23 juni 2014

Veckans inspiration



Översättning:

"Varje gång jag ser tillbaka på mitt liv inser jag att varje gång jag trodde jag blivit avvisad från någonting gott så blev jag i själva verket ledd i en ny riktning mot någonting ännu bättre."

När jag läser det här inser jag hur sant det faktiskt är men hur svårt man har att se den där meningen i allt när man är mitt uppe i det. Därför är det så viktigt att reflektera över det som hänt i efterhand, för då ser man helheten. 
Jag tror hårt på att det finns en mening med allt. Att livet är fullt av tecken och sammanträffanden som hjälper att leda en i rätt riktning.  

Det är lätt att nästla in sig i missnöje och besvikelse för att saker och ting inte gått enligt planerna.  Man upplever misslyckande, klandrar sig själv eller andra, frågar sig varför det man önskade inte inträffade och undrar varför det inte gick som man ville.

Har du tänkt på att orsaken kanske är att det helt enkelt inte var meningen att gå som du ville? Att det fanns en mening med att det inte blev så. Att det fanns en annan plan. Hade det gått som du önskade precis just då hade du inte varit där du är just nu och där du befinner dig just nu är precis just där det är meningen att du ska vara

Det vi vill och det vi behöver är faktiskt inte alltid samma sak. Vi tror att vi vill en massa saker tills vi plötsligt inser hur galet det faktiskt var. Att det var något helt annat som vi faktiskt behövde. Livet styrde oss i en annan riktning och trots vårt motstånd (som ibland gör att det tar längre att komma dit vi ska eftersom vi tror att vi prompt ska gå i en annan riktning..) så finns det en mening med det som händer och om vi bara lär oss att lyssna på vår intuition och själ så gör vi det också lättare för att själva att inse vad som är meningen med vårt liv. 

Ofta ser vi den röda tråden först i efterhand. När vi ser tillbaka efter en svår period i livet, när allt tycks gå emot oss och livet tar oanade riktningar, då kan vi plötsligt urskilja något ur all förtvivlan. Vi kan se hur all den smärta vi gått igenom har fört oss till en ny positiv situation. En ny början. Nya insikter. Ja ja, visst är det en klyscha att vi "växer genom våra lidanden" men det är ju likaväl sant. Vi kan förstås välja att stanna i bitterhet och hålla fast vid lidandet men det är faktiskt ett val vi gör. Smärta kan vi inte undvika men lidandet är ett val. Först när vi väljer att släppa taget om det som varit  kan vi tillåta nya krafter att födas ur det gamla. Vi släpper taget för att ge rum för något nytt. Då ser vi plötsligt att det som hände faktiskt hade en mening även om det innebar smärta. 

Hur kan vi då veta skillnaden på vad vi vill och vad vi behöver? Och hur kan vi förena de två så att det vi behöver faktiskt är det vi vill?

Först och främst, lär dig lyssna på dig själv! Försök komma i kontakt med din magkänsla. Stanna upp och reflektera över dina drömmar, dina önskningar. Vad är det som driver dig? Är det en flykt från rädsla eller någon annan negativ känsla som för dig framåt? Är det en rastlös jakt på något utanför dig själv som du tror kommer att ge dig frid? I så fall är det dömt att föra dig på villovägar. Finns det sånt som du gör av gammal vana men som inte är bra för dig? Du är van med detta så du tror att det är så det borde.  Destruktiva mönster kan sitta väldigt hårt men första steget att bryta de är att bli medveten. Ifrågasätt dina tankar och våga erkänna och uttrycka dina känslor. Öppna dig sin själ för livet. Våga ta risker, vara sårbar. Var äkta! Då lär du dig att ärligt ta reda på vad det är du vill. 

Jag tror att Livet och Gud alltid för en tillbaka på rätt spår igen och bara man är uppmärksam och öppen för att se åt vilket håll man ska gå. Det är ingen idé att plågas över det man upplever som fel beslut, det är ingen katastrof som ödelägger ditt liv. Det var det bästa du kunde göra i just den situationen. Bara du är villig att söka efter just din mening och uppgift i livet så kommer det att falla på plats i sinom tid. Omvägar är just bara omvägar, det ändrar inte din djupaste önskan som sedan kommer att bli ditt "öde" om du bara fokuserar på att leva i enlighet med det som ditt hjärta är fyllt av. Det är verklig kontroll. Att leva autentiskt i kontakt med din själ. När yttre faktorer får mindre inverkan och intuitionen större plats. 

Men först måste du stanna upp och lyssna. Släppa lite på den egna kontrollen och våga lita på att det som ska komma, det kommer när tiden är rätt. För tillfället finns bara detta nu, denna stund som du kan välja hur du förhåller dig till. Nuet är det enda du kan påverka, det enda du har. Det enda som för dig framåt mot dina drömmar. Nuet är ditt liv.

Lär dig iaktta dina egna tankar, känslor och beteendemönster. Hitta mönstret i ditt liv. Lär känna dig själv. Gör det till en prioritet att uttrycka kärlek och uppmuntran till dig själv. Våga släpp fram dina drömmar och dina önskningar. Våga uttrycka det som finns i ditt hjärta. 

När du tror på att livet har en mening, att allt som sker har något att lära dig, att varje steg du tar för dig närmare dit du ska, att du aldrig någonsin kan misslyckas eftersom du redan finns här och lever ditt liv - och det är tillräckligt. Du behöver bara finnas här och nu, öppen för det som kommer. När känslan av trygghet, tillit och frid växer inombords, vågar man också släppa på kontrollen och öppna sig för livets sårbarhet. 

Vi ser inte alltid "the big picture", helheten. Men allt eftersom vi lever kan vi ana en röd tråd och de små tecknen som fanns där men som vi kanske inte riktigt såg just då eller vågade följa. 

Det är inte riskfritt att leva men att leva utan att riskera något är inget liv alls. 

Vad fylls ditt hjärta av idag? Är du uppmärksam på tecken och sammanträffanden i vardagen? Vad är din önskan för den här dagen och den här veckan? Vad vill du känna och uppleva mer av?

Fokusera på det!

Önskar dig en fin vecka!


"What we think, we create
What we feel, we attract
    What we imagine, we become"



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar