30 maj 2013

Spännande tider

Så mycket nytt och spännande på gång nu. Äntligen har allt fallit på plats och mina planer för hösten har klarnat. En liten rivstart blir det med mina reflexologi-studier - redan nästa vecka ska jag gå första nivåns kurs i Tammerfors. Ca 2 år beräknas studierna ta och då är det alltså fråga om kurstillfällen som går flera dagar i sträck. Dessutom beslöt jag mig för att även förverkliga min dröm att utbilda mig till kostrådgivare istället för att skjuta upp det till en obestämd framtid. Jag kommer att gå en svensk kurs via webben under höstterminen vilket betyder att jag inte behöver lämna mitt vardagsrum :) Man deltar på föreläsningarna live via nätet. Så nu har jag plötsligt två utbildningar på gång. Dessutom måste man väl försöka tjäna lite pengar där emellan också...nu när sjukskrivningen är över kommer jag att börja jobba halvtid som närvårdare, det kändes som den lugnaste vägen istället för att försöka hitta något annat deltidsjobb.  Bra att man har ett annat yrke att falla tillbaka på i nödlägen när man bojkottar sin akademiska utbildning och karriär :) Lite roligt att tänka att om några år kommer jag att ha fyra utbildningar i bagaget!  Jag är så inspirerad inför de här nya studierna och det är länge sedan jag känt så. Visst kommer det att bli dyrt och  banklån skulle man ju gärna vara utan men det är en investering i något jag verkligen vill. Visst är det lite läskigt att utbildningen går på finska men jag hoppas att det kommer att gå bra ändå. Blir bara lite dubbelpluggande om jag dessutom vill lära mig de svenska termerna på egen hand. (Ser så fram emot att lära mig alla fotens ben på finska nästa vecka... ;) ) Minns tyvärr ingenting av fotens anatomi från vårdutbildningen för länge sedan så ingen bonus där. 

Det är både härligt och skrämmande när nya planer sätts i verket - hittills har det bara varit drömmar och planer men nu blir det verklighet.  Eftersom det här är något som jag är motiverad inför hoppas jag att jag ska orka med det också. När man kommer in i det här skedet nu när man ska "börja om" på riktigt, i praktiken så dyker ju förstås gamla rädslor upp igen - tänk om...tänk om man inte klarar det...tänk om jag får återfall igen...tänk om det blir för mycket...men jag måste ändå ta steget ut igen. Jag har ändå kommit långt i min återhämtning och får tro och hoppas att jag är redo nu. Jag lägger ju min energi på något som jag är intresserad av istället för att lägga energin på att ljuga för mig själv och intala mig själv att jag borde spendera livet på något som inte får mig att må bra.  Och det viktigaste - att inte lägga energin på att oroa mig för att misslyckas. Att prova något nytt är aldrig ett misslyckande,snarare att inte göra något alls eller spendera livet missnöjd och låta livet rinna förbi utan att vara sann mot sig själv. 

Åter igen får jag bara påminna mig själv om att det viktiga är på vilket sätt jag möter livet oavsett vad som händer. Det handlar om hur vi mår när vi tar stegen framåt och att vi kommer ihåg att reflektera under varje steg. Om livet endast består av rädsla för att misslyckas har vi redan misslyckats i tanken och tillåter oss inte ens att tro på framgång. Bara när vi inser att vi redan är framgångsrika därför att vi lever ett rikt liv i enlighet med våra värderingar och drömmar - kan vi kanske släppa rädslan för misslyckande. För det här med att misslyckas är bara en idé, en social konstruktion. Vi definierar själva vad lycka och framgång är och bara vi kan skapa den.  Och skapa  äkta framgång kan man bara göra om man är ärlig och sann mot sig själv. Det handlar inte om status och karriär eller en välpolerad image - det handlar om att känna sig tillfreds med de val man gör, att kunna betrakta sin livssituation och sina val med en känsla av frid. Det betyder inte att det inte kan kännas svårt och tungt, men i grunden finns en visshet om att vägen man går på leder rätt. Inte för att man är säker på exakt vart den leder eller att det kommer att gå exakt som man tänkt sig - utan för att man väljer att gå den med öppet sinne och lyssnar till sin intuition. Det är inte i slutändan resultatet eller målet som är det viktigaste, utan hur du upplevde resan dit. Något som jag verkligen försöker lära mig att anamma och uppskatta. 

"The road to freedom is not through feeling good; it´s through feeling true to yourself." 
Deepak Chopra 








28 maj 2013

Rabarberscones

Jag älskar rabarber! Det är antagligen för att man får äta det under en så kort tid på året. Igår gjorde jag scones. De här sconesen är alltså salta varianter men med en härlig syrlig smak av rabarber och kanel. 

Rabarberscones 

 ca 7 st.

1 dl mandelmjöl
0,5 dl kokosmjöl (Ama prana)
0,5 dl pofiber
1 msk fiberhusk
4 ägg
1 dl vatten
0,5 dl turkisk yougurt
1 tsk bakpulver
1 tsk bikarbonat
1 msk äppelcidervinäger
en nypa salt
lite kanel och malen ingefära
Ca 2 dl rabarber skuren i bitar

Grädda på 200 grader ca 15-20 minuter





26 maj 2013

Gilla grönt!

Så underbart vackert och intensivt grönt det är just nu. Grönskan bara exploderar för varje dag som går. Det sägs att grönt verkar lugnande och harmoniserande för själen. 




























Men naturens grönska är inte bara hälsa för själen utan också bra för kroppen. Har ni provat göra gröna drinkar? Gröna drinkar och smoothies går ju att variera i oändlighet och är supernyttiga. Allt grönt är inte bara skönt för ögat utan också skönt för kroppen. Gröna grönsaker och örter innehåller klorofyll som är renande och alkaliserande för kroppen(alltså basiskt, gynnar kroppens ph-balans), viktiga enzymer, vitaminer och mineraler. På grund av den starka basiska egenskaperna verkar de också antiinflammatoriskt för kroppen. Särskilt på sommaren är det behändigt att fixa ihop gröna drinkar eller smoothies, särskilt om man odlar själv och bara kan gå ut i trädgårdslandet och plocka ihop det man vill ha. Mixa med lite isbitar så har du en fräsch sommardrink! Vill man slippa det mesta av den "gröna" smaken så kan man blanda i mera bär. För tyvärr kan det smaka lite gräs (beroende på vilka ingredienser man använder), men jag är väl så rubbad att jag bara tycker 
 det smakar fräscht :) 

Man kanske inte tänker på att det inte bara odlade grönsaker och örter man kan använda utan även våra hatade (läs: älskade) ogräs som nässlor och maksrosor. De är som övriga gröna växter basbildande, renande och särskilt  superväxten nässlan  innehåller massor med antioxidanter, mineraler och vitaminer (särskilt c-vitamin) Maskrosblad är t.ex. bra för matsmältningen och stärkande för levern. 

I min senaste drink mixade jag kinakål, gurka, spenatpulver (köpt), maskrosblad, harsyra, persilja, nyponpulver, riven ingefära, citronsaft, och mandelmjölk. Den här gången blandade jag inte med bär, men t.ex. lite svarta vinbär eller blåbär i är jättegott. Och för en mer mättande drink eller smoothie kan man till exempel tillsätta avokado, naturell/turkisk yougurt eller kokosmjölk.  



Man kan som sagt blanda i vilka grönisar som helst t.ex. rucola, spenat, selleri, kinakål, persilja, grönkål och blanda med valfri mängd bär eller frukt. 

Kostrådgivaren Ulrika Davidson skriver mer om fördelarna med gröna drinkar och smoothies. 

Ett annat tips om man vill göra det lite lättare för sig och inte hålla på och mixa en massa drinkar så kan man ta  vetegräspulver (eller korngräs) eller algen chlorella som båda är fullproppade med nyttigheter och klorofyll . 

Själv dricker jag sedan länge tillbaka varje morgon ett glas vatten med en tsk korngräspulver, 1 tsk chlorella och pressad citron för att få bort lite av gräs- och sjögrässmaken ;) och för att underlätta matsmältningen. 

Go grönt! 






25 maj 2013

Livet och resan

Jag har känt mig lite under flötet igen några dagar. Det är märkligt hur jag plötsligt drabbas av de här perioderna då det känns som om energin bara pyser ur mig. Det märks förstås bättre efter en tid med mer energi och ork och då börjar man alltid inbilla sig att det inte kommer att komma flera svackor. Men jag får åter igen påminna mig om att det är så efter en utbrändhet: det är inte en enda rak väg tillbaka till välmående och balans utan det har sina svängningar och kan vara så länge efteråt. 

Så är det ju med livet över lag, det känns bara lite extra extremt med de tvära svängningarna som kommer i processen då kroppen försöker hitta ny balans och hjärnan försöker lära sig nya tankebanor. Indirekt är väl hela den här processen med att på något sätt reflektera över,förstå, hitta sin identitet och försona sig med den man är och vad man vill med sitt liv och inte minst acceptera och älska den man är. Det kan omkullkasta så många gamla sanningar, tankar och förhållningssätt och det kan säkert frustrera en hjärna som blivit lagom bekväm med hur allt "ska fungera". Det är antagligen en livslång process att bli av med gamla demoner men för varje stund man är medveten om sina tankar och känslor och växer i sin medvetenhet så skapar man något nytt. Att vara medveten är att vara kreativ. Det är ju på ett sätt fortfarande en tid med förändringar men snarare inre förändringar och växande istället för yttre kaos och stress som föregick den här "livskrisen." 

Om man som jag lite för lätt för att suga åt sig intryck och lite för svårt att stänga av  tankarnas "autopilot"  är det viktigt att hela tiden påminna sig om att vara medveten och närvarande. Det blir lätt så att jag fastnar i mina rutiner och dagarna går så där slentrianmässigt  och då tappar jag känslan av närvaro. Det blir lite grått och lite apatiskt tills frustrationen tar överhand och då vet jag att jag gått för länge utan att vara medveten om livet.  Eller så så fastnar jag i ett tillstånd av överstimulans då min hjärna bara maler på och jag kan inte stänga av vare sig mina tankar eller yttre intryck. Att hitta en balans mellan de här två ytterligheterna är en utmaning! Att kunna leva kreativt, spontant  och medvetet men samtidigt med en känsla av harmoni och frid. Att kunna leva fullt ut men också varva ner och stilla sig. 

Det här med att ruska om sig själv ibland är nödvändigt för att man ska vakna upp och inse vad livet handlar om och verkligen bli medveten om var man befinner sig, vem man är, vilka behov man har och vad man önskar. Ibland gör livet det åt en men ibland kanske det är skäl att göra det själv. Och trots att jag är en inbiten rutinmänniska värdesätter jag spontanitet och beundrar människor som verkligen lever och kan behärska spontanitet och äventyr på ett balanserat sätt. Jag önskar att jag kunde vara mera spontan utan att mitt kontrollbehov ska börja blanda sig i. Jag vet att jag innerst inne är mycket mer spontan och kreativ men i något skede kom kontrollbehovet och rädslan och tog överhand. Jag tror min spontanitet inte behöver vara så extrem, bara jag kommer ihåg att krydda mina dagar med "vardagslekfullhet". Något varje dag som en aning rubbar den slentrianmässiga rutinen men inte så att jag hamnar ur balans. Något som får mig att känna mig levande och närvarande och får min energi att växa. Jag skrev en gång tidigare om det här med att göra saker på ett annorlunda sätt för att ta sig ur omedvetenhetens rutin. Pinsamt nog måste jag ju erkänna att jag varit ganska dålig på det...Men, bara att skärpa sig. Att lära sig medvetenhet kräver disciplin. Man tror kanske att det här med att släppa taget om onödigheter och lära sig att vara närvarande i nuet går lika lätt som att släppa ner soppåsen i soptunnan men det är det verkligen inte. Det är en daglig process, en ständig påminnelse tills det börjar komma naturligt. Och jag är verkligen inte där ännu.   Autopiloten sätter så gärna igång om man inte aktar sig. 

Alla minns ju hur det var att leva som barn, det fanns en helt annan kreativitet, lekfullhet och spontanitet i vardagen som gjorde att man var helt och fullt närvarande. Sedan blev man vuxen och började intala sig att man skulle ersätta allt med förnuft och förståndighet. Hemligheten med att leva ett spontant liv är väl att besitta ett inre lugn och stabilitet, en inre trygghet som inte rubbas trots att världen runt om är kaotisk. Hitta tillbaka till det inre barnets egenskaper med en vuxens erfarenhet och kunskap. I vilket skede av livet offrade vi vår kreativitet och fantasi därför att vi trodde att den inte gick att kombinera med förnuftet? Skulle vi inte leva mycket rikare liv om vi sökte efter de inre egenskaper som vi vet finns där men som vi trängt bort? Vi har alla en inre visdom som gör sin röst hörd i de mest oväntade situationer. Men vågar vi lita på den? På intuitionen? På platsen där drömmar föds och växer? Där kärleken har sina rötter. Där livet är evigt. 

Vi kan aldrig förlora delar av oss själva, vi har bara valt att skjuta undan dem och överskugga dem med andra egenskaper som vi tror ska ge oss ett framgångsrikt liv. Men livet blir inte framgångsrikt så länge du motsäger dig dina behov och dina drömmar. Och livet är inte ett liv så länge du gömmer dig för det, flyr från det eller vägrar att acceptera vad det ger dig. När du blir medveten om ditt liv märker du hur det du väljer att fokusera på får du mer av. Om du vågar tro på det du värdesätter, det du är passionerad för och det och dem du älskar - då kommer livet att pulsera i takt med din  puls och din dröm kommer också att vara Guds dröm - livets dröm. 

Jag tror att vi fokuserar för mycket på målen i livet istället för att leva enligt vårt syfte och våra behov. Målen är förstås viktiga för vår utveckling men mål utan mening är bara avsatser som du står på utan att betrakta utsikten. En resa utan destination, för destinationen är inte bara det nya landet du ser, utan den upplevelse och känsla som det nya landet ger dig. Som Patricia Sandahl-Tudor skriver i sin bok "I tacksamhetens tecken" : Syftet är vägen, målen är stegen. Se upp så inte målen övertar syftet."  Jag tror det är viktigt att vi hela tiden funderar över vilka våra värderingar är, för det är de som leder vår väg och våra val. Det är viktigare med vilken inställning vi gör något och vilka känslor som följer oss än att blint sträva efter ett mål som kanske under vägens gång tappat sitt syfte. Det är inte de konkreta saker vi utför som är avgörande, utan i vilket syfte vi gör det. Tappar vi glädjen och kärleken i det vi gör i livet är målen inte storartade längre, utan bara vansinniga.  

Jag läste följande mening i Paolo Coelhos bok "Alef" : "Du är inte längre här. Det är dags att du ger dig av så att du ska kunna komma tillbaka till nuet igen. Livet är tåget, inte stationerna" 

Ibland måste vi göra en resa för att hitta tillbaka till livet igen. Till nuet, det enda stället där livet är. Det behöver inte betyda en fysisk resa trots att det ibland är en god hjälp eftersom man bryter vanan och rutinen och underlättar därför att återfå medvetenheten. Den inre resan är den som betyder något oavsett om du gör den hemma i ditt hus eller i ett främmande land. Var du befinner dig efteråt och vilka insikter du fått under resan är det avgörande. Har du återfått livskraften? Har du fått kontakt med dig själv?  Vad har resan berättat för dig? Upplever du trygghet, harmoni? Har du återförenats med ditt syfte, dina drömmar, din själ? Kanske du behöver göra förändringar, kanske insikterna är skrämmande, men du har fått kontakt med din intuition och du vet vad som behöver förändras. Du har återvänt till nuet, det enda stället där du kan åstadkomma förändring och det enda stället varifrån du kan fortsätta att skapa och leva ditt liv. 

Kanske Stockholmsresan fick mig ur balans trots att jag vet att det var bra för mig att komma loss från mina rutiner. Samtidigt har det varit mycket att fundera på kring mina studier till hösten och lite ändrade planer och snabba beslut. Allt har känts lite skrämmande och underbart på samma gång. Så, några nätters sömnlöshet och lite mer intryck än vanligt slog väl tillbaka med energilöshet väl tillbaka här hemma, men jag känner mig tillfreds med de val jag gjort.  Livet är  skrämmande och fantastiskt. Så jag struntar i om jag idag kände mig helt svimfärdig efter några timmar på stan. Att jag igår var så trött att en promenad kändes övermäktig. Att jag vaknat med en gråtfärdig känsla flera dagar i rad. För det är övergående. Men livet är nu. Oavsett hur jag känner mig så lever jag livet just nu. Att leva betyder inte att man är på topp,  glädjesprittande och sprudlande. Huvudsaken att man upplever medvetet.  Jag kan vara lika närvarande vare sig jag är full av energi eller totalt orkeslös. Det är livet i dess olika former. Resan i dess olika skeden. Men det är livet,  allestädes närvarande. 







23 maj 2013

Lchf och en naturlig kost

Det är intressant hur det här med kost och hälsa väcker så stormande diskussioner. Eftersom lågkolhydratkost blivit allt vanligare verkar diskussionerna inte gå lika heta längre men åtminstone här i Finland är det ännu inte lika vanligt med lchf som i vårt västra grannland. Det är synd att det här med hur man äter så fort blir till något väldigt provocerande. Det gäller inte bara lchf utan allt som har att göra med hälsa, träning och hur man äter. Är man för otränad har folk åsikter, är man för vältränad har folk åsikter, äter man enligt ett visst sätt lika så. Det har väl att göra med att kost, träning och hälsa är en del av vår identitet och dessa ämnen blir lätt sårbara. Man vill att folk ska förstå varför man gör på ett visst sätt och förstås hitta ett sätt som fungerar för en själv på samma gång som det gärna "accepteras" av allmänheten. Jag tycker ändå det är så onödigt när debatterna blir fanatiska från båda hållen - det får allting att se så svartvitt ut. Det viktigaste tycker jag är att man alltid ser till individens behov. Vi har alla olika kroppar, olika ämnesomsättning och trots att man förespråkar en viss sorts kost så betyder det inte det exakt samma sak för alla!   Enligt min åsikt består mångas kost idag av på tok för mycket kolhydrater och särskilt snabba, näringsfattiga sådana och därför anser jag det viktigt att man ser över sitt kolhydratintag, MEN en lågkolhydratkost kan se olika ut beroende på personens behov och hälsotillstånd, den grundläggande principen är bara att man drar ner på kolhydraterna, äter naturligt fett och naturliga livsmedel(det tycker jag är en viktig del av lchf - fokus på naturlig mat, dvs skippa halvfabrikat och processerade livsmedel) T.ex  att äta hårdstekt bacon till frukost varje dag anser inte jag som en god kost. Det handlar inte bara om lite kolhydrater och mer fett i vilka former som helst, man måste också se på kvaliteten och andra faktorer när man väljer livsmedel. 

Jag drog ner på kolhydraterna och började äta en glutenfri kost redan för ett par år sedan men först för några månader sedan började jag äta mer enligt lchf. Största skillnaden från förra året då i och med att jag blev utbränd är att jag ännu då hörde till den "fettskrämda" kategorin och åt mindre kolhydrater utan att öka på fettet. Kombinationen av en sådan kost plus att min kropp inte verkade ta upp någon näring eftersom min kropp var i sådan obalans resulterade i att jag blev underviktig. Under det här året har jag läst massor om kost och näring och förstår att fett är nödvändigt för en fungerande kropp och en fungerande hjärna. 

