18 okt. 2013

Vilket nervsystem styr ditt liv?

För att få reda på denna fråga är det bara att observera din livsstil. Stressar du eller inte? Stressar du ibland men får tid för återhämtning och vila? Eller känner du mest konstant stress, oro och ångest? 

Enkelt sagt så är det sympatiska nervsystemet påslaget när du stressar och det parasympatiska när du är avslappnad. Det sympatiska och parasympatiska nervsystemet hör under det autonoma nervsystemet, alltså det som vi inte kan styra viljemässigt. Kortvarig stress följt av återhämtning är inte skadligt men det är vid långvarigt stresspåslag i kombination med bristen på återhämtning och vila som det börjar gå galet i vår kropp. 

När det sympatiska nervsystemet styr kommer kroppen att fokusera på kamp eller flykt. Blodet kommer att strömma till de stora muskelgrupperna och hormoner som adrenalin och kortisol kommer att utsöndras för att ge energi. Detta påverkar i sin tur att t.ex. vår matsmältning inte kommer att prioriteras av kroppen just då. En del av kroppen saktar ner eller stängs av för att vi ska kunna fly från faran eller kämpa emot fienden. Synd bara att kroppen inte ser skillnad mellan en fiende som sitter i vårt huvud och ett attackerande rovdjur. Kroppen ger samma respons på stressande tankar som på ett verkligt fysiskt hot. Alla mekanismer i kroppen under stress (hot) är till för att hjälpa oss att hantera hotet men när vårt hot består av tankar och långvarig oro kommer kroppen att bli förvirrad. Så här mycket hot kan det väl ändå inte finnas dygnet runt? 

Utan återhämtning från stress kommer kroppen till slut att säga ifrån och stänga ner funktionerna för att få oss att förstå att vi måste lägga av! Trots upprepade signaler väljer vi att inte lyssna och bara fortsätta stressa. 
Det är ingenting ofarligt som sker när vi väljer att ignorera när vår kropp förtvivlat skriker att den behöver återhämtning. 

Det här händer bland annat i din kropp:

Vid stress höjs blodsockret för att vi snabbt ska få energi att kämpa/fly. På grund av det höga blodsockret utsöndras stresshormonerna adrenalin och kortisol som släpper ut fria fettsyror i blodet för att också ge energi samtidigt som insulin utsöndras för att sänka blodsockret.  Kortisolet kommer att stanna kvar i blodet om vi inte utför någon fysisk aktivitet som sänker kortisolet. Både insulin och kortisol är fettlagrande hormon och kortisol kan också lagra fett utan insulin. Eftersom det nu finns både kortisol och insulin samtidigt i blodet kommer fettsyrorna och det överblivna glukoset att lagras som fett (bukfett/stressfett). Därför är stress en vanlig orsak till viktuppgång eller svårigheter att gå ner i vikt. Vanligtvis när vi upplever stress i dagens samhälle så lägger vi inte benen på ryggen eller kämpar emot en sabeltandad tiger utan sitter kvar i soffan med vår gnagande oro. Därför kommer kortisolet inte att sjunka. Att motionera och träna är ett bra sätt att sänka kortisolet men börjar man gå mot utmattning/utbrändhet så kommer detta inte längre att fungera utan kortisolet svarar inte längre. Stressen leder också till blodsockerobalans och förhöjda insulinnivåer. 

 Ett högt kortisol kan till slut leda till binjureutmattning,vilket innebär att binjurarna helt enkelt sluta svara på signalerna och börjar producera allt mindre kortisol. Kortisolet är faktiskt till för att skydda oss från stress och har en positiv verkan så länge stressen är kortvarig.  Men binjurarna orkar inte överproducera kortisol hur länge som helst. Trötta binjurar  påverkar också sköldkörtelhormonerna T3 och T4 och därför är sköldkörtelproblem vanligt i samband med stress och utbrändhet. Alla våra hormoner kommer att påverkas. Det blir alltså en hormonell obalans i hela kroppen.  Dessutom påverkar sköldkörteln i sin tur t.ex. matsmältningen och en redan dålig matsmältning pga stressen blir värre. Dålig matsmältning och problem med mage och tarm kan leda till att man får näringsbrister eftersom kroppen inte kan ta upp näringen. Vi stoppar ner mat i ett avstängd system. Förhöjd inflammation i kroppen är också ett resultat av det höga blodsockret+insulin. Detta är en riskfaktor för t.ex. diabetes , metabolt syndrom, cancer och alla välfärdssjukdomar som kan relateras till högt blodsocker (vilket i princip är alla…) Dessutom kan inflammation och spänningstillstånd också leda till många besvär. Vilket system i kroppen som påverkas mest är individuellt och beror på vilket system som är mest känsligt. Vissa får IBS, vissa fibromyalgi, sköldkörtelproblem, osv. 

Det är också viktigt att äta en bra kost och inte stressa kroppen ytterligare med socker, överskott av kolhydrater, onaturliga tillsatsämnen och inflammationsfrämjande livsmedel. Men som sagt, äter man en bra kost men lever under oro, ångest och stress kommer man inte att kunna tillgodogöra sig näringen. 

Nu menar jag inte att skrämma upp er här, men eftersom stress är ett så oroväckande vanligt fenomen är det viktigt att uppmärksamma att det inte är något att leka med. Det är ett riskabelt spel vi spelar med oss själva. Tänker att "sen ska jag slappna av" men "sen" kan det hända att skadan redan är skedd. 

Fundera på hur du kan balansera ditt liv och träna dig på att leva mer i det parasympatiska nervsystemet. Det kan vara vad som helst som innebär återhämtning och vila. Kanske behöver du hjälp i form av mindfulnessövningar, meditation, avslappning, yoga osv. Men det kan vara små enkla saker där du får en paus i stressen och upplever att du får vila upp dig. Det är upplevelsen av det du gör eller hur du gör det som är avgörande, inte vad du gör. Ligger du i badet med levande ljus och eteriska oljor men med huvudet fullt av tankar och grubblerier kommer det inte att ha någon verkan. Det är inte lätt att ta itu med stressen, det vet jag för jag har upplevt utbrändhet. Ofta känner man sig maktlös och tror att det inte går att göra något åt. Men det gör det alltid! Du har alltid ett val att prioritera din kropp och din hälsa. 

Snälla, prioritera ditt välmående innan du tar sönder din kropp och hamnar i utmattningens träsk. Visst återhämtar man sig men vissa saker kan hända aldrig blir som förr. Det är svårt att ändra på en hjärna som hållit på och stressat och oroat sig i princip sedan tonåren. Det tar tid och trots att jag i nuläget inte upplever direkt stress krävs det inte mycket för att min kropp ska reagera så fort det blir lite för mycket att tänka på. Stresstoleransen är om möjligt ännu lägre än innan och kroppen använder sig av "fel nervsystem" av gammal vana. 

 För mig har utbrändheten ändå fört med sig mycket positivt och jag känner faktiskt tacksamhet för hela erfarenheten. Jag har kommit till så många insikter och känner mig mycket mer tillfreds med mig själv i efterhand men det är synd att man måste trasa sönder sig själv innan man kan lära sig att prioritera rätt och förstå vad livet faktiskt handlar om. 

Dra nu ett djupt andetag och sök ert inre lugn denna fredagskväll. Fredagsmys är ett utmärkt tillfälle att träna upp det parasympatiska nervsystemet :) 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar