27 juni 2014

Kikärtsröra och resistent stärkelse

Länge sen jag gjort hummus nu. Jag tappade väl aptiten lite sedan förra årets blodiga hummushistoria då jag fick åka till akuten och sy ihop mitt finger efter att ha varit lite för ivrig med stavmixern... :)

Kikärtor är också en bra källa till resistent stärkelse som det ju diskuterats en del om på sistone. Bland annat här och på engelska, här kan du läsa mer om resistent stärkelse och dess effekter. Förutom potatismjöl och kall potatis är tillagade och avsvalnade bönor också en bra källa till resistent stärkelse. Hur bra man tål dessa är förstås individuellt. Bönor innehåller lektiner som kan irritera tarmen (och i större mängder bidra till och förvärra läckande tarm) men om man tillagar de på rätt sätt genom blötläggning, sköljning och uppvärmning så försvinner en stor del av lektinerna. Ändå kan både fibrerna och lektinerna ha en gasbildande effekt. Bönor och baljväxter hör ju egentligen inte till den artegna kosten men som med allt annat vad gäller kosten är ju det viktigaste att hålla koll på vad kroppen tål och vill ha. Om man klarar en liten mängd så kan det få vara ett tillägg i kosten ibland.  Är man mycket kolhydratkänslig och har problem med blodsockret kan det vara skäl att vara försiktig med vissa livsmedel som t.ex. bönor eftersom de också innehåller blodsockerhöjande stärkelse förutom RS. (Då kan andra källor av RS vara att föredra)

För övrigt har prebiotika liknande positiva effekt på tarmfloran som resistent stärkelse. Prebiotika finns i lösliga och mjuka fibrer t.ex grönsaker, bär, rotfrukter, vissa frön som t.ex. chia och fiberhusk (psyllium). Även syrade grönsaker som surkål är bra.  Också dessa fibrer (som på grund av att de bryts ner i tarmen) kan ibland förvärra magproblem hos personer med t.ex IBS och dålig matsmältning. Man får helt enkelt pröva sig fram med resistent stärkelse och fiberrika livsmedel. En trasig tarm kan vara väldigt känslig i början och tål kanske bara en liten mängd tills tarmen läkts. När tarmfloran och matsmältningen förbättrats är det vanligt att toleransen för vissa livsmedel också gör det. 

Det går förstås bra att hålla sig till lösliga fibrer i form av grönsaker utan att blanda in resistent stärkelse och börja dricka potatismjöl i vatten men är man ute efter eventuella hälsoeffekterna av resistent stärkelse som t.ex. bättre tarmflora, bättre insulinresistens, stabilare blodsocker, viktreglering, bättre psykiskt mående (vilket antagligen kan relateras till en bättre tarmhälsa) så kan det vara intressant att testa hur kroppen reagerar på tillskott av resistent stärkelse. Det viktiga är att komma ihåg att tarmen behöver lösliga fibrer (obs! inte hårda olösliga fibrer som fullkorn etc ) för att upprätthålla en stark och balanserad flora. Tillskott av mjölksyretabletter och kallpressad kokosolja är också bra för magen. 

Nåväl, tillbaka till kikärtorna.
Det här receptet vågar jag inte riktigt kalla för hummus eftersom det innehåller diverse andra lite märkliga ingredienser än en traditionell hummus. Men en kikärtsröra full med nyttiga ingredienser blev det i alla fall. 

Jag hade ingen tahini hemma så istället använde jag förutom olivolja lite färdig pesto samt en klick mascarponeost, lite dijonsenap, en vitlöksklyfta samt både lite citron och äppelcidervinäger. Kryddade med chilipulver, paprikapulver, gurkmeja samt lite oväntade ingredienser: lite "supergreens" i form av torkade nässlor och spenatpulver! 

Nu kanske ni tycker att det låter lite konstigt men jag kan lova att det smakade gott! :) Gurkmeja är mycket antiinflammatoriskt och både spenat och nässlor är också riktiga vitaminbomber.

Riktigt gott tillbehör när man grillar nu på sommaren!




Har du testat resistent stärkelse? Hur reagerar din mage på olika sorts fibrer?



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar