8 apr. 2013

Lite kaos i hjärnan

Jag är medveten om att det här är ett ämne som inte diskuteras särskilt öppet men jag har ju hittills kört med öppna kort här så varför sluta nu? :) 
Varför det ska vara så tabu förstår jag inte riktigt heller eftersom det nästan förefaller bli lika vanligt att äta dessa läkemedel nuförtiden som värkmedicin.
Ganska oroväckande enligt min mening. Jag säger inte att deras effekt inte skulle ha en positiv inverkan men det känns lite som om läkemedlen lite för lättvindigt tar över den terapeutiska biten.Läkemedlet ska ju vara ett stöd men det tar inte bort grundproblemet. Bara för att SSRI-läkemedel anses säkra och inte är beroendeframkallande så tycker jag inte man nödvändigtvis behöver fortsätta knapra de för evigt för "säkerhets skull". Jag tror det är viktigt att se antidepressiva som ett viktigt stöd men inte som ett mirakelmedel som fixar alla problem. Symtomen kanske lindras men orsaken finns fortfarande kvar under ytan. Till exempel har kognitiv beteendeterapi ofta visat sig ha bättre effekt än enbart läkemedelsbehandling och en kombination av läkemedel och terapi har också visat sig vara mest effektivt.

 Jag har ätit Cipramil som är ett SSRI-läkemedel sedan förra sommaren i och med att jag blev utbränd. Sedan ett par månader tillbaka har jag trappat ner dosen för jag hade bara planerat att ta dem tills läget stabiliserats.Det är förstås svårt att veta när det är läge att avsluta men jag vill inte heller fokusera alltför mycket på medicinen som jag endast sett som ett tillfälligt stöd. Att jobba med mig själv och min stress(in)tolerans i terapin är det viktigaste samt reflektera och utveckla mig själv på egen hand för att undvika att hamna i liknande situationer i framtiden. Läkemedel till all ära, men de största förändringarna gör man själv.


Jag har ätit SSRI tidigare i två omgångar på grund av panikångest och när jag slutade för andra gången sa jag till mig själv att aldrig börja igen bland annat på grund av de utsättningssymtom jag fick när jag slutade. Men sen slog utmattningen till och vad gör man när man mår jättedåligt och man rekommenderas att börja medicinera igen? Jag funderade nog ett bra tag innan jag tog beslutet. Med tanke på hur jag mådde  var det antagligen ett positivt stöd i återhämtningsprocessen och hjälpte säkert till att stabilisera måendet.   Serotoninhalterna i hjärnan sjunker ju vid stresstillstånd och utbrändhet och trots att halterna säkert stabiliseras av sig själv så småningom så får jag väl tro att medicinen snabbade på processen. Jag planerade som sagt inte att äta medicinen så länge den här gången eftersom jag fått väldigt livliga drömmar och särskilt mardrömmar som biverkning. Låter kanske inte så farligt eftersom det är enda biverkningen jag upplevt, men för mig är det oerhört störande. Jag har liksom fått nog av det nu och jag saknar tiden  då jag sov lugna och rofyllda nätter istället för att vakna genomsvettig och skräckslagen. Visst kan man ifrågasätta om det här är den bästa tiden att sluta med medicinen med tanke på att våren alltid för med sig lite ångest och gör mig lite upp och ner, men det ser jag också som en naturligt del av årstidsväxlingen. Panikångesten lider jag ju inte av mera förutom att jag kan få känningar ibland och den grad av ångest jag kan uppleva kan jag också hantera nu för tiden så jag kan inte tro att det skulle så så stor roll om jag tar den pyttelilla dosen av läkemedel eller inte. 

Trots att jag heller inte är helt återhämtad efter min utmattning så ser jag heller ingen större vits att klamra sig fast vid medicinen. Det viktigaste är som sagt att jag försöker balansera upp mitt liv på andra sätt och tar hand om mig själv. Man hoppas ju att serotonin nivåerna ska stabiliseras på naturlig väg av sig själv så att man kan må bra i framtiden också.   Som hjälpmedel nu i och med utsättningen tar jag ändå ett kosttillskott som heter 5-htp, vilket är ett förstadium till serotonin i kroppen. Det omvandlas från Tryptophan, en aminosyra som är viktigt för bildandet av serotonin. Jag har läst en del om 5-htp och dess inverkan på det naturliga bildandet av serotonin och tänkte att det kanske skulle lindra utsättningssymtomen. Än så länge vet jag inte, för särskilt stabil känner jag mig verkligen inte. 

Det är ganska fascinerande med de här utsättnings symtomen. Det är förstås individuellt hur man reagerar - vissa upplever inte så mycket besvär och vissa har så svåra symtom att de börjar ta medicinen igen. SSRI-läkemedel är ju inte beroendeframkallande på samma sätt som t.ex. benzodiazepiner så man ska väl inte kalla det för abstinens men det känns i alla fall så. Hjärnan vänjer sig vid högre halter serotonin och det tar ett tag innan signalsubstanserna "rättat till sig" igen när läkemedlet försvinner ur kroppen.  Det är som  hjärnan går in i ett kaostillstånd och jag kan föreställa mig att signalsubstanserna blir en aning förvirrade i början . 
Jag kan inte låta bli att tänka, är inte det en form av abstinens då? Det beror väl på hur man definierar begreppet. Om hjärnan måste vänja sig av vid ett läkemedel innan man kan må bra igen så skulle man ju tycka att det är en form av beroende. Jag tycker man borde prata mer om utsättnings symtom för trots att de är ofarliga så kan de vara väldigt obehagliga särskilt om man inte vet vad som väntar.

Måste ju bara understryka att man ju aldrig ska sluta tvärt med SSRI utan gradvis trappa ner vilket jag förstås gjort men reagerat av utsättningen trots att jag bara ätit en fjuttig liten dos på slutet som tydligen inte ens skulle räknas ha någon effekt. Nu är det tre dagar sen jag slutade och nu börjar den härliga tiden av skumma symtom. Förra gången när jag slutade mådde jag dåligt i ungefär två veckor, så det ska jag väl kunna stå ut med. Jag vet ju vad det beror på så bara att bita ihop och göra det bästa av situationen. Yrsel, illamående, hjärtklappningar, panikkänningar, extrem kallsvettning, gråtattacker, humörsvängningar, stickningar och krypningar i kroppen, sömnstörningar, mardrömmar (ja ironiskt nog kan också drömmarna förvärras under en tid och eventuellt kan också 5-htp ha inverkan på grund av att också den ökar serotoninet i kroppen),  men det mest "fascinerande" är nog känslan av elstötar i huvudet och kroppen - särskilt när man rör på sig och utför hastiga rörelser.  Det känns som att få en elchock i hjärnan som sprider sig genom kroppen och ut i fingrarna som domnar. 

Låter kanske inte så där jätteskoj  men jag har ju gått igenom det förut och vet att det är helt ofarligt, bara obehagligt. Jag försöker ta det med humor för vad kan man annat göra. Igår kände mig nästan som en gammal heroinmissbrukare när jag satt och grät och kallsvettades ;) Förhoppningsvis tar det bara ett par veckor så känner jag mig "normal" igen.Under tiden får omgivningen stå ut med att beter mig som ett pms-monster :) 

Hoppas jag inte skrämt någon som också funderar på att sluta. Det är som sagt väldigt individuellt hur man reagerar, precis som gällande biverkningarna. SSRI är bra och säkra läkemedel och jag vill inte på något sätt underskatta dess effekt, men jag tycker också man ska kunna diskutera både för-och nackdelarna. När man upplever detta kaos i hjärnan vid utsättning börjar man onekligen fundera över hur detta "säkra" läkemedel egentligen påverkar hjärnan på lång sikt. Ställer man bara till en oreda i signalsubstans systemet?Och hur länge tar det innan det på naturlig väg stabiliserar sig?
Tycker det är värt att diskutera de här faktorerna i alla fall. 

Det får väl bli lite extra yoga och meditation för min del framöver för att hålla lugnet (eller ansluta mig till mina föräldrars för tillfället kärlekskranka och olyckliga hund Bamse som sitter och ylar på gården). Hundarna har det allt bra, de kan helt ocensurerat sätta sig ner och yla ut sina bekymmer :)




11 kommentarer:

  1. Hej Sofi !
    Tack för att du delade med av din sjukdomshistoria.
    En liten fråga : Tog du din medicin samtidig som
    du tog 5-HTP ?

    SvaraRadera
  2. Nej jag började med 5htp efter jag avslutat SSRI-medicineringen. Man ska inte ta 5htp och SSRI samtidigt. 5htp kan vara bra att stabilisera serotoninet om man väljer att avsluta SSRI men aldrig tas samtidigt, då blir det för mycket. Har man för lite serotonin är det också viktigt med B6, magnesium och C-vitamin samtidigt som tryptofan vilket är förstadiet till 5htp och serotonin. SSRI gör dessvärre inte att mer serotonin produceras men hjälper det som redan finns att återupptas lättare i hjärnan.

    SvaraRadera
  3. Har tagit mirtazapin i drygt 2,5 åt (snri), Trappade ned ifrån 30 mg efter 4 veckor nere på 15mg där tog det stopp. Tar magnesium B komplex och adrekomp märker ännu inge
    skillnad. Då kanske tryptofan kan vara nått ?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tryptofan är inte lika effektivt som 5htp eftersom tryptofan i sin tur omvandlas till 5htp och är alltså steget närmare serotonin men om du tar mirtazapin ännu så är ju tryptofan säkrare. Svårt att säga om det kommer att ha någon effekt, men jag skulle råda dig att gå till hälsokosten och fråga där angående tryptofan och 5htp och dosering. Även diskutera med din läkare om du vill försöka trappa ner på medicinen och istället komplettera med tryptofan eller försöka sluta med medicinen och istället äta 5htp. .

      Även viktigt att få i sig tillräckligt med aminosyror, alltså protein (särskilt tryptofan, tyrosin) vilka är byggstenarna för signalsubstanserna. Tyrosin är byggstenen för noradrenalin och dopamin och tryptofan för serotonin. Bra att du tar B-vitamin och även magnesium skulle jag rekommendera. Omega 3 fettsyror är också mycket viktigt för hjärnans funktion.

      Radera
  4. Jag tar en hel del omega 3 varje dag, tar dessutom gaba och l-glutamin. Får snart hem
    en sändning med 5-HTP. Funderar på att tvärt sluta med medicinen och börja med
    5-HTP, men det är riskabelt. Ska till läkaren idag då kan jag diskutera med honom
    och se vad kommer fram till.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du verkar göra mycket rätt redan med kosttillskott :) Att tvärt sluta kan ju förstås göra att man får utsättningssymtom, det fick jag ju själv också även om jag trappat ner. Detta är ju förstås individuellt men om du inte känt att din medicinering hjälpt så kanske det kunde vara en idé att prova utan. Utsättningssymptomen kan ju vara obehagliga men går över efter en tid om man känner att man klarar av att hantera dem. Det är knepigt det där med medicineringen då man inte exakt kan veta vad som är orsaken. Tycker man läser en del om att folk upplever att antidepressiva inte hjälpt. Orsaken kan vara obalans i flera signalsubstanser eller brist på någon av dem, och eftersom SSRI och SNRI endast hjälper att återuppta det som redan finns så gör det ju inte så stor nytta om man har en brist eftersom medicinerna inte gör att det produceras mer signalsubstanser. Man borde kunna få mäta halterna av signalsubstanser så man kunde veta exakt var obalansen ligger. Men åtminstone är en bra kost också viktigt samt att man får hjälp med sina problem t.ex i terapi. Nu vet jag ju inte vad din problematik är men jag hoppas att du hittar ett sätt att må bättre!

      Håller tummarna för dig att du får träffa en läkare som förstår också. Ibland blir man mött med mycket skepsis när man börjar diskutera kosttillskott :)

      Radera
  5. Medicineringen hjälpte mot det mest akuta stark ångest.. Men har en del biverkningar som
    sänker livskvaliten, inget jag vill ta resten av mitt liv. Man mår trots allt bättre utan medicin. Nedtrappningen är bara ett första steg innan jag kan komma vidare.
    Ska i alla fall höra med läkaren om man kan ta annat än medicinen

    SvaraRadera
  6. Hej Sofie! Länge sedan ditt inlägg skrevs men har ändå en fundering då jag nu hamnat här ;) Jag undrar hur du har mått på 5-HTP? Vid vilken dos hade du de utsättningsproblem du beskrivit ovan? Fortsatte du att ha samma/liknande symtom när du använt 5-HTP ett tag? Tacksam för respons :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag använde inte 5-HTP så väldigt länge men hur länge minns jag faktiskt inte. Har inte så bra minne...mycket av de senaste åren har gått förbi lite som en dimma pga hur jag mått. Man borde ha tagit mer anteckningar :)

      Jag kände av utsättningssymptomen lite mer en vecka ungefär om jag kommer ihåg rätt och sedan blev det bättre. De första dagarna var värst. Kan också vara så att när medicinen fortfarande fanns kvar i systemet och man tar 5htp så får man vara lite försiktig och ta små doser i början. Och hur man mår är ju också individuellt.

      Men sen mådde jag nog bra medan jag åt 5-HTP men minns att jag fortsatte att ha lite mer livliga drömmar än vanligt och därför tog jag de inte så länge. Men måendet stabiliserade sig i alla fall.

      Det är ju så klart individuellt hur man upplever allt man tar i kosttillskott och läkemedelsväg. 5-HTP hjälper vissa medan andra kanske inte märker något. Det beror ju på om man faktiskt har lågt serotonin eller inte. Vissa har också obalans i dopamin och GABA som är andra viktiga signalsubstanser.

