31 maj 2014

Veckans citat istället och lunchtips

Blir nog veckans inspirationscitat istället för dagens...känner mig inte riktigt så ambitiös att jag orkar komma med ett inlägg varje dag vid närmare eftertanke. I´m so sorry...Kanske måndagar blir en bra dag att leverera någon lagom klyshig visdom inför veckan :)

Återkommer då! Ha en fin dag! 

Istället kan jag ju komma med ett enkelt lunchtips.

Pyttipanna

Måste vara världens enklaste rätt. Innan jag tog bort snabba kolhydrater ur kosten gillade jag ju inte heller potatis så pyttipanna har aldrig varit en favorit men pyttipanna går ju lika bra att göra av endast grönsaker. Väldigt behändigt när man har rester av kött som behöver ätas upp. Här om dagen använde jag färska champinjoner istället för kött, som fick fräsa tillsammans med rättika, zucchini, lök och fänkål. Toppat med riven parmesan. 















30 maj 2014

Dagens hälsovisa inspiration





Som den citatnörd jag är fick jag en idé och tänkte att jag (åtminstone en tid framöver) ska försöka lägga upp en "dagens inspiration" åtminstone ett par dagar i veckan. 

Dagens inspiration: Fokusera på din dröm istället för det som håller dig tillbaka!

När vi fokuserar på hinder och problem skapar vi mer problem men om vi tror på våra drömmar kommer vi skapa förutsättningar för de faktiskt ska slå in!

Vilken är din dröm? Tror du på att den kan slå in? 









28 maj 2014

Var ligger ditt fokus?

Länge sen jag skrivit ett typisk Sofie-flummigt inlägg så tycker det börjar bli dags nu! :)

En tanke som slog mig här om dagen: Varför är det så att vi har så lätt för att tro på det värsta som kan hända men så svårt att tro på det bästa som kan hända?  En positiv förväntning eller en oro för en negativ upplevelse har ju faktiskt lika stora förutsättningar att slå in, så varför ligger det närmare till hands att tro på det negativa scenariot? 

Att måla upp det värsta scenariot har vi inga problem med men att förvänta oss positiva saker verkar vara mycket svårare för oss människor. Särskilt sådant som vi uppfattar som extra osannolikt. Men är det inte lika osannolikt att något extremt katastrofalt ska hända? 

Kanske har det att göra med rädslan att bli besviken. Visst upplever vi besvikelser i livet som kanske föder tvivel men tänk så många positiva, glädjande, underbara saker som livet ger , vilket borde få oss att inse att det finns så mycket gott att få. Men fokuserar vi hela tiden på negativa"tänk om" tankar skapar vi spår i hjärnan som gör att vi mycket lättare faller in i ett negativt mönster och ger mindre utrymme åt positiva intryck.  Därmed drar vi också till oss mer av det negativa. 

Vad gör det om vi förväntar oss något och blir besvikna? Vi har ju ändå upplevt en positiv känsla under tiden. Mår vi inte bättre av att vara glada i "onödan" än ångestfyllda i onödan? Det är ju inte att så att vi blir gladare när något obehagligt händer bara för att vi oroat oss före. Förväntansångest gör det inte mindre obehagligt. Snarare blir vi ju bara mer ångestfyllda,ledsna eller besvikna. Kanske tar vi besvikelser lite för allvarligt.  En besvikelse är ju helt enkelt bara ett motstånd mot livet, mot det som är just nu. Vi fick inte som vi ville, alltså tror vi att det är fel. Kanske det egentligen är så att det som hände faktiskt var meningen att det skulle hända? Så som du tänkte att saker och ting "borde vara" egentligen kanske inte alls "borde" vara så. Och eftersom det som hände redan har hänt finns det ju inget bättre sätt än att faktiskt acceptera det - för vad annat kan du göra? 

Förändrar du något till det bättre genom att gå omkring arg, besviken och frustrerad? Nej, det bästa du kan göra för att vända på "lyckan" är just att fokusera på lyckan. Mer av negativa tankar skapar mer negativa tankar som skapar negativa känslor som skapar negativt beteende och drar till sig negativa upplevelser. Vice versa. Så en så enkel sak som att försöka skifta fokus och förändra en tanke kan vara avgörande. Och förändra en tanke kan vi bara göra om vi först utforskar tanken. Mycket lite av det vi tänker är ju faktiskt objektivt sant eller ens särskilt sannolikt. Men det är tanken som skapar vår egen subjektiva sanning och då kan vi ju lika gärna öva upp sådana tankar som skapar mer glädje. För vare sig tanken är negativ eller positiv skapar den antingen negativa eller positiva upplevelser. Valet är ditt!

Allt det här handlar alltså om en så enkel princip som attraktionslagen. Enkelt sammanfattat: det vi fokuserar på det attraherar vi mera av in i vårt liv. Vare sig det är negativt eller positivt. Bara en sådan sak att en negativ tanke aldrig kan ge upphov till en positiv känsla och negativa känslor leder till negativa tankar vilket blir en ond cirkel. Vare sig det är på ett medvetet eller omedvetet plan, drar vi till oss olika upplevelser i vårt liv. De tankar som vi tänker och de känslor vi känner skapar vi också vårt liv med. Den vibration vi sänder ut till omgivningen i form av tankar, känslor och agerande kommer att ha en inverkan både på andra och dig själv eftersom du attraherar just det som du "sänder" ut. Vi är lite som energimagneter. 

Naturligtvis kan vi inte gå omkring glada och lyckliga hela tiden och tänka positiva tankar dygnet runt. Så fungerar vi inte. Man kan inte tvinga sig till att vara positiv, det leder bara till att det känns ansträngt och onaturligt. Det viktigaste är kanske att vi lär oss acceptera livet lite mer. Släppa taget om det som vi tror att livet borde föra med sig och istället öppna oss för de möjligheter som vi kanske inte var villiga att se. Ha tillit till att allt ordnar sig och att det finns en mening med allt som sker i vårt liv. Acceptansen i sig är ju faktiskt positiv, så att acceptera är förutsättningen för att hitta frid och glädje. Att släppa taget om det som varit och söka ny uppbyggande energi. Utan acceptans kan du aldrig bryta ett negativt mönster eller gå vidare. Acceptansen ger en frid som öppnar upp för nya perspektiv och ger möjlighet att skapa nya tankar och börja fokusera på det som du önskar mer av i ditt liv istället för att oroa dig för vad som skulle kunna hända eller fokusera på det som du inte vill ha. 

När vi lär oss att acceptera livet som det är och börjar förvänta oss positiva upplevelser och inse att det finns obegränsat med kärlek, glädje och frid för var och en av oss - då börjar livet öppna upp sig och vi drar till oss oanade möjligheter. Vi släpper fokus på det som vi inte vill ha och lägger energi på att attrahera det vi vill ha. Du behöver bara tro på att du är värd allt det goda och vara givmild med din egen glädje och kärlek till andra människor. En liten tanke växer sig till en större tanke som skapar en liten känsla som växer till en stor känsla som leder till en liten handling som växer till större handlingar.

Kanske är det jantelagen som förstört oss lite.  Enligt Jante får vi inte förvänta oss för mycket heller, då är vi ju lite för "kaxiga", inte tillräckligt ödmjuka. Bättre att klaga lite så där lagom hela tiden och ta det säkra före det osäkra. Men jag tror vi behöver lära oss att förvänta oss mer utav livet och förstå att vårt fokus faktiskt styr vår verklighet. Bestämma oss för att skapa utrymme för mer positiv energi, för det gynnar både oss själva och alla andra omkring oss. 

Jag måste ju erkänna att det här är något jag själv kämpar mycket med. Men just därför tycker jag är det är så viktigt att poängtera. Det är inte lätt innan det blir en vana. Att förändra ett liv av negativa tankemönster, stress och oro tar tid. Att omprogrammera hjärnan är en process men som med alla nya vanor behöver man vara konsekvent för att det ska bli just en vana. Jag trillar ofta tillbaka  i den onda cirkeln av pessimism, särskilt när jag är energilös och överstimulerad. Då tappar jag lätt alla mina skyddsmekanismer och de gamla mönstren har lätt att ta över. Men då försöker jag tala om för mig själv att först bara acceptera. Acceptera hur jag känner, sedan försöka ändra perspektiv. 

Att redan på morgonen välja ditt fokus för dagen är ett bra sätt att bli mer medveten över var ditt fokus ligger. Istället för att stiga upp, knäppa på autopiloten och göra alla morgonritualer i en monoton dimma eller hetsande stress - ta en stund där du funderar över hur du vill att din dag ska vara. Försök vara medvetet närvarande redan från morgonen och ta fasta på de positiva känslorna (kan ju vara svårt om du avskyr morgnar och har ett fruktansvärt morgonhumör, men har du det så räcker det långt att då bara acceptera detta faktum). Hur du börjar din dag påverkar hur du upplever resten av dagen. Om du vaknar  på rätt sida eller fel sida så att säga. 

Centrera dig först i nuet, välj sedan ditt fokus. Vad upplever jag just nu och vad vill jag uppleva idag?

Ja nu fick ni en rejäl dos flummeri så det kanske räcker för en tid framöver :) 

Liknande reflektioner hittar ni bland annat under etiketterna acceptansmedveten närvaro och  att leva i nuet










24 maj 2014

Snabb bärglass

Hoppas ni har det riktigt härligt i sommarvärmen! 

Man får passa på att njuta nu för imorgon är värmeböljan tydligen över för den här gången :)

När det är varmt ute blir man lätt sugen på glass. Jag äter väldigt sällan butiksglass nuförtiden men det går ju lika bra att göra sin egen glass så slipper man tillsatt socker. Tror bestämt jag får damma av glassmaskinen snart. 

Om man inte har en glassmaskin eller inte har tid (eller tålamod) att göra en riktig glass är det lätt att mixa ihop en mjukglass eller sorbet på några minuter. 

Snabb bärglass/sorbet 

(ca 2 portioner)

2 dl frusna bär (Jag använde 1 dl krusbär och 1 dl blåbär)
1 dl kokosmjölk
0,5 dl grädde
2 msk turkisk yoghurt
1 tsk vaniljpulver
1 äggula (kan uteslutas)
(eventuellt lite honung om man vill ha den sötare)

Mixa allt med stavmixer och ät direkt. Kan också frysas in i portionsformar och tas fram en stund innan servering. Glassen blir tyvärr stenhård när den fryser så bäst är nog att äta den direkt. 





20 maj 2014

Mer hjärnvila behövs

Är inne i en period just nu då min hjärna verkligen behöver vila och jag måste försöka balansera upp kropp och knopp lite bättre. Detta märks i min inspiration, jag har liksom ingen ork att formulera ihop så mycket här på bloggen. Så kanske det blir lite mer recept och sånt en tid framöver tills jag känner mig mer taggad att skriva mer igen.  Att pyssla i köket är ju en avslappning för mig .Jag vill ju så gärna skriva intressanta inlägg om kost och hälsa och det finns så mycket jag vill skriva om men just nu vill inte min hjärna riktigt samarbeta. När den blir överstimulerad resulterar det ofta i att det börjar kännas som det blir kortslutning och ett enda kaos. Jag får svårt att sortera tankar och intryck och koncentration och fokus blir lidande. Mental stimuli blir en belastning. Hjärntrötthet helt enkelt.

Kroppen tappar förstås samtidigt energi. Stresstoleransen är usel just nu och min kropp signalerar med de välbekanta tecknen att jag behöver mer återhämtning. Lättare sagt än gjort när man lätt stressar upp sig över småsaker. Trots att man övar upp sin medvetenhet och blir bättre på att ifrågasätta sina tankar så dimper man ibland tillbaka in i orosträsket igen. Och när kropp och hjärna blir trött tappar man liksom de barriärer som mellan varven till viss del skyddar mot stress. Det finns ingen motståndskraft. Och det kan pendla från dag till dag. Något som igår inte skulle ha stressat mig så mycket kan idag ge mig ångest. Stress och ångest går hand i hand med energinivåerna i kroppen. Direkt energin sjunker gör också stresstoleransen detsamma. Och därtill har jag också märkt ett tydligt samband mellan kaotiska hormoner och stresstolerans vilket säkert många kvinnor känner igen...

Måste bli mer konsekvent med den där veckovisa inplanerade "hjärnvilan". Ibland glömmer jag bort det av bara farten...Så många gånger har jag också tänkt hur viktigt det skulle vara att göra meditation och mindfulnessövningar till en rutin men det har inte riktigt lyckats. Jag vet ju vilken välgörande effekt det har på kropp och själ. 

Jag är väl medveten om att återhämtningen från utbrändheten kommer att bromsas rejält när man hela tiden hamnar i "svackor" som gör att man tar ett steg tillbaka för att sedan klättra upp igen några steg för att sedan dimpa ner igen. En jämn balans behövs mellan aktivitet och återhämtning, såväl psykisk som fysisk. Och en balans som är rätt för min kropp. Jag har idag mycket större självmedvetenhet och självkännedom om både hur min kropp och psyke reagerar men ändå är det inte lätt att skapa den där balansen i vardagen. Det krävs att man hela tiden håller sig medveten om sina tankar, känslor och reaktioner. Att man stannar upp och frågar sig vad det är jag behöver idag utan att direkt slå på autopiloten. Vad vill min kropp idag? Vad kan jag göra idag som ger mig mer glädje, positiv energi och tillräckligt med återhämtning? Göra aktiva, medvetna val. Trots detta så skenar det iväg ibland men det kanske inte hinner skena så långt innan man hinner ifatt sig själv igen.

Glöm inte att återhämta er ni också! Jag kan inte nog understryka hur viktigt det är. Och kom ihåg att återhämtningen kan se väldigt olika ut. Det handlar om allt som ger dig nya krafter.
På återseende! 

16 maj 2014

Behöver du hjälp med ångesthantering ?

Hej på er!

Har inte riktigt haft inspiration att blogga så mycket på sistone och energin och tankeverksamhet har gått åt till annat. Har bland annat hållit min första Kostgajden- kurs och nu är den avslutad. Men håll utkik alla ni kostintresserade som inte hade möjlighet att gå kursen i vår. Jag kommer att hålla kursen igen under höstterminen på Vasa Arbis

Det har varit väldigt lärorikt att föreläsa och dra en kurs - något helt nytt för mig. Det har nog tagit väldigt mycket energi men ändå varit givande. Jag känner mig nog mer bekväm som skribent än föreläsare än så länge men det kanske ändras med tiden :) Det är ju alltid nervöst första gången man tar sig an något helt nytt. Men att få dela med sig av det man brinner för känns förstås väldigt meningsfullt. Nya utmaningar för ju alltid med sig både positiva känslor men också lite ångest.  

På tal om ångest - Jag tänkte passa på att tipsa om mina tidigare inlägg om ångesthantering. Det är många idag som lider av panikångest och ångestproblematik. Den idag så utbredda stressen och psykiska belastningen många upplever av olika orsaker, tror jag är en viktig bidragande faktor till ångestproblematiken. Sedan spelar förstås alltid den biologiska och psykiska känsligheten/benägenheten också in. När kropp och själ blir belastad och hamnar i obalans är reaktionen individuellt och beror på var din största känslighet ligger.

Jag har tampats med panikångest som yngre men är tack och lov fri från detta idag. Stress däremot är något som fortfarande är väldigt svårt för mig att hantera. Stresstoleransen är ännu väldigt låg efter utbrändheten men trots envisa stressrelaterade obalanser som tar lång tid att få bukt med så har åtminstone panikångesten hållit sig borta. Ångest får jag förstås ibland, det är ju en mänsklig känsla men den tar inte längre över mitt liv. 

Vill du läsa mer om min egen historia, hur jag lärde mig bemästra min ångest samt lite tips och råd om hur också du kan lära dig hantera din ångest och bli fri från den, läs gärna mina inlägg om ångesthantering, här och här


10 maj 2014

Jordnötsrutor med kokos och choklad

Ibland får jag cravings efter choklad och jordnötssmör. Det är en oslagbar kombination. Jag vet inte vad det beror på men jag är ju svag för kombinationen salt och choklad och salt jordnötssmör tillsammans med den kraftiga chokladsmaken är ju bara så gott... Jordnötter hör ju inte till de hälsosammare nötterna (jordnöten är ju faktiskt inte en nöt heller) men gott att unna sig ibland. 

Här om dagen blev jag så sugen på något gott och slängde ihop detta. Med tanke på att jag inte alls tänkt ut vad jag skulle ha i utan bara hastigt rörde ihop lite ingredienser så är jag förvånad att det blev så lyckat. Det stillade i alla fall mitt sug vilket var meningen :) 

Jordnötsrutor med kokos och choklad

2 ägg
25 gram smör
1-2 msk vatten 
2 rejäla matskedar jordnötssmör (sorten jag använde var salt men kanske bättre med osaltat om man inte vill ha saltsmak)
1 dl kokosflingor
1 msk kokosmjöl
1 tsk fiberhusk
1/2 tsk vaniljpulver
1/2 tsk bakpulver
1/2 dl hackad mörk choklad
eventuellt lite honung för sötare smak

- Vispa äggen lätt
- Smält smöret med jordnötsssmöret i kastrull och blanda i äggsmeten med vattnet.
- Blanda torra ingredienser och blanda med äggsmeten. 
- Ha sist i chokladen och låt smeten svälla ca 5 minuter.
- Häll smeten i en liten form (jag hade en fyrkantig form på 18X18 cm) 

Grädda på 175 grader ca 15-20 minuter. 


    Godast om man äter de lite varma så chokladen inuti smälter lite... :) 



6 maj 2014

Presentkort till mors dag!

Har du morsdagspresenten fixad ännu?

Om inte kan jag erbjuda presentkort till en reflexologibehandling (helkroppszonterapi). Skäm bort mamma, fru, svärmor eller mormor/farmor med en behandling som bland annat får igång energiflödet, motverka stress och hjälpa kroppens självläkande förmåga. 

Läs mer om vad reflexologi går ut på, under fliken ovanför. 






3 maj 2014

Årets första rabarberpaj!

Rabarbersäsongen har kommit igång och ingen är gladare än jag. Det är nog bland annat för att det är en säsongsgrej som gör att jag är så förtjust i rabarber. Man får det bara en kort tid om året och det gör det alldeles särskilt gott. En sån där säsongslyx. Det betyder att våren har kommit på riktigt! 

På valborgsmässoafton fixade jag en rabarberpaj till fikat. Brukar inte vanligtvis äta mellanmål men på valborg skulle jag på middag med kompisgänget senare på kvällen så en eftermiddagsfika med rabarberpaj och kaffe satt fint.  Det blev en väldigt god paj om jag får säga det själv!







Rabarberpaj (sockerfri, glutenfri)

Botten:

75 gram rumsvarmt smör
1 ägg
1 dl mandelmjöl
0,5 dl pofiber
2 msk kokosmjöl
1 msk fiberhusk
1 tsk honung

- Knåda ihop alla ingredienser och tryck ut i en pajform (24 cm i diameter)
- Förgrädda skalet i 175 grader ca 10 minuter.

Fyllning:

3 dl hackad rabarber
1 msk honung
1 tsk kanel

1 ägg
1 dl turkisk yoghurt
100 gram färskost
1 tsk vaniljpulver

- Blanda rabarbern med honung och kanel. Lägg i pajskalet.
- Vispa ihop övriga ingredienser och häll över rabarbern. Strö över lite kanel.
- Grädda i 175 grader ca 30 minuter. 

Ät och låt smaklökarna jubla! :)