29 jan. 2014

Skräckblandad förtjusning...

kan man kanske beskriva gårdagens känsla. 

Först kändes det jättebra när jag hittade ett exemplar av Byanytt i postlådan, innehållande en intervju med mig. Jag är jättenöjd med artikeln. Och jag fick dessutom förmånen att posera tillsammans med en gosig katt :) Inte min katt utan min kära grannes.  Sedan bläddrade jag förstrött genom Vasabladet och fick plötsligt syn på min insändare/ debattartikel om de nya kostråden. Hjärtat hoppade lite upp i halsgropen.  Det är första gången jag skrivit en insändare eller liknande och det kändes lite läskigt att se sitt namn där.  Hade egentligen bara tänkt lägga upp texten på bloggen men så blev jag övertalad att skicka in den. Jag är nog glad att jag gjorde det och har fått fin respons hittills men måste erkänna att gårdagen förde med sig lite ångest. Kanske främst för att jag är konflikträdd och blev lite rädd för negativ feedback eller påhopp. Men jag vet också att det är många som har liknande åsikter och förespråkar naturlig mat. Intresset för kost och hälsa verkar ökar lavinartat just nu och det är jätteroligt. 

Hur kosten ser ut är upp till varje enskild människa. Du väljer själv. Men det är bra om det finns en kunskapsbas att navigera från. Jag säger inte vad folk får eller inte får äta. Du får äta vad du vill. Frågan är vad du mår bra av. Som kostrådgivare kan jag bara ge rekommendationer enligt min kunskap.  Trots att kosten är ditt eget val och ansvar är det förstås bra att det finns officiella kostråd, särskilt gällande de som inte kan bestämma själv vad de äter. Men dessa kostråd ska inte basera sig på förvrängd eller gammal kunskap och forskning. Det måste få finnas öppenhet och utrymme för nya rön. Vi måste våga stå för vad vi tror på men också kunna vara ödmjuka och ge utrymme att testa och tillämpa ny kunskap och inta en attityd av nyfikenhet inför det nya istället för att envist klamra oss fast vid det gamla. Vi kan aldrig få 100 % bevis när det gäller människokroppen oavsett hur mycket forskning vi slänger fram, för kroppen är föränderlig och mångfaldig. Men vi kan försöka navigera enligt det som verkar vettigt, pröva oss fram och även lita på våra egna upplevelser och erfarenheter. Väga fördelar mot nackdelar. Fundera över vad vi är villiga att ge upp och om vi tycker det är värt att göra en förändring. För vi kan aldrig få en absolut sanning. Vi kan bara försöka överväga vad det är som verkar vettigt.  

Den  offentliga kostdiskussionen har gått trög i Finland (i jämförelse med Sverige är vi typ 10 år efter) men nu tycker jag åtminstone att man allt mer börjar uppmärksamma det här med tillsatser i maten och vikten av ekologisk och naturlig mat.  Det finns så många delar i kostdiskussionen som är viktiga, bland annat åsikter om olika sorts fetter, processerade livsmedel, gluten och spannmål, socker, tillsatser, kemikalier och bekämpningsmedel osv.  Mycket som behöver komma fram i ljuset. Hoppas att det fortsätter att medvetandegöras och diskuteras. 

Som exempel handlade gårdagens program av Spotlight på Yle5 om fosfater i kött. Intressant med tanke på sambandet hjärt-och kärlsjukdomar. Det är sånt här som är viktigt att veta när man pratar om att kött är "farligt". Lätt är det att skylla på t.ex. fettet när det i själva verket är tillsatsämnen som nitriter och fosfater samt en hög andel omega 6 i köttet av djur som är uppfödda på kraftfoder som ligger bakom de negativa effekterna. Det är skillnad på "kött" och "kött" precis som det är skillnad på fett och fett, kolhydrater och kolhydrater osv. Det handlar först och främst om kvalitet, även till viss del om kvantitet (vad får vi för mycket av?) och vad som är naturligt och inte. 


Jag hoppas vi fortsätter vara och bli mer medvetna och ökar kunskapen kring kost och näring. Det är komplexa saker och det finns många åsikter. Men så länge nyfikenhet, öppenhet och saklighet i diskussioner får vara drivkraft kommer man nog långt. Respektera andras åsikt samtidigt som man respekterar sin egen kropp och tar ansvar för sin egen hälsa. 

10 kommentarer:

  1. Hej. Jag blev så glad över din artikel, insändare, om riktig mat. Hade med förskräckelse läst om de "nya" förhållningsreglerna angående hälsosam mat, som är allt annat än hälsosam. Hurra för att du skrev!
    Gunilla Waselius

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack ska du ha för feedbacken! :)

      Radera
  2. Jag har hört bara gott om din insändare, från många olika håll! Tummen upp! Och är frustrerad att tiden inte räcker till för egen del att backa upp det du skrev med ännu mer ammunition. Vi hade en bra diskussion om dagismat på vårt dagis igår kväll och där fanns många röster som stödde det du skrev i din insändare. Var inte rädd - det finns de som gömmer sig bakom de statliga rekommendationerna av egen rädsla, men allt fler är villiga att våga använda sunt bondförnuft! Ska försöka få tag på Byanytt också.

    SvaraRadera
  3. Tack Mia! Vad bra att ni hade en diskussion på dagis också! :)

    SvaraRadera
  4. Läste din insändare i dag. Verkligen jätte bra skrivet och tack för att du engagerar dig.

    SvaraRadera
  5. Stå på dig! Det pågår ett spel om vem som har rätt och fel och i insändaren idag finns det massor av gömda meningar som gör att de egentligen inte diskuterar sak utan hoppar på den som försöker få till en debatt om något väldigt viktigt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja de undvek sakfrågan. Jag tyckte det var lagom skrattretande när de kommenterade att nu är minsann finländarnas D-vitaminnivåer SÅ mycket bättre eftersom man tillsatt D-vitamin i fettfri mjölk och margarin...??! (Eller kanske det är för att vi äntligen vågar äta lite mer naturligt fett vilket gör det möjligt för kroppen att ta upp d-vitaminet? ) Men DET kan ju omöjligt vara orsaken för smör ger ju hjärtinfarkt...eller var det kanske det inflammatoriska margarinet? ;)

      Viktigt att förstå i kostdebatten att forskning inte innebär en svartvit absolut sanning, särskilt inte utan sunt förnuft som stöd! Vi tror blint på statistik men slutar tänka själva....Om det finns (bra) forskning eller inte beror ju på så till vida någon är villig att göra studier och få någon som finansierar. Har man en viss teori och inte är villig att vara öppen för nya möjligheter så ser man det man vill se och hittar de samband man vill hitta (samt undviker att nämna resultat som visar motsatsen) Dessutom är koststudier aldrig riktigt tillförlitliga. Vi kan aldrig riktigt veta hur det är, så varför inte fokusera lite mer på det som verkar vettigt istället för att hålla fast vid urvattnade hypoteser som saknar grund?

      Jag börjar nog inte desto mer lägga mig in i debatten tror jag, det blir bara så komplicerat. Jag hoppas bara att folk skulle förstå att man inte ska köpa allt med hull och hår bara för att någon slänger fram teorier som någon allmängiltig sanning. Jag påstår inte heller att jag har sanningen, men jag tror på det som verkar förnuftigt. Vi kan liksom inte vänta på "långtidsstudier" eller "sanningar" som aldrig kommer, utan måste ju våga använda egen erfarenhet också. Hur överlevde vi förr innan vi började lita mer på osäker forskning än på vår egen kropp??

      Radera
    2. http://rotentilldetgodalivet.blogspot.fi/2014/02/om-att-delegitimera-en-viktig-debatt.html

      Radera
    3. Jag tycker inte att du ska dra dig tillbaka - det skulle ju bara betyda att de har lyckats. Kör på bara och stå för det som du tror på - lovar att du vinner mer respekt på det i längden! Men man kan förstås fundera vilken taktik som är bäst för makten är hänsynslös ibland...eller oftast...

      Radera
    4. Ja får se om jag eventuellt plitar ihop ett kort svar...men det är så svårt att hålla sig kortfattad i dessa frågor... :) Jag drar mig förstås inte tillbaka bara för att jag inte svarar igen på deras artikel och jag har ju redan gjort min röst hörd. Skulle vara trevligt om andra också skrev något så man inte kände sig så utelämnad :) Fast din bloggtext var ju suverän! Synd att den inte kan publiceras i tidningen ;) Jag har ju ändå bloggen att ventilera i om det känns för skrämmande att fortsätta debatten i tidningen. Får fundera lite nu hur jag gör :)

      Radera