17 juni 2014

Den förlamande tröttheten och veckans inspiration



Detta är mitt mantra just nu. Det får väl också bli veckans inspiration. Orkar inte ens reflektera över något citat just nu. Jag är så fruktansvärt trött. Jag kämpar med att acceptera läget och inte kämpa emot. Födelsedagsfirandet tog för mycket av min energi och resulterade i en enorm trötthet. Kroppen säger definitivt ifrån nu igen. Den försätter sig i "energisparläge". Jag hoppas det bara är tillfälligt för jag vill ju orka. Vill orka jobba. Vill vara glad. Vill vara positiv. Vill ha en kropp som fungerar som den ska. Vill inte känna mig nedstämd, frånvarande, tom och energilös. Det är mycket jag vill. Det är mycket jag inte vill.

Men det tjänar ingenting till att kämpa emot och önska att nuet är annorlunda. Det är mycket jag vill och inte vill men det enda jag behöver är att acceptera. Och acceptera det jag känner att jag inte kan acceptera just nu. Oron över att inte orka, rädslan över de gamla symtomen som dyker upp - de finns där. Men oron leder ingen vart. Rädslan för bara med sig mer negativa känslor. Men acceptansen är den enda lösningen. Allt annat för bara med sig mer kaos. Utan acceptansen kommer jag inte vidare. Jag behöver bara vila i acceptansen i denna stund. Känna att det är okej att jag mår så här utan krav och rädsla. Kraven kommer väldigt lätt när jag tappar energi. Jag får tankar om att jag "måste" orka och rädd att jag inte ska orka. Men det tar som sagt bara mer energi att oroa sig. Endast i acceptansen finns friden. Och som jag skrev förra gången. Där finns också glädjen. Att känna att man "borde" vara positiv eller glad gör en inte automatiskt gladare. Först då man helt enkelt accepterar och låter allt vara kommer det som ska komma till en på ett naturligt sätt. Inga påtvingade "jag borde", "jag måste", jag får inte"..osv. Att bara vara i det som sker just nu. Och veta att det inte alltid komma att vara så. Allt är övergående och allt har sin tid. 

Jag accepterar, jag släpper taget, jag ser framåt med tillit.
















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar