av att producera tillräckligt med kortisol resulterar det i lågt blodsocker vilket gör att kroppen blir ännu känsligare för vad du stoppar i dig. Därför är det viktigt med en blodsockerstabiliserande kost. Minska på blodsockerhöjande mat och ersätt med mat som stabiliserar blodsockret och hunger- och mättnadssignalerna. Välj bra fetter som kokosolja, smör, enkelomättat fett som olivolja, fett från mejeriprodukter  (för den som tål) och kokosmjölk. Kokosoljan är mycket välgörande för kroppen och ger energi direkt till cellerna och är bra för immunförsvar och tarmhälsan. Undvik onaturligt fett (margarin, härdade fetter och transfetter) och dra ner på fleromättat omega 6. 

Tillräckligt med protein är också viktigt för muskeluppbyggnaden eftersom kroppen vid stress bryter ner musklerna för att bygga blodsocker. Aminosyror från protein är också viktigt för att bygga upp signalsubstanserna som behövs för ditt psykiska mående och för hormonproduktionen. Ägg innehåller förutom protein, alla näringsämnen förutom c-vitamin. Var dock observant på känslighet och allergi mot ägg. Men tål man ägg är det en fantastisk näringskälla. 

Antioxidanter förbrukas snabbt vid stress då kroppen utsätts för oxidativ stress, därför behöver man tillföra mycket antioxidanter via kosten. Till exempel örter, kryddor som nejlika,kanel,ingefära, gurkmeja, bär, grönsaker, och nötter innehåller antioxidanter.    

En annan viktig del av kosten är att se till att få i sig tillräckligt med salt. Vid trötta binjurar rubbas elektrolytbalansen på grund av låga nivåer av hormonet aldosteron. Resultatet är saltbrist. Därför är ett vanligt symptom vid binjuretrötthet just saltsug. En person med trötta binjurar behöver ofta salta maten lite extra. Ett tips är att på morgonen blanda en halv tsk himalayasalt i ett glas varmt vatten och dricka innan frukost. Jag brukar blanda salt i ett glas varmt vatten med lite citron och äppelcidervinäger som också underlättar matsmältningen och renar kroppen. Obs! Undvik raffinerat bordssalt och använd istället havssalt med jod eller mineralsalt/himalayasalt. Jag använder själv denna supersalt-blandning som min föredetta kostrådgivarlärare Anna Hallén tipsat om: Blanda lika många mängder av havssalt med jod, himalayasalt och örtsalt. På så sätt får du i dig alla mineraler du behöver! 

Vid stress utarmas kroppen också på viktiga mineraler och vitaminer vilket gör en extra näringsrik kost så viktig. Genom att ta bort irriterande ämnen som socker, gluten och lektiner blir det också lättare för kroppen att ta upp näringen. Man får komma ihåg att det även handlar om hur bra din kropp kan ta upp näringen. Äter du en näringsrik kost men matsmältningen fungerar dåligt och tarmen är skadad kommer kroppen inte att kunna ta upp näringen från det du äter. Därför måste du först och främst få ordning på matsmältningen (vilket bland annat sker då hormoner och enzymer balanseras och det parasympatiska nervsystemet aktiveras dvs. stresspåslaget minskar). Den hormonella obalansen kan göra att det blir svårt för kroppen att omsätta alla näringsämnen, alltså både kolhydrater, fett och protein. Detta leder förstås också till minskad energinivå eftersom kroppen inte kan tillgodogöra sig näringen från kosten.

Stimulerande ämnen som kaffe eller  alkohol är tyvärr inget som binjurarna gillar. Kaffe har en stressande effekt på binjurarna. Försök åtminstone dra ner på kaffe och alkoholkonsumtionen om du inte är redo att sluta helt :). Nedsatt leverfunktion som ofta är en konsekvens vid binjuretrötthet gör att levern måste arbeta extra hårt för att rena kroppen från gifter. 

Födoämnesallergier och känslighet är också vanligt vid binjuretrötthet. En stressad kropp är en inflammerad kropp och därför är det större risk att drabbas av autoimmuna sjukdomar eller allergier när kroppen är överbelastad och extra mottaglig. Kroppens immunförsvar är helt enkelt överaktivt och attackerar egna celler eller främmande partiklar vilket tros ha sin uppkomst i läckande tarm. En genomsläpplig tarm kan bland annat orsakas av gluten, kasein (mjölkprotein), socker, tillsatser, lektiner i spannmål samt av specifika livsmedel som kroppen kan vara känslig för. Stress som sådan ger också snabbt obalans i tarmfloran och ökar tarmläckaget. Allt som är inflammationsfrämjande påverkar tarmfloran och därmed även indirekt hela kroppens homeostas. 

Det är vanligt att vissa födoämnesallergier och känslighet förbättras när kroppen har fått läka. Därför får man helt enkelt prova sig fram under återhämtningsprocessen och se vad kroppen mår bra av. Det är inte alltid lätt eftersom vissa känsligheter kan gå ganska obemärkta förbi eller så är det svårt att sätta fingret på vilken mat man egentligen reagerar på. Vad eller hur mycket man tål kan också förändras från dag till dag beroende på matsmältning och generellt i vilket skick kroppen är. 

4. Näring och kosttillskott

Som jag nämnde har en stressad kropp ofta brist på många mineraler och näringsämnen. En väsentlig sak att komma ihåg är att kroppen alltid tar upp näring bättre från kosten än från piller. Särskilt syntetiska tillskott kommer inte att ha lika god effekt eftersom det inte är den naturliga formen. Trots det så kan det ibland vara skäl att komplettera en näringsrik kost med vissa tillskott, tills kroppen uppnått bättre balans.

Vid binjuretrötthet är det särskilt viktigt med vitamin C och B (speciellt B5) och D-vitamin. Egentligen är alla vitaminer viktiga men kroppen förbrukar extra mycket av just C- och B-vitamin vid stress. D-vitamin, zink, magnesium ,probiotika och omega 3 är viktiga för att stärka immunförsvaret. Det är också vanligt med mineralbrister. Magnesium har många viktiga funktioner i kroppen och de flesta med stress och binjuretrötthet har magnesiumbrist. Brist på selen och jod påverkar bland annat sköldkörtelfunktionen. Mineralbalansen är väldigt känslig och så fort det råder brist på en mineral blir det störningar i balansen mellan de övriga. Därför kan ett multimineral tillskott vara till fördel. Kom också ihåg att äta en kost rik på mineraler! 

Jag rekommenderar att man främst får i sig vitaminer och mineraler via kosten men tyvärr räcker det inte alltid trots att kroppen föredrar naturlig näring framför syntetiska piller. Ibland behövs större doser än du får i dig via kosten. C-vitamin och B-5 kan tas som tillskott eller så kan du som jag äta några havtornsbär varje dag som naturliga vitaminpiller. Svarta vinbär, gojibär, nypon, citron, paprika, kål är andra bra c-vitaminkällor. Algen spirulina är ett exempel på ett naturligt tillskott som innehåller alla vitaminer. Försök alltid hitta så naturliga tillskott som möjligt! 

För att stärka riktigt trötta binjurar kan tillskott i form av binjureextrakt t.ex. Adrecomp vara ett bra stöd i början av återhämtningen när binjurarna inte klarar av att själva producera tillräckligt med hormoner. 

Vissa örter är så kallade adaptogener vilket betyder att de har förmåga att stöda kroppens funktioner vid stressbelastning, ökar stresståligheten, stärker immunförsvaret och ger ökad energi . De här örterna hjälper alltså kroppen att återfå sin naturliga balans. Särskilt hormonernas funktion kan förbättras med hjälp av adaptogener. Vid kraftig binjureutmattning ska man dock i början vara försiktig med dosering av adaptogener eftersom kroppen är så känslig. Det är alltid bra att börja med små doser.

Exempel på välgörande adaptogena örter är:

- Ashwaganda
- Siberisk ginseng
- Lakritsrot
- Maca rot.

Det är även viktigt att stärka lever och njurar som ansvarar för kroppens avgiftning. Vetegräs och Chlorella innehåller klorofyll som verkar renande för kroppen. Naturligt svavel, så kallat MSM, hjälper också kroppens avgiftning och är även bra för leder, hud, slemhinnor och hela kroppens cellfunktion.

Vid problem med matsmältning rekommenderas matsmältningsenzymer samt någon form av probiotika. En kropp och immunsystem i obalans blir också lätt grogrund för bland annat candidainfektioner och parasiter så det kan löna sig att testa sig för candida. 

Sedan ska man också komma ihåg att en kropp i kraftig obalans där funktioner och reglering försvagats, är det inte alltid bra att direkt börja äta för många tillskott på samma gång. Det kan ha motsatt effekt och kroppen kan inte tillgodogöra sig alla näringsämnen lika lite som den kan ta upp näring när matsmältningen inte fungerar. Därför får man försöka prioritera och se vad som är viktigast att börja med och inte heller ta för stora doser direkt. Vitamin- och mineralbalansen är grundläggande för kroppens funktioner och därför det viktigaste att återställa. 

5. Rörelse

Fysisk aktivitet är också viktig i den mån kroppen orkar. Det betyder inte att man ska tvinga sig själv att träna när kroppen uppenbarligen inte har krafter utan som med allt annat gäller det att lyssna på kroppen. I tidiga skeden av binjureutmattning kan träning vara en viktig del av stresshanteringen eftersom kroppen vid stresspåslag inte förmår sänka ett förhöjt kortisol utan fysisk aktivitet följt av vila. När kroppen upplever stresspåslag förbereder den sig för att fly eller kämpa emot hotet men när hotet inte innefattar något som du kan springa ifrån eller kämpa emot rent fysiskt kommer kortisolet inte att sjunka utan stressreaktionen kvarstår. Därför är träning eller vilken form av fysisk aktivitet som helst ett bra sätt att lugna kroppen vid en stressreaktion. Särskilt kortvarig högintensiv intervallträning (HIIT) har visat sig vara mindre slitande på kroppen än till exempel långdistanslöpning eftersom binjurarna verkar reagera negativt på alltför långa träningspass. Högintensiv träning är förstås mer extrem på sitt sätt och inget man ska köra igång med för hårt som nybörjare. 

Promenader, styrketräning och yoga är säkrare träningsformer och fungerar utmärkt för de flesta. 

Däremot i skedet av utmattning då kroppen inte längre förmår höja kortisolet för att hjälpa oss hantera stressen kommer för mycket träning bara att bryta ner kroppen. Då får man vara försiktig med hur mycket fysisk aktivitet kroppen klarar av. Till en början orkar man kanske bara med en promenad till toaletten. Lugna promenader och yoga är bra rörelseformer att börja med. Undvik för mycket pulshöjande träning och det orkar du förmodligen inte heller med. 

När det gäller fysisk aktivitet gäller det att lära sig lyssna på kroppens energinivå. Regeln är att trots att du upplever trötthet efter ett träningspass ändå ska känna dig trött på det där "sköna" sättet. Trött men ändå fylld med ny energi . Om träningen får dig att känna dig totalt slut och obalanserad och det tar länge att återhämta sig är det tecken på att du tränat över kroppens förmåga. Känn efter hur det känns efter en stund fysisk aktivitet. Får du energi av träningen eller blir du dränerad på krafterna? Hur känns det i kroppen? Upplever du extrem trötthet och orkeslöshet, muskelsvaghet, yrsel etc., då ska du inte fortsätta. Orkeslösheten vid träning på grund av uttröttade binjurar är inte detsamma som att tycka att ett träningspass är lite tungt, för det är det även för en person med normal energinivå - det är en helt annan känsla när en utmattad kropp signalerar att det är för mycket. 

För mig kändes det som jag ville sjunka ihop i en hög på golvet och gråta av utmattning efter fem minuter om jag försökte träna då kroppen inte orkade. Nu har jag lärt mig känna efter på förhand om det finns energi för lite mer träning eller inte. Energin att träna går i perioder beroende på hur jag mår. Det viktigaste jag lärt mig är att inte pressa kroppen när den tydligt säger att den inte orkar. Då behöver den vila.

För mycket träning under långa perioder kan också vara en bidragande faktor till binjureutmattning och försvaga redan trötta binjurar.

Tid och tålamod

Återhämtningen består av många faktorer. Återhämtningsprocessen kan också också väldigt olika ut. Man ska inte förvänta sig någon spikrak väg till tillfrisknande utan det kan förekomma väldigt mycket gropar och svackor på vägen till en frisk och balanserad kropp. Det avgörande är hur mycket du prioriterar återhämtning och läkning. Det är tyvärr vanligt att man tar på sig för mycket för fort och kastar sig ut i arbetslivet med tron att man ska orka mer än man gör eller försöka gå tillbaka till samma nivå som tidigare. De flesta med utmattade binjurar kommer aldrig att återfå samma tolerans för stress som innan. Som jag skrev i första delen, kan man säga att binjuretrötthet innebär att man utvecklar en "stressallergi". Självklart kommer man att uppleva förbättring och när kroppen återhämtar sig förstärks stresstoleransen men det är skäl att fråga sig om målsättningen faktiskt ska vara att gå tillbaka till den livsstil man hade innan. Det var ju faktiskt något i den livsstilen som fick kroppen att krascha och det betyder att kroppen blev pressad över sin förmåga. Det gäller att fråga sig hurudant liv man faktiskt vill leva och reflektera över vad som är viktigt och vad man vill fokusera på. En förändring i livsstilen kommer att vara avgörande för din framtida hälsa.

Vissa kan gå med trötta binjurar länge utan att nå utmattningsstadiet eller uppleva mindre "krascher" då kroppen blir extra belastad t.ex. vid infektion eller period av lite sömn. Förloppet är alltid individuellt. 

Vid mental stressbelastning är stöd i form av terapi- särskilt kognitiv terapi eller kognitiv beteendeterapi en viktig del i återhämtningsprocessen.

Risken för "återfall" föreligger alltid hos den som en gång varit utmattad, just därför att tröskeln för stressbelastning har sänkts. Man måste själv lära sig att se sina begränsningar och även lära sig sätta gränser för sig själv för att undvika att krascha igen.

Jag vill slutligen säga till alla er som upplever stress och känner av symptomen på trötta binjurar: Ta tag i det i tid! Låt det inte gå så långt att du förstör din kropp genom att driva den in i utmattningen. Oavsett vilka stressfaktorer som förekommer i ditt liv, ta dig en funderare på om det som stressar verkligen är värt att ges så stor makt. Kronisk (både mental och fysiologisk) stress, brist på återhämtning och för lite glädje i livet kommer att försätta din kropp i obalans. Det är bara en tidsfråga hur länge kroppen orkar kämpa mot stressen. 

Ibland måste man också stå på sig för att få den hjälp man behöver. Inte alla inom sjukvården förstår denna problematik, eftersom trötta binjurar inte anses existera. Vid utbrända binjurar handlar det inte om att man är "lite deprimerad" eller "har en liten stressreaktion" och skickas hem med  antidepressiva, bensodiazepiner och sömnmedicin. Det behövs tillräckligt med tid och en veckas veckas sjukskrivning räcker inte för en utmattad kropp. Inte heller räcker det att vila en kort tid för att sedan fortsätta utsätta sig för samma belastning igen.  Beroende på vilka stressfaktorer som föreligger måste den belastningen elimineras för att skapa förutsättningar för kroppen att läka. Dessutom kan man inte på förhand förutse hur mycket tid och vilken form av stöd just din kropp behöver. Det får tiden utvisa. Men för en lyckad återhämtning behövs en tillräckligt lång tid för vila och återuppbyggande av kropp och själ. 

Att tidigt ta tag i problemet är avgörande för återhämtningen. Många befinner sig länge i det tidiga med kritiska stadiet av trötta binjurar där kronisk stress tär på kroppen tills man en dag "brakar in i väggen".   

Länkar till mer information om binjuretrötthet hittar du  i första delen.  På den den här engelska sidan finns också en utförlig förklaring om återhämtningsprocessen.

Återhämtningen är individuell och och vägen till en frisk kropp ser olika ut för alla. Kom ihåg, du har bara ett liv och en kropp, så ta hand om den!

Lycka till!



OBS! Läs gärna det uppdaterade inlägget Binjuretrötthet- ett felaktigt begrepp? där jag reder ut begreppen kring stress och binjurar. 

















  

13 juli 2014

Hur mår dina binjurar?

Stress, utbrändhet, utmattningssyndrom, utmattningsdepression, kronisk trötthetssyndrom osv är inte ovanliga fenomen nu för tiden och allt fler verkar känna sig trötta och stressade. Utbrändhet blir allt vanligare och drabbar allt yngre människor. Vår livsstil med en kombination av för mycket stress, för lite återhämtning, dålig kost, gör allt fler av oss trötta, slitna och energilösa. Det är skrämmande hur vi på många sätt faktiskt väljer att förstöra våra kroppar. En del belastningar kan vi förstås inte undvika men det mesta i vår vardag har vi faktiskt själva ansvar över. För många former av belastning utan avbrott och för lite återhämtning är en stor riskfaktor för vår hälsa. 

Men visste du att en stressande livsstil kan ha förödande konsekvenser för ett par pyttesmå men livsviktiga organ i din kropp - nämligen binjurarna. 


Binjuretrötthet/stressade binjurar/binjureutmattning är mer talande begrepp för det vi vanligtvis kallar stressymptom, utbrändhet och utmattning. För det är när binjurarna blir tillräckligt belastade som vi börjar uppleva de karakteristiska symtomen på stress och trötthet. 


 Vad är det som händer i kroppen när binjurarna tröttas ut ?

Stress, energilöshet och utmattning har alltså direkt inverkan på binjurefunktionen och hur pass bra funktionen är påverkar sedan hela ditt mående, både fysiskt och psykiskt. Stress i alla former har den förödande effekten att den tröttar ut våra binjurar. Den amerikanske läkaren och författaren James L Wilson kallar binjuretrötthet för 2000-talets stressyndrom. Om det inte redan är så håller det på att bli en folksjukdom och det värsta är att ingen egentligen vet vad det handlar om.  (Det var ingen läkare som nämnde binjurarna eller hormonella obalanser när jag själv blev utbränd kan jag ju säga. Det fick jag forska vidare om på egen hand.) När vi drabbas av diverse stressrelaterade symtom och som vissa, mig själv inkluderad "går in i väggen" är det binjurarna som utsatts för allt för stor stressbelastning och inte längre klarar av att upprätthålla balans i kroppen. Det är alltså i binjurarnas funktion allting börjar. 

Vanligtvis fokuseras det mest på den mentala biten av stress och man undgår att se att det faktiskt från början handlar om en biokemisk och hormonell obalans i kroppen som även ger upphov till psykiska symtom. Mental belastning i form av negativa tankar och känslor som oro, rädsla, ångest, dålig självkänsla, nedstämdhet osv är vanliga stressfaktorer som kan ha förödande konsekvernser för binjurarna under en längre tid. Brist på glädje och positiv stimulans i samverkan med för mycket negativ belastning är ett ständigt "hot" mot kroppens försök att upprätthålla balans.  Allt är en samverkan mellan en biokemisk obalans och vår mentala motståndskraft dvs. hur vi förhåller oss till stressfaktorer. Det som upplevs som extrem stress för en, kan gå en annan obemärkt förbi. Stresstolerans handlar faktiskt både en mental förmåga att bemöta och hantera stress och en fysiologisk mekanism, som vi snart ska se närmare på.

Psykiska faktorer som negativa tankar, oro och ångest ger stressade binjurar men stressade binjurar påverkar också direkt förmågan att tolerera stress främst på grund av störning i utsöndringen av kortisol. . En person som tidigare kan ha varit väldigt stresstålig kan efter en händelse som försvagat binjurarnas funktion, plötsligt få en kraftigt försämrad stresstolerans. När nivåerna av stresshormonet kortisol sjunker, blir vår förmåga att hantera alla former av stress nedsatt. Det är alltså ett samspel mellan kroppen och våra mentala resurser i form av tankar och känslor. Om binjurarnas funktion försämrats blir det desto större press på vår mentala stresshanteringsförmåga eftersom kroppen inte längre samarbetar för att vi ska kunna ta oss igenom en stressande händelse. Obalans i kroppen påverkar också dina psykiska resurser och sänker toleransen för ytterligare belastning och mental stress påverkar i sin tur kroppens fysiologiska funktioner. Allt påverkar varandra och man kan inte alltid veta var det hela fått sin början. Började det med en stressande tanke eller en fysiologisk stressbelastning? Ofta är det en kombination av många faktorer under en längre tid och därför är det så viktigt att tänka på helheten. Ju starkare utvecklad psykisk motståndskraft en person har mot stress desto bättre förutsättningar för en god återhämtning men även binjurarnas funktion och kroppens jämvikt måste stärkas för att återhämtningen ska lyckas. 

Varför är binjurarna så viktiga?

Det är binjurarna som reglerar energinivån och kroppens stresstolerans. Man kan säga att binjurarna är kroppens ”energikraftverk” och när de blivit överbelastade och inte längre orkar fungera som de ska, börjar kroppen gå på sparlåga. Jag brukar säga att kroppen går i ”energisparläge”. Binjurarna producerar även ett femtiotal hormoner och när deras funktion avtar blir resultatet hormonell obalans. När binjurarna är stressade under en längre tid orkar de till slut inte fungera som de ska och en mängd olika funktioner i kroppen avtar. Binjurarnas funktion påverkar i stort sett alla kroppens organ och funktioner vilket gör att en utbränd person i ett sent skede av binjureutmattning knappt orkar ta sig upp ur sängen. Kroppen klarar inte längre av att upprätthålla väsentliga funktioner och ”stänger” helt enkelt ner de funktioner som inte är livsnödvändiga just då och tvingar kroppen i viloläge för att spara på energi. Kroppens förmåga att hantera någon form av stress blir nedsatt och i de senare skeden av binjureutmattning föreligger en extremt nedsatt stresstolerans följt av en rad fysiologiska, biokemiska och psykiska/neurologiska symtom.  Det är det vi kallar för utbrändhet, utmattning eller binjureutmattning (adrenal burnout).


Jag tänker inte gå in mer ingående på binjurarnas funktion (det finns massor med information på nätet) men eftersom en av binjurarnas största funktion är att utsöndra stresshormoner, är det inte så konstigt hur dåligt man kan må när denna funktion avtar. Många symptom uppstår som en direkt följd av obalans i kortisolnivåerna.

I det tidiga skedet av binjuretrötthet har man ofta under en längre tid för höga nivåer av stresshormonerna kortisol och adrenalin, tills binjurarna inte längre orkar med och då sjunker nivåerna i stället för lågt. Både för höga och för låga nivåer av stresshormoner är tecken på binjuretrötthet. Binjurarna påverkar också produktionen av övriga hormoner som DHEA, progesteron, östrogen, samt reglerar insulin och blodsockerkurvan, blodtryck, vätskebalans etc. Sköldkörteln påverkas, matsmältning och näringsupptag fungerar sämre, funktion hos lever och njurar avtar. Det blir alltså fråga om en omfattande hormonell obalans i kroppen och organen kan inte längre reglera de grundläggande funktionerna och upprätthålla jämvikt. Denna biokemiska obalans påverkar förstås även nervsystemet och den kognitiva funktionen. Hjärnan kommer att ta skada av utbrändhet  och omfattningen beror på i vilket stadie av binjuretrötthet och utmattning man är. Kroppen kommer att återhämta sig med rätt hjälp men ofta kan man känna av konsekvenserna av en utbrändhet resten av livet.  Hjärnan blir helt enkelt känsligare och fortare uttröttad.  Man har via magnetröntgen undersökningar sett att en utmattad hjärna liknar en hjärna som drabbats av stroke. På samma sätt som vid stroke eller andra hjärnskador leder utbrändhet alltid till någon form av hjärntrötthet. Inga organ eller funktioner går oberörda när kroppens homeostas rubbas på detta sätt.



   Olika former av stress

 Vi vet ju att stress i kombination med för lite återhämtning är det som skadar kroppen men även kortvariga och intensiva stressande händelser belastar binjurarna. Dock återfår binjurarna ofta sin normala funktion efter tillräcklig återhämtning. Hur pass lyckad återhämtning  påverkas av en rad faktorer t.ex. hur pass starka binjurar man är född med och storleken. En "liten" människa har mindre binjurar än en som är stor och kraftig. Män har också naturligt större binjurar än kvinnor.  De flesta upplever perioder av trötta binjurar utan att veta om det t.ex i samband med en kraftig infektion. Vanligt är också att en kombination av olika stressfaktorer/belastningar eller ansamling av stressrelaterade händelser kan utlösa en så kallad ”binjurekrasch”. Det är vanligt att ha gått med en stressbelastning under en längre tid och så kommer en eller flera utlösande händelser som gör att man till sist ”går in i väggen”. Det kan t.ex. vara en långvarig mental stress utan tillräcklig återhämtning, en kombination av mental stress och andra faktorer som en kraftig infektion, dålig kost eller långvarig sömnbrist. Alla påverkas och reagerar vi olika så hur pass kraftigt och i vilket skede kroppen säger ifrån är individuellt. 

Det man måste komma ihåg är att stress kan vara många saker.  Kroppen kan inte heller skilja på orsakerna till stressen. Den vet bara att det handlar  om ett hot som den måste skydda sig mot. Oro, ångest, rädsla, depression, negativa tankar, dålig självkänsla, brist på positiv stimulans, uttråkning, för mycket negativ stimulans, för mycket intryck och stimuli, otillräcklig återhämtning samt emotionella trauman och kriser är exempel på mentala stressfaktorer. Den mentala stressen är kanske det första vi tänker på men fysiologisk stress påverkar kroppen på precis samma sätt. En kombination av både mental och fysiologisk stress gör förstås belastningen ännu större.

Exempel på fysiologiska stressfaktorer :


  • Inflammation i kroppen. Både akuta och kroniska infektioner, inflammatoriska sjukdomar, autoimmuna sjukdomar, allergier, astma, födoämnesintolleranser. (Särskilt återkommande luftvägsinfektioner är väldigt belastande för binjurarna)
  • - För mycket stimulerande livsmedel som alkohol, koffein, nikotin
  • - För mycket träning (överträning med otillräcklig återhämtning)
  • -  Stillasittande och för lite träning  ( även för lite fysisk aktivitet och stillasittande är negativt, särskilt i kombination med psykisk stress)
  • - Fysiologiska skador eller större operationer och ingrepp.
  • - Kemikalier, gifter från omgivningen, onaturliga tillsatsämnen
  • - För lite sömn och sömnstörningar
  • - Övervikt
  • - Dålig kost (ökar inflammation i kroppen)
  • - Näringsbrister
  • - Dålig matsmältning
  • - Nedsatt immunförsvar
  • - Obalans i blodsockerkurva och dålig insulinkänslighet
  • - Hormonella obalanser
    Allt som på något sätt belastar kroppen och rubbar homeostasen (kroppens balans) är alltså stressfaktorer. Var den största känsligheten ligger varierar också från person till person. Den genetiska och biologiska stresstoleransen är också individuell. Är man t.ex. född med små och/eller svaga binjurar kommer man tyvärr att leva med en lägre stresstolerans. Har man ett svagare psykiskt motstånd och lättare skapar stress i sitt liv kommer också binjurarna fortare att bli uttröttade.


   Symptom

Tecken på trötta binjurar är många och varierar också från person till person. I tidigt skede är det främst de ”välkända” stressymtomen som ger sig till känna medan de senare stadierna av binjureutmattning kännetecknas av en extremt låg energinivå och störda kroppsfunktioner. 

Tecken på trötta binjurar:



  • · Trötthet och låg energinivå (svårt att komma igång på morgonen, vardagliga sysslor blir extremt uttröttande)
  • ·     Känsla av att inte vara utsövd trots lång nattsömn
  •     Sömnproblem
  • ·      Nedsatt stresstolerans.
  • ·     Saltsug 
  •      Sötsug
  • · Försämrad återhämtningsförmåga efter sjukdom, trauma eller emotionell   belastning.
  • · Försämrat immunförsvar t.ex. återkommande infektioner och förkylningar
  • ·     Yrsel och lågt blodtryck
  • ·     Lågt blodsocker 
  • -  Försämrad glukos- och insulinkänslighet
  • -   Depression, nedstämdhet, apati, känsla av meningslöshet (ingenting känns roligt)
  • - Ångest, oro, panikattacker, depression, tvångstankar (och andra humörförändringar och nedsatt psykisk hälsa)
  • -  Ökad ljud- och ljuskänslighet
  • ·    Ökad pms och hormonella obalanser. (störd menscykel, även utebliven menstruation kan förekomma)
  • · Kognitiva svårigheter t.ex. känsla av ”hjärndimma”, overklighetskänslor, svårt att fokusera och koncentrera sig, problem med minnet, t.ex "blackouter och "tappar tråden", problem att fatta beslut, "skenande tankar", svårare att stänga av intryck utifrån. 
  • · Problem med mage och tarm (IBS, dålig matsmältning, födoämnesallergier etc)
  • ·  Muskel och ledbesvär t.ex. smärta och värk ,spänningar, oförklarlig   muskelsvaghet.
  • ·    Ont i ländrygg, höfter och övre rygg/nacke
  • - Viktuppgång, svårt att gå ner i vikt eller viktnedgång 
  • -  Inflammatoriska tillstånd i kroppen t.ex autoimmuna sjukdomar och allergier. 
  • - Problem med ämnesomsättning och sköldkörtel (även vid normala lab.värden. Många symtom vid binjuretrötthet kan ofta också relateras till hypotyreos). Exempel på sköldkörtelproblem är problem med hy och hår, t.ex. torr hy, eksem, akne, håravfall, problem med vikten, magbesvär, låg kroppstemperatur, trötthet. Många symtom vid binjuretrötthet och obalans i sköldkörtelfunktionen är de samma. 
Listan på symtom kan göras ännu längre. Man behöver inte drabbas av alla symtom och det är som sagt individuellt hur varje kropp reagerar. Som du ser kan trötta binjurar bidra till många störningar i kroppen och särskilt påverkas den hormonella balansen. Inga hormoner går opåverkade när binjurarna inte fungerar optimalt. Matsmältning och ämnesomsättning rubbas vilket leder till brister på viktiga mineraler och vitaminer. Inflammationen i kroppen ökar den oxidativa stressen och försvårar kroppens avgiftningsmekanismer vilket för att toxiner lättare ansamlas. När hormon- och enzymreaktioner i kroppen inte fungerar leder det oundvikligen till att kroppen till slut går i strejk och prioriterar endast de mest basala funktionerna som behövs för att hålla kroppen vid liv. 