Jag var nyfiken hur min kropp skulle reagera på lchf-kost. Min IBS-mage som jag aldrig verkar få bukt med har blivit bättre men inte så bra som jag önskade. Mina magproblem kommer i skov och jag vet att den största boven i dramat är hur jag mår psykiskt samt en usel matsmältning. Stress, oro och livsomsätällningar påverkar alltid magen negativt. Nyligen har jag också börjat äta kosttillskott som ökar saltsyraproduktionen och matsmältningen är så mycket bättre! Ofta verkar det inte ha så stor skillnad vad jag äter om min mage får för sig att krångla men det är ändå viktigt att inte förvärra tillståndet med mat som magen inte tycker om.  

Den främsta förändringen jag märker med lchf är hur mer balanserad jag känner mig. Förut drabbades jag ofta av blodsockerfall och  "panikhunger". Med lchf håller jag mig mätt längre och blir "behagligt" hungrig istället för den där känslan att "nu behöver jag mat genast annars kollapsar jag!".  
För mig är lchf - kost ett sätt att äta sund och naturlig mat med så lite tillsatser som möjligt och använda ekologiska råvaror, särskilt ohomogeniserade mejeriprodukter. 

Jag är glad att lchf diskussionerna börjar bli mer flexibla och att det framkommer att det finns många olika varianter. Det har kommenterats mycket att lchf skulle vara ensidig men det beror helt på hur man lägger ihop sin kost.¨På samma sätt som att en kost med mycket kolhydrater kan bli för ensidig kan förstås och lågkolhydratkost bli det också. När lchf-fenomenet  tog fart var det kanske mer fokus på den strikta varianten där man främst äter t.ex. fett, ägg, kött och grönsaker ovan jord. Nu för tiden  tycker jag det börjar fokuseras mer och mer på hur man kan hålla en lågkolhydratkost som livsstil och då lägga upp sin kost på olika sätt. En elitidrottare och diabetikers  kostupplägg behöver inte se likadan ut. Är man sockerberoende, diabetiker eller överviktig är det större skäl att äta striktare lchf men om man inte lider av blodsockerstörningar, insulinresistens, metabolt syndrom osv. så tycker jag man men goda skäl vara ganska liberal.  Jag tror långt på att kroppen säger till vad den mår bra av. Vissa är helt enkelt mer känslig för kolhydrater än andra. Vissa klarar av att äta mer kött, vissa klarar inte av att äta för mycket fett och kan då välja ett högre intag av grönsaker, vissa i sin tur kan få problem med magen av för mycket fibrer eller för lite fibrer - man måste helt enkelt lyssna på vad kroppen signalerar till följd av den kost man äter. 

Det finns alltså många varianter av lchf - den gemensamma faktorn är som sagt att man drar ner på kolhydraterna, särskilt de näringslösa och snabba kolhydraterna. Det viktigaste tycker jag är att man minskar eller slutar äta raffinerat socker och vitt mjöl. Jag har själv inte slutat äta socker helt - För att upprätthålla min dagliga livskvalitet ser jag t.ex. ingen orsak att sluta äta min 85 % choklad för igen handlar det ju om mängden, oavsett vad man äter. Jag har inte för vana att sätta i mig en hel chokladplatta på en gång. Men jag behöver en bit efter maten. Och om jag äter socker ibland så njuter jag hellre av det lilla jag äter istället för att "slösa det" på livsmedel med onödigt tillsatt och dolt socker som är totalt onödigt. 

Jag tycker utvecklingen går mot det bättre när lchf-diskussionerna nu för tiden börjar ta fasta mer på näring . Det handlar inte bara om kolhydrater. Om man under en tid äter strikt lchf i viktminskningssyfte eller för att få ordning på blodsockret så gör det kanske inget men i längden tror jag det är viktigt att hålla koll så man faktiskt får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler och lär sig variera kosten så gott det går. Till exempel om man inte äter frukt så tycker jag att bär är något att satsa på istället. Ser inte någon  anledning att undvika våra nordiska superbär som är fulla av viktiga antioxidanter (om man inte äter strikt lchf) Och igen handlar det ju även om mängden. Knappast hör det till vardagen att man sätter i sig ett halvt kilo blåbär. Jag äter t.ex. svarta vinbär och havtorn med turkisk yougurt på morgonen och det vill jag inte vara utan. 

En annan sak som jag tycker det är viktigt att tänka på - inte bara vid lchf kost utan annars också - är att försöka äta en basisk kost som balanserar ph-värdet. De flesta människor idag är försurade på grund av en kost innehållande för mycket snabba kolhydrater och dåliga fetter (transfetter). Mejeriprodukter, ägg och kött är tyvärr också  försurande livsmedel och det blir ju en hel del sådana produkter inom lchf. Gröna grönsaker är basiska och därför en viktig del av en balanserad kost. Alla former av grönsaker (ja även rotfrukter i måttlig mängd om man inte är strikt) är  förstås bra men de gröna är särskilt basiska. Citron är också basisk fast det är en syrlig frukt - ett bra tips för att neutralisera kroppens ph-värde och underlätta matsmältningen är att dricka varmt vatten med pressad citron i ca 15 minuter före en måltid

Alltså, ni som äter lågkolhydratkost (och övriga också): glöm inte att lassa på med grönsakerna och minska eventuellt lite på rött kött. Igen, om man inte är strikt ser jag ingen vits med att hålla igen på grönsakerna. Vi behöver den näringen! Det här med mejeriprodukter är kanske lite knepigare för det blir ofta så att man tillsätter fett i form av creme fraiche, feta ostar, grädde osv. Men t.ex. kokosgrädde är jättegott i maten som omväxling (och även att blanda med naturell/turkisk yougurt till frukost) samt olivolja och kokosolja (kokosolja är en superb fettkälla!Ska skriva mer om det en annan gång). Sedan är nötter också en bra fettkälla,trots att de flesta nötter innehåller mer omega 6 fetter i förhållande till omega 3 (omega 3 behöver mer av). Åter igen, äter man inte stora mängder så torde det inte vara ett problem. Jag har också gått in för att använda ekologiska ohomogeniserade mejeriprodukter så långt det är möjligt eftersom jag tror att homogeniseringen av mjölk inte bara är fullkomligt onödigt men också ohälsosamt för kroppen. Det är intressant hur vissa som har svårt att tåla mjölk verkar kunna använda ohomogeniserade mejeriprodukter utan problem. Det  är alltså inte alltid laktosen som är problemet.

Ett skäl att minska på (särskilt snabba) kolhydrater är just att minska stressen som kroppen utsätts för vid en kost med för mycket onaturliga och processerade livsmedel.  Det handlar inte om att utesluta en hel näringsgrupp - man slutar inte äta kolhydrater men man minskar intaget och fokuserar på kvaliteten. Det är också mycket i kosten i dag som är inflammationsbefrämjande för kroppen och jag tror på att man kan förebygga många hälsoproblem genom en naturlig kost med mycket näring. Många människor går omkring med en kronisk "tyst" inflammation i kroppen som inte behöver märkas förrän människan plötsligt blir sjuk. Tyvärr innehåller våra livsmedel idag inte heller den mängd näring vi behöver så kosttillskott kan många gånger behövas för att uppnå balans i kroppen.  Det handlar heller inte bara om att livsmedel besprutas, genmanipuleras och ligger länge i lådor och butiksdiskar - utan också om hurudan livsstil vi för överlag. Stress "äter oss" på näring och i en kroniskt stressande tillvaro förbrukar kroppen extra mycket näring.  

Som sagt är vi alla unika till kropp och själ och därmed olika behov.  Kroppen vet vad den behöver och ger oss signaler om vad den mår bra av eller inte mår bra av. En harmonisk kropp är en kropp vars självläkande funktioner fungerar som de ska. Kroppen strävar ju alltid efter balans och jämvikt och ofta märks inte obalansen innan en sjukdom bryter ut. Jag tror på att man kan förebygga mycket både med hjälp av det vi stoppar i oss och hur vi mår psykiskt. Det handlar om hela individens välbefinnande - relationen mellan kropp, själ och omgivning. 


Sedan är det ju klart att det behöver finnas forskning som grund  om en viss kost ska  ingå i allmänna rekommendationer men varför inte vara öppen och nyfiket inställd så länge forskningen pågår istället för att dissa direkt bara för att det handlar om något nytt? Det blir ju desto viktigare att lägga mer resurser på forskningen ju mer folk väljer att äta på ett visst sätt. Allt som verkar få folk att må bättre måste ju ändå ha något värde och borde väcka intresse för att vidareutveckla. 


Så låtom oss lägga lite mer energi på att lyssna på kroppen och lite mindre energi åt att kriga och debattera in i all oändlighet! Jag vill vara öppen för det mesta, skaffa information och om det sedan intresserar, provar jag det själv. Då lär jag ju märka om det känns bra eller inte. Det är trots allt din kropp och ditt välmående som är det bästa beviset på vad som funkar eller inte. 












21 maj 2013

Sköna dagar

Så var man hemma igen och tack och lov håller är det ännu varmt här! Vädret i Stockholm var lite antiklimax jämfört med värmeböljan som slog till här hemma samtidigt. Men förutom frånvaron av sommarvärme bjöd Stockholm på några sköna dagar. 

                                  Så vacker solnedgång över Ålands hav


                                       
                             Så här naturskönt kan det vara i förorten


Så blev det en hel del god mat förstås! Typiskt mig att bara ha en massa bilder på mat :) 

Bland annat mumsig räksallad i Humlegården.



Åt världens godaste sniglar i vitlökssmör! 



Bjöd också min värdinna på lchf-lunch: wraps/ crepes med avokadoröra innehållande mosad fetaost, basilika, purjolök  och creme fraiche, sallad och någon sorts chorizokorv.



Och naturligtvis buffé ombord på Viking Grace på hemfärden. 
n. 

Har inte gjort något storartat under mina dagar i Stockholm så det finns inte så mycket att rapportera. Har mest slappat, strosat på stan och ätit gott. 
Fint så! 

Nu ska jag fortsätta njuta av sommaren som äntligen tagit fart!








13 maj 2013

Morsdagen

Moder Margit firades igår med morsdagsbuffé ute vid havet, på Café Compass. Fast man bott här hela livet blir jag alltid lika förvånad hur långt det är till andra änden av den här ön. Så mycket fina ställen där ute men jag skulle nog inte kunna tänka mig att bo så långt från civilisationen. På sommaren skulle jag absolut kunna ha en liten stuga vid havet men att köra 50 km in till stan vintertid - no way. Ibland önskar jag ändå att min röda stuga var belägen lite längre ut i skogen och lite närmare havet. Lite närmare tystnaden. Lika nära till stan men ändå på en lite ensligare och lugnare plats. Den lantliga idyllen störs en aning av att bo precis bredvid en livligt trafikerad landsväg. Så fort jag tagit bort innerfönstren nu på våren tränger trafikljuden in lite irriterande mycket trots att fåglarna tappert kämpar för att överrösta bilarna. Men det tänkte knappast min morfars far Petter på när han byggde stugan 1915. Då var det nog inte så vältrafikerat. Hästhovar för ju inte lika mycket oväsen som lastbilar. 

Jag minns ännu när jag var barn och man kunde plocka blåbär i den lilla "skogen" bakom stugan som då var mina morföräldrars. Nu är det ett minne blott, antagligen "tack vare" alla sköna avgaser. Låter ju som om jag var lastgammal när jag skriver så här :) men mycket kan ändras på ett par decennier. Ibland önskar jag att jag var född i en annan tid och har tendensen att romantisera de svunna tiderna. Kanske för att jag typ endast läser historiska romaner, älskar 1800-tals poesi och gamla prylar... det finns mycket jag skulle kunna tänka mig att vara utan men glömmer kanske bort att det säkert finns mer jag absolut gärna hade varit utan. Om jag sluppit utedass, tuberkulossmitta och gröt och potatis tre gånger om dagen så kanske det hade varit idylliskt. 

Okej, sluttjatat om förr i världen och tillbaka till en söndag år 2013. Så här gott tvivlar jag i alla fall på att jag skulle ha fått för 100 år sedan.   Fisk hade jag säkert fått men förmodligen i form av kokt abborre eller strömming i stället för rökt och gravad sik och lax. Och antagligen inget glas vitt heller :). 

Så mätt blev jag av förrättsbuffén att varmrätten fick lov att utebli. 




                                       Mama Lindvik hugger in!
 

Andades lite frisk luft vid havet och njöt av det stilla och karga landskapet . 







Kramar i efterskott till alla mammor där ute!  Hoppas ni firades stort! 


10 maj 2013

Fredagsfakta

Fakta: Vårens första rabarberkräm med vispgrädde måste vara det bästa smakupplevelsen genom tiderna. Nästan så man svimmar lite när man sätter  första skeden i munnen... Inget slår nykokt rabarberkräm i dessert-väg. Inte ens chokladmousse!!  (Ja ni hörde rätt). Det är nog för att rabarber är något man bara får en kort tid på året och då blir det så mycket mer speciellt. Det är en av vårens absoluta höjdpunkter! Däremot är jag inte lika djärv som min femåriga brorsdotter som älskar att smaska på rå rabarber. Fast vem är lika djärv som en femåring vars favoritmat består av surkål,oliver och gojibär? Och som även tycker om att knapra på rå gräslök och färska örter :) Ett förfinat smaksinne till skillnad mot min egen mat-kinkighet som barn. Det som tog mig nästan 30 år att lära mig tycka om gravlax!  


                               Tack pappa för kräm-premiären! 

Så fort rabarbern växer till sig lite mer ska det nog lagas en rabarberpaj illa kvickt! 


Fakta : En balanserad människa behöver också en balanserad bil. Idag förde jag min lilla röda clio på hälsogranskning (även kallat besiktning).
Tyvärr var inte bilens hälsa riktigt i balans. En massa smågrejer som måste fixas, suck! Mera utgifter när man verkligen inte behöver det. Men bilen måste ju vara i skick, annars kanske den också bränner ut sig ;) 

En bil som får underkänt i besiktningen måste fixas inom en viss tid, annars får man inte köra. Det är olagligt att köra en bil i sådant skick att den slirar in i en vägg. Varför är det då okej för en människa i obalans att köra på tills man brakar in i väggen? Det är livsfarligt att köra en ostabil bil men det är också livsfarligt att leva med en ostabil kropp. Ibland verkar det som vi tar hand om våra prylar bättre än vi tar hand om oss själva. Huset ska vara skinande rent, men  strunt samma om vi är redo att stupa. Fasaden ska gnistra medan insidan vissnar. Huvudsaken vi kämpar - leva kan vi ju göra sedan, när vi fått allt det där vi önskar. Huvudsaken vi inte visar utåt hur vi mår, då kan vi leva ett låtsas liv ibland och ignorera att vi inte är lyckliga. Huvudsaken att vi kan pricka av på checklistan över "Ett lyckat liv". Allt ska skina och se vackert ut men vår egen skit trycker vi längst inne i själens "garage". (Detta fick mig att tänka på att jag borde tvätta fönstren... ha ha!)

Okej, det här var kanske inte den bästa liknelsen :) Men egentligen är det ganska talande att jämföra en bil med en människa. Om vi trycker gasen i botten tillräckligt många gånger kommer bilen till slut att slitas. Och då för vi den förstås till verkstaden utan desto större funderingar. Tar bensinen slut, fyller vi på. Får vi motorstopp kommer vi ingen vart. Varken med bilen eller med oss själva om det är vi själva som fått motorstopp. Men en människa som tryckt på gasen för mycket under en får lång sträcka utan att sakta farten och som sedan får motorstopp måste man ju ifrågasätta. Då är det inte lika självklart vad som behöver göras. För en människa ska ju klara allt. Helst lite till. Men en bil kan vi faktiskt byta ut men vår egen kropp kan vi inte ersätta!


Fakta:  Det här med att hitta ett deltidsjobb som inte medför alltför mycket stress: inte lätt!  Tips emottages med tacksamhet! 

Fakta: Hur sjukt är det inte att man anses bli frisk på "fel sätt"? Om ni inte kollade Spotlight igår från yle5 så gör det här på arenan.

Fakta : TGIF! (alltså: Thank God it´s friday! för de som inte förstod det) för er som inte är lediga varje dag alltså...he he! ;) Ja, ledig är ett mycket trevligare ord än sjukskriven/arbetslös.   

Nu stänger jag funderings-fabriken för idag. En ny bok ska påbörjas, chokladen ska hämtas från skåpet och en vinflaska ska korkas. Japp, det är fredag gott folk. Det kan man faktiskt fira fast man är "ledig". 






9 maj 2013

Nya favoriter




Underbart med vårregn! Det doftar nytt gräs och lera och grönt. Fiskmåsarna skränar och söker maskar ute på ängen. Trastarna sjunger utanför fönstret. Det skvalar från stuprännorna och det är så mysigt att pyssla på här inne och lyssna på regnet. Fast jag förstår att alla inte håller med mig, särskilt ni som  har ledig dag idag och önskade sol och värme. 

Vad bättre en regnig dag som denna än att prata lite mat. Här är lite nya favoriter från köket:

Jag experimenterar lite med frukosten för tillfället. Min frukost har hittills nästan regelbundet bestått av naturell yogurt - antingen vanlig eko-yogurt blandat med turkisk yougurt - eller en blandning av turkisk yougurt, ekologisk sojayogurt och kokosmjölk. Sedan rör jag ner lite blötlagda chiafrön och strör nötter på.  Den här blandningen av turkisk - och sojayogurt med kokosmjölk började jag med för att lite minska på mejeriprodukterna men jag är också lite tveksam till det här med soja. Trots att jag äter ekologisk sojayogurt så är jag ändå lite tveksam till soja.  Först och främst är soja svårsmält och innehåller lektiner som kan vara skadliga för tarmen. Ekologisk soja är ju inte GMO-odlat och besprutade men innehåller samma mängd fytoöstrogener och det är jag fortfarande inte riktigt på klart med. Hur mycket bråkar man med hormonbalansen genom att äta soja?

I alla fall så tyckte jag det var på tiden att variera min frukost lite så nu har jag lagat smoothies två morgnar i rad. Med lite extra ingredienser behövs det inte lika stor mängd soja- och turkisk yogurt. Eftersom det känns skumt att dricka sin frukost (behöver något som går att tugga!) så lagade jag den kvällen före så den hann tjockna i kylen och så åt jag den med sked - som yougurt. Med nötter påvar det riktigt fräscht och gott. Och mättande! 


Ser kanske inte så gott ut men det var det! I smoothien blandade jag: en halva av en liten avocado, en stor klick turkisk yogurt, två stora klickar sojayogurt, en skvätt kokosmjölk, lite svarta vinbär och havtorn, lite riven ingefära och en nypa vaniljpulver. Ja och så till den "äckliga" biten: en tesked spenatpulver som jag inhandlade på Ruohonjuuri i Tammerfors. Det är liksom koncentrerad spenat i pulverform - jag tyckte det lät fantastiskt. Färsk spenat behövs ju annars i så stora mängder och är dessutom rätt så dyrt, men nu kan man få i sig alla spenatens nyttigheter i en tesked! Varning: för mycket pulver ger en ganska utpräglad spenatsmak, så man ska vara försiktig med doseringen. Nyttigt kändes det i alla fall! 