      Minns inte vilken styrka det var på 5-HTP tabletterna men dosen av SSRI-medicinen var bara 5 mg tror jag när jag slutade. Jag hade trappat ner från 20 mg men ändå reagerade jag så starkt när jag slutade så man undrar nog vad medicinen gör med hjärnan :/ Nu kommer också mer forskning att SSRI inte är så ofarliga som man trodde. Finns bättre naturliga sätt att balansera signalsubstanser och hormoner t.ex. med kosten och rätt näring.

      Radera
  7. Hej! Hamnade på detta inlägg när jag googlade på cipralex och htp-5. Jag har ätit cipralex i 17 år. Bestämde mig nu för att sluta med dem men min läkare tyckte att jag kunde ha kvar dem under pms -veckan då jag har fruktandvärd PMS. Jag har slutat med dem flera ggr tidigare och alltid både fått tillbaka depressionen och fått hemska utsättningssymptom. Det som händer nu när jag bara tar dem ca tio dagar i månaden (jag trappar ner dem innan jag går av dem helt) är att jag inte blir mentalt påverkad av att sluta men jag får ännu värre utsättningssymptom. Det blir som elektriska stötar i huvudet, ett par gånger i timmen. Blir jag stressad händer det konstant. Det är vidrigt. Var detta något som hände dig? Och i så fall, hur lång tid tog det innan det gick över. Fungerar på att använda htp-5 för att se om det kan minska biverkningarna. Mvh helen

    SvaraRadera
  8. Hej Helen!

    Tråkigt att du lider av utsättningssymptom, de kan vara väldigt jobbiga. Jag åt ju SSRI i flera omgångar, först pga panikångest och sedan när jag blev utbränd och varje gång jag skulle sluta fick jag utsättningssymptom som varade ca 1-2 veckor. De elektriska stötarna i huvudet hade jag också konstant. Jag kan tänka att eftersom du aldrig slutar med medicinen helt utan tar de under den tid då du har pms så hinner hjärnan aldrig balansera sig emellan utan du får utsättningssymptom. Jag är ju ingen läkare och kan inte ge medicinska råd utan det får man göra på eget ansvar. Jag kan bara dela med mig av min egen kunskap och erfarenhet :) Om det vore jag själv så skulle jag prata med läkaren eftersom det verkar skapa mer obalans att ta medicinen sporadiskt. Man kommer ju inte till roten av problemet med PMS genom att medicinera heller även om det kan lindra symptomen hos vissa. PMS är ju en hormonell obalans som ofta beror på för lågt progesteron och östrogendominans samt obalans mellan signalsubstanserna vilket tyvärr SSRI-medicin inte kan åtgärda. Det är mycket bättre att hitta en naturlig väg att balansera hormonerna. Jag skulle rekommendera att hitta en alternativ terapeut av något slag som sysslar med t.ex. bioresonans eller kan göra en scanning (es-tech /eis-analys) så du får reda på exakt var obalansen ligger och om det finns näringsbrister.

    Sedan ska man inte ta SSRI och 5-htp samtidigt så även om du inte tar cipralex hela månaden så skulle jag ändå inte rekommendera att ta 5-htp där emellan eftersom det är svårt att veta hur länge medicinen finns kvar i systemet. Men slutar du helt med cipralex kan du bra prova 5-htp för din pms. Det kan även vara så att dopaminet är lågt och då kan tillskott av L-tyrosin hjälpa. Både för serotonin och dopamin samt övriga hormoner är vitamin B6 och magnesium viktigt.

    Eftersom lågt progesteron ofta är orsak till PMS så brukar Progesteronkräm hjälpa många samt örter som t.ex. rosenrot, maca, Tulsi, Vitex Agnus castus (höjer progesteronet och främjar fertilitet). Även viktigt att magen mår bra eftersom inflammation i kroppen och mag-tarmsystemet ökar de hormonella obalanserna och även stör signalsubstansernas produktion och funktion i hjärnan. Så att lämna bort gluten, socker och eventuellt komjölk (åtminstone minska på och alltid välja ekokogiskt) samt äta mycket antiinflammatorisk mat och örter som gurkmeja och ingefära. Även tillräckligt med zink, omega 3 och magnesium är viktigt. Men som sagt, det är bäst att kolla upp vilka brister du har, så slipper man gissa :)

    Även mental stress påverkar förstås hela systemet så det är viktigt att se över stressfaktorerna. Jag har skrivit en del om stress och trötta binjurar/hormonell obalans här på bloggen också.

    Hoppas du börjar må bättre!

    Kram!
    /Sofie

    SvaraRadera