Det behöver förstås inte gå så långt men för en del slutar det tyvärr så att kroppen har hunnit bli så utmattad att den inte förmår mer än att upprätthålla de nödvändigaste funktionerna för överlevnad. Det är viktigt att komma ihåg att extrem stress faktiskt har allvarliga konsekvenser. Redan mindre obalanser ställer till mycket oreda i kroppen som på längre sikt kan ha förödande effekter. Det är hög tid att vi börjar  ha tillräcklig respekt för vår kropp och lär oss att lyssna till signalerna i ett tidigt skede, innan kroppen tvingar oss i sängläge för att vi ska förstå allvaret.

Finns det hjälp?

Det tragiska i det hela är att begreppet binjuretrötthet inte erkänns inom skolmedicinen. Det inte är så lätt att hitta någon som förstår sig på denna problematik inom sjukvården, trots att det börjar bli ett skrämmande vanligt förekommande fenomen. Den enda form av binjurestörning som erkänns inom konventionell medicin är den form av svår binjuresvikt som kallas för Addisons sjukdom, då binjurarna nästan helt slutat fungera. Men det finns ju ett ganska brett spektrum mellan helt friska binjurar och fullständig binjurekollaps som tråkigt nog förbises. Tar man blodprov för att mäta kortisolvärden så kommer det bara att visa om du har långt gången binjuresvikt, dvs. Addisons sjukdom. Ett effektivt sätt att mäta kortisolnivåerna är genom ett så kallat salivtest men detta finns tyvärr inte tillgängligt i Finland. I USA har man kommit längre i förståelsen av binjuretrötthet men även där är det svårt att få hjälp från sjukvården. Som med många andra obalanser anser jag att det förekommer ett alltför smalt spektrum gällande provtagningar och referensvärden som endast visar de allvarligare störningarna vilket gör det svårt att identifiera en obalans innan det skede då kroppen har blivit väldigt sjuk. Om vi i ett tidigare skede kunde förstå och erkänna att kroppens jämvikt rubbas långt innan vi blir allvarligt sjuka.

En person med stress och utbrändhet blir oftast ordinerad antidepresssiv medicin och terapi. Självklart är terapi ofta en mycket viktig del vid stressproblematik men det handlar också om mer än så. Svårigheter att hantera stress har ofta att göra med våra sk. kognitiva scheman, alltså hur vi tänker och förhåller oss till det som sker i vårt liv men det är inte hela förklaringen. Det är alltid en samverkan mellan det mentala och det fysiologiska. Till exempel panikångest som är ett vanligt symtom på stress har både psykiska och biokemiska orsaker och påföljder. Du kan direkt påverka din ångest med hur du förhåller dig till ångesten och därför kan t.ex. kognitiv terapi eller kognitiv beteendeterapi vara effektivt vid ångest och stressproblematik. Men man måste också komma ihåg att det finns fysiologiska obalanser som också kan trigga igång den onda cirkeln. Till exempel kan en obalanserad blodsockerkurva ge extrema humörsvängningar och utlösa en panikattack.  Hormonella obalanser påverkar kraftigt vårt humör och psykiska hälsa. Man kan inte alltid veta vad som är hönan och vad som är ägget men just därför måste man se till helheten och åtgärda både den mentala biten och den fysiologiska/biokemiskaDet är fråga om en kraftig obalans i kroppen på många plan som kräver en sammansättning av olika stödåtgärder för att hjälpa kroppen till bästa möjliga återhämtning.

Återhämtning från binjuretrötthet och utmattning innebär en livssttilsförändring för att återställa både den biokemiska, psykiska och själsliga balansen. Detta inkluderar bland annat en naturlig, näringsrik kost, kosttillskott i form av vitaminer, mineraler och örter.  Rätt form av vila, återhämtning, samtalsstöd,  mer positiv energi och glädje och framför allt TID, är det som krävs för att återställa kroppens balans. Det räcker inte med några veckors sjukledighet , SSRI-preparat och ångestdämpande läkemedel som endast maskerar symptomen. Det funkar inte att bara dämpa symtomen med läkemedel för då kommer man snart att vara i samma situation igen. Läkemedel kan förstås ibland behövas som ett kortvarigt stöd i återhämtningsprocessen men det kommer inte att "läka" den obalans som är orsaken till utmattningen.

Återhämtning tar tid!

Att läka trötta binjurar och en kropp i obalans tar tid och det måste få ta tid. I vårt samhälle ges tyvärr inte alltid utrymme för detta. Vi ska vara effektiva och känner krav på att komma ut i arbetslivet igen så fort som möjligt. Men kroppen tar inga genvägar och går inte att lura. Den måste få den tid den behöver för att läka. Tar man inte symtomen på allvar kan det hända att man aldrig blir fullt återställd. Många går också omkring med trötta binjurar största delen av sitt liv utan att hamna i det senare stadierna av utmattning men för att förhindra att detta ska behöva ske, är det viktigt att lyssna på och ta hand om sin kropp innan stressen får sista ordet. Trötta binjurar/stress/ utbrändhet är inte att leka med. En kropp med kraftig hormonell obalans och livsviktiga organ som inte fungerar på ett bra sätt blir till en grogrund för andra kroniska sjukdomar som t.ex. cancer, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, autoimmuna sjukdomar, inflammatoriska sjukdomar, kronisk näringsbrist och för att inte tala om den psykiska belastning och nedsatta livskvalitet som konsekvens. 

Det går att återhämta sig och ju tidigare man åtgärdar stressen och obalansen desto snabbare återhämtning men det är väldigt vanligt att en person som tröttat ut sina binjurar rejält aldrig återgår till samma "nivå" som innan. För många kommer stresstoleransen att stanna på en lägre nivå för resten av livet. "Stressallergi" är ett begrepp som jag stötte på här om dagen och tyckte det var en så talande beskrivning. Det är just det som händer när binjurarna inte längre kan reglera hormonbalansen och kroppens homeostas rubbas. På samma sätt som man är allergisk för vilken annan substans som helst, blir stressen en "allergen" för trötta binjurar och en trött hjärna. Jag önskar att folk kunde förstå att det inte handlar om att "rycka upp sig" eller helt enkelt " bara lära sig hantera stress". Självklart måste man fråga sig varför man upplever stress och lära sig nya förhållningssätt och redskap att bemöta stressande situationer men utöver detta finns det också en biokemisk bit i pusslet som jag önskar att fler kunde uppmärksamma och förstå. 

När kroppen kraschat kommer det att lämna spår men det betyder inte att livskvaliteten behöver bli sämre för det. Man får helt enkelt lära sig känna efter och fråga sig själv hurudant liv man vill leva och prioritera. Kanske man inte kan hantera lika mycket stress som förut men vem har sagt att man behöver det då? Är det önskvärt? Det faktum att kroppen sagt ifrån en gång tyder ju på att den stressbelastning man tidigare trodde sig ha "tolererat", var för stor. Kroppen signalerar att du behöver en livsstilsförändring. Att bita ihop,"vara duktig" och tro att man är stark som kör på trots att kroppen inte mår bra, är bara att missbruka sin hälsa och förstöra sin kropp. Att vara snäll mot sig själv är första steget till hälsa! 

Vad kan du själv göra? 

Som jag redan nämnde är det livsstilsfaktorer i form av rätt kost i samband med kosttillskott och en för övrigt balanserande livsstil med vila, återhämtning och positiv energi som är ordinationen för att återställa balansen. Att uppleva glädje och lugn är något av det viktigaste för att stärka binjurarna och ge ny energi till hela kroppen. En harmonisk själ ger en harmonisk kropp och en kropp i balans ger en harmonisk själ.

Jag kommer att skriva ett inlägg till angående återhämtning och hur man med hjälp av livsstilsförändringar som bl.a vila, kost och näring kan återställa kroppens balans. 

För mer information om binjuretrötthet finns många bra engelska sidor t.ex www.drlam.comwww.adrenaladvice.com och www.adrenalfatigue.org. Kan också rekommendera James Wilsons bok "Adrenal Fatigue, the 21th century stress syndrome". Finns tyvärr inte på svenska. 

Har inte hittat lika bra information på svenska men bland annat här finns också flera bra inlägg om trötta binjurar och även fler lästips.

Känner du igen symptomen på trötta binjurar? Hur reagerar din kropp på stress? 

OBS! Läs gärna det uppdaterade inlägget Binjuretrötthet- ett felaktigt begrepp? där jag reder ut begreppen kring stress och binjurar. 

10 juli 2014

Stuvad spenat

Hur härligt är det inte den här tiden på året då man kan börja gå ut i trädgårdslandet och plocka ihop vad man ska ha till matlagningen. 

Spenaten växer så det knakar och jag har redan förvällt en del. Lite besviken blir man ju dock när man plockat massvis med färska blad och sen krymper de ihop till en liten klump som blir kvar att frysa in :) Och så är jag inte begåvad med ett särdeles långt tålamod heller så jag har inte orkat förvälla så mycket. Men de späda spenatbladen är perfekt att ha i sallader och hacka ner i grytor. Här om dagen gjorde jag stuvad spenat som jag åt tillsammans med stekt lax och ångkokt broccoli.

Först fräste jag hackad lök, vitlök och färska örter (basilika,oregano, dill och dragon). Kryddade med gurkmeja, spiskummin, svartpeppar och salt.
Sedan hällde jag på lite vatten och några klickar mascarpone (går lika bra med grädde eller kokosmjölk men jag råkade ha mascarpone i kylskåpet) och sist den hackade spenaten. Efter att spenaten kokat en stund hällde jag i en skvätt vitt vin.