Skräckblandad förtjusning...

kan man kanske beskriva gårdagens känsla. 

Först kändes det jättebra när jag hittade ett exemplar av Byanytt i postlådan, innehållande en intervju med mig. Jag är jättenöjd med artikeln. Och jag fick dessutom förmånen att posera tillsammans med en gosig katt :) Inte min katt utan min kära grannes.  Sedan bläddrade jag förstrött genom Vasabladet och fick plötsligt syn på min insändare/ debattartikel om de nya kostråden. Hjärtat hoppade lite upp i halsgropen.  Det är första gången jag skrivit en insändare eller liknande och det kändes lite läskigt att se sitt namn där.  Hade egentligen bara tänkt lägga upp texten på bloggen men så blev jag övertalad att skicka in den. Jag är nog glad att jag gjorde det och har fått fin respons hittills men måste erkänna att gårdagen förde med sig lite ångest. Kanske främst för att jag är konflikträdd och blev lite rädd för negativ feedback eller påhopp. Men jag vet också att det är många som har liknande åsikter och förespråkar naturlig mat. Intresset för kost och hälsa verkar ökar lavinartat just nu och det är jätteroligt. 

Hur kosten ser ut är upp till varje enskild människa. Du väljer själv. Men det är bra om det finns en kunskapsbas att navigera från. Jag säger inte vad folk får eller inte får äta. Du får äta vad du vill. Frågan är vad du mår bra av. Som kostrådgivare kan jag bara ge rekommendationer enligt min kunskap.  Trots att kosten är ditt eget val och ansvar är det förstås bra att det finns officiella kostråd, särskilt gällande de som inte kan bestämma själv vad de äter. Men dessa kostråd ska inte basera sig på förvrängd eller gammal kunskap och forskning. Det måste få finnas öppenhet och utrymme för nya rön. Vi måste våga stå för vad vi tror på men också kunna vara ödmjuka och ge utrymme att testa och tillämpa ny kunskap och inta en attityd av nyfikenhet inför det nya istället för att envist klamra oss fast vid det gamla. Vi kan aldrig få 100 % bevis när det gäller människokroppen oavsett hur mycket forskning vi slänger fram, för kroppen är föränderlig och mångfaldig. Men vi kan försöka navigera enligt det som verkar vettigt, pröva oss fram och även lita på våra egna upplevelser och erfarenheter. Väga fördelar mot nackdelar. Fundera över vad vi är villiga att ge upp och om vi tycker det är värt att göra en förändring. För vi kan aldrig få en absolut sanning. Vi kan bara försöka överväga vad det är som verkar vettigt.  

Den  offentliga kostdiskussionen har gått trög i Finland (i jämförelse med Sverige är vi typ 10 år efter) men nu tycker jag åtminstone att man allt mer börjar uppmärksamma det här med tillsatser i maten och vikten av ekologisk och naturlig mat.  Det finns så många delar i kostdiskussionen som är viktiga, bland annat åsikter om olika sorts fetter, processerade livsmedel, gluten och spannmål, socker, tillsatser, kemikalier och bekämpningsmedel osv.  Mycket som behöver komma fram i ljuset. Hoppas att det fortsätter att medvetandegöras och diskuteras. 

Som exempel handlade gårdagens program av Spotlight på Yle5 om fosfater i kött. Intressant med tanke på sambandet hjärt-och kärlsjukdomar. Det är sånt här som är viktigt att veta när man pratar om att kött är "farligt". Lätt är det att skylla på t.ex. fettet när det i själva verket är tillsatsämnen som nitriter och fosfater samt en hög andel omega 6 i köttet av djur som är uppfödda på kraftfoder som ligger bakom de negativa effekterna. Det är skillnad på "kött" och "kött" precis som det är skillnad på fett och fett, kolhydrater och kolhydrater osv. Det handlar först och främst om kvalitet, även till viss del om kvantitet (vad får vi för mycket av?) och vad som är naturligt och inte. 

Jag hoppas vi fortsätter vara och bli mer medvetna och ökar kunskapen kring kost och näring. Det är komplexa saker och det finns många åsikter. Men så länge nyfikenhet, öppenhet och saklighet i diskussioner får vara drivkraft kommer man nog långt. Respektera andras åsikt samtidigt som man respekterar sin egen kropp och tar ansvar för sin egen hälsa.