23 aug. 2013

Tankar inför hösten

Nu börjar det lida mot höst. Tyvärr, jag försöker in i det sista leva i förnekelse men sanningen är ju den att vi börjar vara i slutet av augusti. Ändå är ju vädret rätt så behagligt och man får hoppas det håller i sig och blir en mild höst. Egentligen har jag inget emot hösten, det är tanken på att det kommer en vinter sedan som ger mig ångest. Om vi bara hade vinter i två månader och sedan vår igen vore du ju inga större problem att stå ut. 

De flesta har väl börjat återvända till jobbet efter semestern och skolorna har startat. Folk börjar återgå till de gamla invanda rutinerna. Och jag? Ja jag är arbetslös med några jobbskiften utströdda här och där. Försöker hantera ångesten över hur man ska klara sig ekonomisk framöver med deltidsstudier och arbetslöshet. Fortfarande irriterar det mig att jag ska behöva vara arbetssökande när jag egentligen borde få vara sjukskriven på deltid. För jag skulle inte orka jobba heltid ännu, det vet jag, allra minst med två utbildningar på gång. Men eftersom jag inte har en fast tjänst så får jag inte vara deltidssjukskriven och inte heller studera på deltid. Nej, antingen ska man vara sjukskriven på heltid eller sysselsatt på heltid. Det finns inget mellanting. Och dessutom är det inte en "statlig" utbildning vilket inte berättigar till något rehabiliteringsstöd eller dylikt heller enligt vad jag uppfattat. Eftersom studierna är privata så kostar de ju också skjortan. Så efter en lång sjukskrivning, då man äntligen tror sig hitta det man vill göra i livet - då finns det inget stöd att få. Man måste passa in i ramen för vad som är "passande" att göra för att det ska godtas. Hade jag till exempel valt att omskola mig till kock, då hade det inte varit några problem. Men något så flummigt som reflexolog och kostrådgivare, sånt går inte för sig. 

Slutsatsen: antingen ska man vara helt sjuk eller helt frisk. Arbeta tills man stupar eller ligga halvdöd i sängen. Tokigt är det också att när man som jag bara hoppar in som vikarie och har så lite skiften så förlorar jag på det. Jag tjänar mer på att vara helt arbetslös än att jobba lite. Är det inte helt galet? Hur ska det motivera människor tillbaka till arbetslivet? Igen, det är allt eller inget som gäller. Nu är jag alltså arbetssökande, jag söker heltidsarbete även om jag vet att jag inte kan arbeta heltid ännu. Särskilt inte vid sidan av studier. Men vilket annat val har jag? 

Inte helt lätt att leva på 400 euro per månad (har väl lagt mig till med dyrare vanor sedan jag var studerande och levde på ungefär lika lite). Bland annat att vara husägare kostar. Ändå är jag inte villig att kompromissa gällande de utgifter som rör min kost och hälsa.  Jag tänker inte börja äta sämre mat. Det är klart att det inte är helt billigt att äta lchf och dessutom till stor del välja ekologiskt. Jag gillar god mat och mat av kvalité och tänker inte börja leva på ägg och bacon eller sleva i mig tonfisk direkt ur burken...  Istället får man försöka dra ner på annat och vara sparsam så gott det går. 

Utöver denna lite pessimistiska utläggning så är jag ändå inspirerad inför hösten. Det är nya saker på gång och det är både spännande, roligt och skrämmande. Och jag vill fokusera på det roliga. Ibland är det lätt att ängslan och grubblerier tar överhand och skymmer glädjen. Så stor del av mitt liv har jag låtit oro och ångest ta överhanden och så vill jag inte leva längre. Jag vill fokusera på det positiva och hålla kvar glädjen, spontaniteten, kreativiteten, nyfikenheten i det jag gör. Detta kräver medvetenhet. Att man märker tendensen att falla in i gamla mönster och negativa tankespiraler. Särskilt i perioder då man mår lite sämre kommer den gamla pessimisten lätt fram igen. De gamla "tänk om":en. Alla "borden". All rädsla. Men lär man sig att utveckla sin medvetenhet så är det lättare att vända tillbaka när man märker att det börjar spåra ur. Och det är ju bara fråga om tankar, och en tanke är inte detsamma som sanningen. Och det är svårt att hitta källan till glädje och livskraft om man klamrar sig fast, flyr eller kämpar emot det som livet för med sig. Lösningen är alltid att acceptera och släppa taget. Vi har alltid ett val hur vi förhåller oss till allt det som sker i vårt liv. Väljer vi glädjen eller inte? Är vi sanna mot oss själva? Lyssnar vi? Är vi medvetna? Det är fascinerande när man märker hur stor effekt inställningen faktiskt har. Det är förhållningssättet och hur vi väljer att möta livet som avgör hur vårt liv formas. Ingen annan kan ta det ansvaret förutom oss själva. 


Förresten, kan ju redan nu börja göra lite reklam och efterlysa folk som vill prova på reflexologi behandling under hösten.  Det är så att efter varje kurs ska man utföra 15 behandlingar och därför börjar man liksom jobba lite vartefter. På så sätt får man ju förhoppningsvis byggt upp en liten kundkrets också tills dess att man blir färdig med studierna och ska börja jobba på riktigt. Naturligtvis ökar kunskapen och erfarenheten med tiden och behandlingen blir effektivare ju längre i utbildningen man kommer. Jag har nu endast gått en kurs men antagligen blir det två till under hösten. Och redan nu kommer jag att ha behov av er som känner att reflexologi är något ni kunde tänka er att prova på. Och sprid gärna ordet vidare! :) Intresserade kan t.ex. höra av sig via e-post: sofielindvik@gmail.com

Jag ska i något skede skriva ett utförligare inlägg om vad reflexologi innebär men här finns lite kort information om reflexologi och den utbildningen motsvarar samma kurser jag går här i Finland . 




1 kommentar:

  1. Tack för dina fina ord i min blogg! :)
    Känner så väl igen mig i dina rader i just det här inlägget. Du verkar ha väldigt mycket på gång i ditt liv du med Sofie! Jag är också mittemellan olika jobb just nu och har ingen riktig fast inkomst, i alla fall inte heltid... och det tär på.. Men precis som jag verkar även du vara i slutet på någonting gammalt och i början på någonting nytt, någonting spännande. :) Tänk så mycket intressantheter vi har framför oss!! :)

    Kul att du dessutom är inne på den alternativa biten du med och även inom kosten, på bägge ställen finns det väldigt mycket spännande som intresserar!

    Var rädd om dig och ha en fin tisdag!
    / Sonja

    SvaraRadera