4 maj 2013

På äventyr i Tammerfors

Så var man i Tammerfors och slarvar :) Fast slarvar kan man ju inte direkt säga att jag gjort. Har varit en mycket duktig elev och suttit på kurs hela gårdagskvällen och från 9-17 idag.  Imorgon håller föreläsningen på till 16 och sedan åker jag direkt hem med tåget, så något slarvande på stan eller turistande finns ingen tid för. Typiskt att butikerna stänger kl 18 på lördagar men det är kanske lika bra det :) Som den mat- och kostnörd jag är hade jag dock ett viktigt mål i sikte, nämligen Ruohonjuuri, dit jag rusade direkt efter föreläsningen idag, så jag skulle hinna innan stängning. För er som inte vet är det en ekobutiks"kedja" som också finns in Helsingfors och Åbo också tror jag. Jag såg antagligen ut som en femåring i en godisbutik där jag gick omkring med lysande ögon bland hyllorna. Liiite jobbigt kändes det när jag kom till kassan och skulle betala härligheten, men man måste ju passa på att hamstra när det är sådana grejer som inte finns i Vasa. Visst??!

Kursen har hittills varit riktigt intressant. Det är så länge sedan jag varit på någon föreläsning som jag verkligen upplevt som inspirerande och intressant. 
Det här med att sitta stilla hela dagen och lyssna vilket man ju gjorde under studietiden känns dock lite ovant. Jag märkte att trots att det var intressant så blev jag väldigt rastlös. Inte för att jag flänger på hela tiden där hemma men jag är inte van att sitta två timmar i sträck utan att få stiga upp ens för att sträcka på mig. Det har varit ganska få och korta pauser eftersom innehållet är så omfattande.

 Det märks att hjärnan  inte riktigt är van att ta in så här mycket information  på en gång och systemet känns lite överbelastat. Det snurrade minst sagt ordentligt i huvudet i går när jag skulle "sova", vilket jag förstås inte gjorde särskilt många timmar heller. Det här med att kunna stänga av hjärnan, suck! När ska man lära sig den konsten? Trots att kursen går på finska och det kräver lite extra koncentration har det ändå känts förvånansvärt lätt  att hänga med.  Jag blir fortfarande lika förvånad varje gång jag märker hur bra jag faktiskt lärt mig finska under det senaste året.  All information och näringsämnen, näringsfysiologi och kost var inte alls så krångligt att greppa trots finska termer. Mycket tror jag ändå beror på att föreläsaren pratar väldigt klart och tydligt och så underlättar det förstås att jag av eget intresse läst ganska mycket om kost och näring på egen hand.

Det är lite lustigt hur exotisk man känner sig som svenskspråkig i vissa sammanhang. De flesta kursdeltagarna är från Tammerforstrakten och som enda svenskspråkiga från en avlägsen liten helsvensk ö i kvarken får man väl lov att göra bort sig lite. Det hände sig att jag under lunchpausen frågade en av  kursdeltagarna: "Onko tässä ravintolassa juokseva pöytä?" istället för seisova pöytä...Jag märkte inte ens felsägningen själv innan det uppstod en lång tystnad och hon frågade om jag menade stående bord och inte gående bord...?  Alltid bra att få roa någon :)

Ja så sånt gör jag den här helgen. Sover i ett litet mysigt hotellrum. (bor på ett förmånligt hotell med självbetjäning - AVSEVÄRT mysigare än Omenahotelli måste jag ju tillägga). Roligt med lite miljöombyte men ska bli väldigt skönt att få komma hem. När man varit sjukskriven tre månader och mest bara hållit sig inom hemmets fyra väggar känns tröskeln först nog lite hög när man ska resa eller göra något som kräver en del extra energi. Huvudsaken att det är något man vill göra och att det ger något tillbaka. Tröttheten får man helt enkelt stå ut med om man betalat ett par hundra euro för en tre dagars kurs. Nu ska jag bara slappa resten av kvällen med datorn som sällskap. Hoppas på lite bättre sömn i natt så jag kan ta in det sista av kursen imorgon. Det enda negativa med det här hotellet är att det hörs alltför bra mellan rummen. Jag kan nästan höra vad typerna i rummet bredvid pratar om. Hoppas de är vettiga och går och lägger sig tidigt och inte får för sig att börja sjunga karaoke eller festa vilt. Nej nu hör jag barn som vrålar, så kanske det inte blir karaoke...fast de verkar ganska högljudda allihopa.

Nej nu har det har tagit oförskämt lång tid att få ihop det här inlägget och jag vet knappt vad jag svamlat om.  Kanske ett tecken på att man borde  sluta när man är så trött att sängen gungar och man börjar få minnesluckor. 

Hyvä yötä !

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar