7 sep. 2013

Att börja lyssna

Det är en fascinerande process att lära känna sig själv och sitt autentiska på nytt (på nytt, säger jag för man har aldrig förlorat sig själv, man kan inte förlora något som man redan är men kontakten till oss själva  har bara haft en liten fnurr på tråden under en tid). Som barn till exempel är vi autentiska, vi vågar drömma stort, vågar vara kreativa, fantisera, vara spontan, tro på möjligheter. Förstås har barn inte den erfarenhet och kunskap som en vuxen har men jag tror att mycket av vår potential släppte vi fram som barn för att sedan stänga dörren om våra värdefulla sidor. Man kan använda sig av de sidorna med en vuxens erfarenhet och kunskap. Visst ska man vara "förnuftig" men förnuft handlar inte om att förneka vår potential, då är det ofta rädslan som talar och inte förnuftet. Vi intalar oss att något är "klokt" och "förståndigt" och "rationellt" då vi egentligen bara är rädda för släppa fram oss själva. Det är tryggt att hänvisa till förståndet trots att den verkliga visheten egentligen pekar åt ett annat håll. Barnet lever ut sina sanna sidor på sitt eget sätt men jag tror vi skulle komma så långt om vi vuxna vågade lyssna till den där rösten som sakta tystnade ju äldre vi blev. Hitta ett sätt att använda oss av den potentialen i vuxenvärlden. För det är bara den sidan av oss, den verkliga, den sanna, som kan få oss att leva det liv vi vill. Annars är det egots villkor som styr hur vi lever och förhåller oss. 

Om vi skulle satsa på att försöka hitta tillbaka till den där autentiska sidan, det nyfikna, drömmande, glädjefyllda, inspirerande jaget som levde i oss innan vi blev inpräntade att man inte ska förvänta sig för mycket av livet, man ska vara "lagom", man ska inte vara naiv och drömma för mycket, man ska ha fötterna på jorden, tänka praktiskt, glömma sådana fånerier som att förverkliga sig själv, glömma sig själv och bara tänka på andra (utan att förstå att om man glömmer sig själv kan man aldrig ha en bra relation med andra) Om vi kunde inse att självkärlek är grunden för all annan kärlek och att vi aldrig kan bygga upp goda relationer till andra om vi inte först har en god och sann relation till oss själva. Lever vi livet genom att ljuga för oss själva kommer vi tyvärr bara att projicera de sidor vi inte vill acceptera och bemöta på andra människor och det kommer att leda till problem i relationer. Vår skugga lämnar inte vår sida innan vi blir medveten om den. 

Att ändra hela tankesättet kring hur man ser på sig själv och på livet är en process. Särskilt om man (som jag) levt största delen av livet med en rätt så negativ inställning till livet och tagit på sig en offerroll där allting "bara händer" och man själv står handfallen inför livet. Det är tyvärr ingen bra strategi med tanke på att försöka hitta tillbaka till glädjen som barnet känner. Låg självkänsla, skam, skuld, rädsla, ångest - sådana känslor kväver den äkta livsglädjen. De får heller inte trängas undan, för då kommer känslorna och uppfattningarna att kontrollera oss än starkare. Lösningen är helt enkelt att börja lyssna. Börja utforska dig själv. Lyssna på din kropp för den talar alltid sanning. Lär dig lyssna till intuitionen. Lär dig lyssna på tystnaden. För ur tystnaden uppstår de viktigaste svaren.

Grunden för att hitta tillbaka till sitt autentiska jag handlar om att våga lyssna inåt. Våga stanna upp. Våga ta emot allt som händer, allt vi känner, alla tankar vi tänker - och reflektera. Observera vilka tankar som flödar och fråga oss hur vi påverkas av dem. Är våra tankar till hjälp eller får de oss bara att må ännu sämre? Konfrontera alla våra sidor och lära oss att acceptera dem. När blockeringar i form av undantryckta känslor och negativa, destruktiva tankar löses upp, släpper vi fram en ny energi som legat och väntat där under lager av omedvetenhet. Då vi möter det gamla och släpper taget kan vi äntligen öppna upp rum för det nya. Det är från den källan inom oss som alltid funnits där, som vår egen energi flödar fram.  Och förvänta dig att bli förvånad över den kraft du finner inom dig själv! 

När vi börjar lyssna märker vi att sådant som vi trodde spelade roll egentligen inte gör det. Vi kan börja prioritera annorlunda och ändra vår inställning till det som vi erfar i livet.  Vi förstår att sådant som vi låtit kontrollera våra liv egentligen är betydelselösa. Det kan ge oss värdefull information, som t.ex. rädsla, men då kan vi ta emot det budskap som rädslan ger och sedan släppa taget. Det går inte att växa samtidigt som man klamrar sig fast. Det går inte heller att fly eller kämpa emot något och samtidigt verkligen leva. Förutsättningen för att verkligen leva är att befinna sig i nuet och i nuet finns ingen kamp eller flykt eftersom det förutsätter tid och rum. Man flyr från något eller kämpar emot något som har varit eller som man tror ska komma. I nuet kan man inte annat än släppa taget. Och i nuet finns endast frid, därför lever du inte på riktigt om du inte befinner dig i nuet.

Startpunkten är just nu. I denna stund. Börja lyssna inåt. Vad är det du egentligen säger till dig själv varje dag? Vilket budskap ger du dig själv? Positiva eller negativa? Får det dig att må bra eller dåligt? 

Så fort du blir medveten om något kan du också förändra det. Det kan ta tid men när vi tillåter livet att ha sin egen rytm utan att försöka tvinga fram något så faller saker och ting på plats, när tiden är inne. 


Kom ihåg: Rädsla och ångest är bara känslor - de är inte fysiska hinder.

Ha en trevlig lördag! 




4 kommentarer:

  1. Bra skrivet! Speciellt det andra stycket var fint formulerat. Det finns många som borde läsa den här texten. Måste dela...

    SvaraRadera
  2. Vad roligt att du tyckte om det! Dela på du bara :)

    SvaraRadera
  3. Herregud vad mitt i prick du är! Det är i princip sådana här insikter jag har fått på senaste tiden, och det är så otroligt skönt att börja lyssna till sig själv. Det gör ju att man ska strunta i alla onödiga saker som tar energi och mestadels fokusera på de saker som gör en glad. Vilken lättnad alltså. Du är klok!

    SvaraRadera
    Svar
    1. TACK ska du ha! :) Jag har haft lite krångel med att se kommentarer på bloggen så därav frånvaro av svar.

      Radera