Idag blev det en enkel men god lunch: Indisk kycklinggryta med jordnötter och  broccolimos.


 Hemligheten med en god kycklinggryta är definitivt: kokosmjölk! Det ger en så krämig och god smak och passar utmärkt med indiska kryddor. Jag använder oftast ingefära, gurkmeja, curryblandning, koriander, garam masala och spiskummin då jag lagar indiskt. 

Ett underbart vårtecken i matväg är rökt abborre. Pappa hade fått massvis med abborrar i näten i går så till kvällsmat blev det premiär med rökt abborre. Det om något är sommarsmak! Jag fixade en sallad och toppade med abborre och en fisksås av creme fraiche, gräslök (från grönsakslandet!!), dijonsenap, citron och svartpeppar. 


Till det, nybakat bröd. Jag gjorde en limpa från boken:Baka matbröd med LCHF. 
Det enda minuset var att receptet inte innehöll fiberhusk, vilket gjorde att den hade tendensen att falla samman när man skulle skära den.  Jag brukar oftast tillsätta fiberhusk i recept om de inte innehåller det från början men glömde den här gången. Smaken var det i alla fall absolut inget fel på. 

 En sista grej som jag nyligen upptäckt är ÄGGMJÖLK! Låter ju kanske ganska äckligt men jag kan lova att det är superbehändigt. Kanske inte jättegott att dricka som så men det är en bra bas för andra drycker som  varm choklad eller kaffe latte. I princip så mixar man ägg, smör/kokosolja och tillsätter kokande vatten och mixar så det blir en skummande varm dryck. Man kan också tillsätta grädde eller kokosmjölk och så förstås smaksätta hur man vill med t.ex. kanel, ingefära, vaniljpulver. Vill man göra varm choklad tillsätter man bara kakao och lite stevia och är man sugen på en latte är det bara att blanda i snabbkaffepulver. 

Jag provade göra varm choklad och den blev jättekrämig och god, särskilt med en skvätt kokosmjölk i. Jag mixade ett ägg med 1 msk smör och 1 msk kokosolja, 2 tsk kakao, en nypa stevia och en nypa kanel. Det är en väldigt mättande dryck och är ett bra fika tips som man står sig länge på! Men inget man häller i sig som ersättning för en kopp svart kaffe :)
Här är ett originalrecept på Äggmjölk och ett på några olika varianter av ägglatte. Latten har jag ännu inte provat. 


 Over and out från köket. Njut av regnet gott folk och fixa något gott ni också! 


8 maj 2013

Rabatten

Förra veckan fixade till min rabatt. Först hade jag stora planer men bestämde slutligen att låta största delen av rabatten vara orörd eftersom det finns så många fina blommor från förr. Lupinerna ersattes dock med två sorters Riddarsporre, (har pinsamt nog redan glömt vilka sorter... ingen trädgårdsexpert ännu på lång sikt...:) ) samt två lökar som ska bli Orientliljor. I mitten planerar jag att så lite Ringblommor när vädret blir varmare och stoppa ner några lökar för nästa års vårblommor. 






Ha, ha! De här bilderna platsar inte i någon trädgårdsblogg direkt :) Fyra ynkliga växter och två lökar har jag stolt grävt ner i jorden. Mitt försök till trädgårdsarbetet är kanske lite patetiskt men bättre börja småskaligt när man är nybörjare. Det lär väl se desto finare ut om två månader (hoppas jag). Jag hade från början lite mer grandiosa planer men sen när jag kom ihåg att det fanns så många fina blommor från förr, ville jag inte ta bort dem. 

Rabattdesignen är inte heller den allra vackraste och består för tillfället av några decennier gammal blekgrön flagnad betong, men det får bli ett projekt för ett annat år. Det syns inte heller så mycket när grönskan tar över.



6 maj 2013

Vyer från helgen


ÄNTLIGEN ett sätt som det går att ladda upp bilder! Om jag flyttar över bilder till något som heter Picasa web album och därifrån laddar upp på bloggen så fungerar det. Men det ska ju gå att ladda upp på vanligt sätt också så något problem är det med min dator.

Det har varit en intensiv men väldigt givande och intressant kurshelg. Sömnbristen får jag ta igen nu när jag är hemma i mitt tysta hus utan skrikande barn i hotellrummet bredvid och trubadurer med elgitarr i våningen under. (Ja, när den högljudda barnfamiljen äntligen tystnade fick jag ta del av finsk trubadurmusik från puben i våningen under) Annars säkert helt bra musik, men ve den som stör miss Sofie när hon ska sova!! :) Jag tänkte i ett skede att jag lika gärna skulle ha kunnat gå ner till puben och ta mig en nattfösare och lyssna på musiken istället för att ligga där och förbanna de tunna väggarna. 


  Tammerfors är annars en riktigt fin stad! (konstaterade hon lite förvånat...) Jag har egentligen inte sett så mycket av stan förutom centrum dvs. shoppinggatan förut och det är många år sedan.  Jag hann inte se så mycket nytt nu heller men uppskattade det jag såg. Speciellt det gamla fabriksområdet där kursen hölls hade sin charm. 


                                 Okänd snubbe fastnade på bild.


                                    Centrum är också vackert.


 Utsikt från sängen i mitt lilla hotellrum. Rymdes inte så mycket annat än mig själv och mina grejer.



Det känns bra att återkomma till Tammerfors i höst för mera studier. Kursen i näring och kost var så intressant att jag nästan är frestad att ändra mina planer och börja studera till närings-och kostrådgivare först i alla fall. Fast jag ska väl nog gå enligt planerna och gå någon kortare kostrådgivarutbildning i ett senare skede. Det känns lite väl maffigt att studera just det området på finska eftersom det är mer teoretiskt och massivt än reflexologistudierna (har jag för mig i alla fall). Men jag har absolut planer på att studera till kostrådgivare i något skede också. Särkskilt nu när jag hittat en utbildning i Sverige som man helt kan gå på distans via webbföreläsningar. Två föreläsningar i veckan under en termin. Bara hemma i soffan. Fantastiskt! Tyvärr är det ju inte heller helt gratis om man säger så, annars skulle jag inte tveka att gå den utbildningen i höst också eftersom reflexologistudierna inte är på heltid. Men, man kan inte få allt på en gång, särskilt inte när man är sjukskriven och blivande arbetslös och det där saldot på kontot sakta men säkert minskar...Med ett deltidsjobb, om jag nu hittar något, lär jag inte heller tjäna några stora summor. 

Men, huvudsaken att man har drömmar och vet vad man vill. Och att man faktiskt vågar börja något nytt trots att man inte vet hur det kommer att bli. Jag kan så klart inte vara säker på att jag kommer att trivas som reflexolog  fast det känns väldigt inspirerande för tillfället. Man kan inte veta något säkert innan man prövat. Och så finns det så mycket intressant att studera i kombination med det yrket också för att bredda sin yrkesroll. Kostrådgivning vill jag absolut kombinera med reflexologin i framtiden. Sedan finns det ju oändliga studie- och fortbildningsmöjligheter. 

Den som lever får se och den som inte provar på något nytt kan inte heller veta om det sedan var rätt för en själv eller inte.  Jag ser i varje fall fram emot att prova på nya studier till hösten. Det känns så inspirerande och uppfriskande att få sätta sig in i ett helt nytt område. 


4 maj 2013

På äventyr i Tammerfors

Så var man i Tammerfors och slarvar :) Fast slarvar kan man ju inte direkt säga att jag gjort. Har varit en mycket duktig elev och suttit på kurs hela gårdagskvällen och från 9-17 idag.  Imorgon håller föreläsningen på till 16 och sedan åker jag direkt hem med tåget, så något slarvande på stan eller turistande finns ingen tid för. Typiskt att butikerna stänger kl 18 på lördagar men det är kanske lika bra det :) Som den mat- och kostnörd jag är hade jag dock ett viktigt mål i sikte, nämligen Ruohonjuuri, dit jag rusade direkt efter föreläsningen idag, så jag skulle hinna innan stängning. För er som inte vet är det en ekobutiks"kedja" som också finns in Helsingfors och Åbo också tror jag. Jag såg antagligen ut som en femåring i en godisbutik där jag gick omkring med lysande ögon bland hyllorna. Liiite jobbigt kändes det när jag kom till kassan och skulle betala härligheten, men man måste ju passa på att hamstra när det är sådana grejer som inte finns i Vasa. Visst??!

Kursen har hittills varit riktigt intressant. Det är så länge sedan jag varit på någon föreläsning som jag verkligen upplevt som inspirerande och intressant. 
Det här med att sitta stilla hela dagen och lyssna vilket man ju gjorde under studietiden känns dock lite ovant. Jag märkte att trots att det var intressant så blev jag väldigt rastlös. Inte för att jag flänger på hela tiden där hemma men jag är inte van att sitta två timmar i sträck utan att få stiga upp ens för att sträcka på mig. Det har varit ganska få och korta pauser eftersom innehållet är så omfattande.

 Det märks att hjärnan  inte riktigt är van att ta in så här mycket information  på en gång och systemet känns lite överbelastat. Det snurrade minst sagt ordentligt i huvudet i går när jag skulle "sova", vilket jag förstås inte gjorde särskilt många timmar heller. Det här med att kunna stänga av hjärnan, suck! När ska man lära sig den konsten? Trots att kursen går på finska och det kräver lite extra koncentration har det ändå känts förvånansvärt lätt  att hänga med.  Jag blir fortfarande lika förvånad varje gång jag märker hur bra jag faktiskt lärt mig finska under det senaste året.  All information och näringsämnen, näringsfysiologi och kost var inte alls så krångligt att greppa trots finska termer. Mycket tror jag ändå beror på att föreläsaren pratar väldigt klart och tydligt och så underlättar det förstås att jag av eget intresse läst ganska mycket om kost och näring på egen hand.

Det är lite lustigt hur exotisk man känner sig som svenskspråkig i vissa sammanhang. De flesta kursdeltagarna är från Tammerforstrakten och som enda svenskspråkiga från en avlägsen liten helsvensk ö i kvarken får man väl lov att göra bort sig lite. Det hände sig att jag under lunchpausen frågade en av  kursdeltagarna: "Onko tässä ravintolassa juokseva pöytä?" istället för seisova pöytä...Jag märkte inte ens felsägningen själv innan det uppstod en lång tystnad och hon frågade om jag menade stående bord och inte gående bord...?  Alltid bra att få roa någon :)

Ja så sånt gör jag den här helgen. Sover i ett litet mysigt hotellrum. (bor på ett förmånligt hotell med självbetjäning - AVSEVÄRT mysigare än Omenahotelli måste jag ju tillägga). Roligt med lite miljöombyte men ska bli väldigt skönt att få komma hem. När man varit sjukskriven tre månader och mest bara hållit sig inom hemmets fyra väggar känns tröskeln först nog lite hög när man ska resa eller göra något som kräver en del extra energi. Huvudsaken att det är något man vill göra och att det ger något tillbaka. Tröttheten får man helt enkelt stå ut med om man betalat ett par hundra euro för en tre dagars kurs. Nu ska jag bara slappa resten av kvällen med datorn som sällskap. Hoppas på lite bättre sömn i natt så jag kan ta in det sista av kursen imorgon. Det enda negativa med det här hotellet är att det hörs alltför bra mellan rummen. Jag kan nästan höra vad typerna i rummet bredvid pratar om. Hoppas de är vettiga och går och lägger sig tidigt och inte får för sig att börja sjunga karaoke eller festa vilt. Nej nu hör jag barn som vrålar, så kanske det inte blir karaoke...fast de verkar ganska högljudda allihopa.

Nej nu har det har tagit oförskämt lång tid att få ihop det här inlägget och jag vet knappt vad jag svamlat om.  Kanske ett tecken på att man borde  sluta när man är så trött att sängen gungar och man börjar få minnesluckor. 

Hyvä yötä !

2 maj 2013

Bloggproblem

Dumma dumma blogg!! Först går det inte att ladda upp bilder på flera dagar och idag har det varken gått att spara eller publicera något.  I morse försvann hela inlägget jag skrev och sedan har det inte gått att spara någonting.Någon annan som har problem med blogspot för tillfället? Det har varit så flera dagar nu och jag vet inte om det är min dator eller bloggfunktionen det är fel på. Det enda sättet det funkar att lägga till bilder i bloggen  är att kopiera och klistra in i ett word dokument och sedan kopiera därifrån till bloggen. 

Nu verkar det fungera att spara text men så fort jag lägger till en bild krånglar det igen. Får väl bara låta det vara och hoppas att problemet löser sig. 

Imorgon bär det av till Tammerfors på kurs. Känns nästan nostalgiskt att åka tåg igen, det påminner om studietiden. Då var man verkligen utled på tågresorna men du ska det bli riktigt uppfriskande att få komma iväg några dagar och se något annat. Det är otroligt nog mer än ett år sedan jag åkt tåg sist. 

Håller tummarna för att bloggen skärper sig annars får jag väl misstänka att det är datorn som kräver en hälsoundersökning.